Barn och elever med funktionsnedsättning har rätt till en likvärdig utbildning som tar hänsyn till deras olika behov. Skollagen, arbetsmiljölagen, språklagen och diskrimineringslagen är några av de lagar som reglerar förskole- och skolverksamheter på olika sätt. De anger även vilka rättigheter barn och elever har. FN:s konventioner om barns rättigheter samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för lagarna.
I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också vilka krav som ställs på huvudmannen och skolorna för verksamheten. Till skollagen finns läroplaner och andra förordningar, kurs- och ämnesplaner och allmänna råd, de tar bland annat upp lärares och annan personals ansvar.
Arbetsmiljölagen, AML, utgår från en helhetssyn på arbetsmiljön och tar hänsyn till de faktorer som är av betydelse för arbetsmiljön, såväl fysiska som organisatoriska och sociala.
Syftet med AML är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. I lagen står till exempel att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö.
Skolan är en arbetsplats, där både personal och elever är arbetstagare.
I lagen finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Det finns också bestämmelser om att bland annat skolor har ett ansvar för att enskilda personer ges tillgång till språk.
Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller även utbildningsverksamheter. Enligt diskrimineringslagen innebär diskriminering att någon missgynnas eller kränks och att det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Funktionsnedsättning är en av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att studerande med funktionsnedsättning har samma rättigheter som övriga studerande att delta i och fullfölja sin utbildning.
Diskrimineringsombudsmannen hanterar tips eller klagomål kring diskriminering och trakasserier.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. I konventionen står bland annat att länder ska arbeta efter principer för inkludering, respekt för olikheter, tillgänglighet och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av mångfalden.
FN:s konvention om barnets rättigheter, som har accepterats som lag i Sverige, har en helhetssyn på barn. Konventionen omfattar alla typer av rättigheter, såväl ekonomiska, sociala och kulturella som politiska och medborgerliga.
Konventionens budskap kan sammanfattas i några grundprinciper:
Du som ansvarar för eller arbetar i en utbildning ska se till att den är likvärdig. Alla elevers olikheter ska respekteras.
Förutom skyldigheter för skolverksamheterna så tar ovan lagar och konventioner upp vilka rättigheter barn och elever har, oavsett förmåga. Några av rättigheterna:
Enligt funktionsrättskonventionen ska inlärning av olika språk och kommunikationsformer underlättas för personer med funktionsnedsättning. Med språk och kommunikationsformer menas
Alla barn och elever med funktionsnedsättning har rätt att utveckla sin språkliga identitet. Barn som är döva, har en hörselskada eller av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
I utbildningen ska språk, former och medel för kommunikation så långt det är möjligt ge förutsättningar för kunskap och social utveckling. Det gäller särskilt i utbildning för barn och elever med synskada eller dövblindhet och barn som är döva eller har en hörselnedsättning.
Enligt barnkonventionen och funktionsrättskonventionen har personer med funktionsnedsättning rätt till vila, fritid, lek, rekreation, kultur och idrott anpassad till ålder. De ska ges möjlighet att delta i kulturella aktiviteter och idrott utifrån sina förutsättningar. Möjlighet till rekreation och vila ska finnas för den som har en funktionsnedsättning som gör att utbildningssituationen blir ansträngande.
Om rörelse och fysisk aktivitet
Enligt funktionsrättskonventionen har barn med funktionsnedsättning rätt till en utbildning som görs tillgänglig på ett sätt som tar hänsyn till deras behov.
Tillgänglighet innebär att byggnader, kommunikationssystem, läroplaner, lärmaterial, undervisningsmetoder, bedömning samt språk och stödtjänster ska utformas för att vara tillgängliga.
Enligt diskrimineringslagen klassas bristande tillgänglighet som diskriminering.
Att vara delaktig i sin utbildning är en rättighet, det handlar om att få vara en del av ett sammanhang och ha förutsättningar till inflytande och att bli lyssnad på.
Det handlar också om att ges förutsättningar att vara en del i undervisningen och i kamratgemenskapen. Ingen ska exkluderas. Aktiviteter ska planeras på ett sätt som gör det möjligt för alla i gruppen att delta.
Jämställd utbildning innebär att alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det är också ett av sex delmål i den svenska jämställdhetspolitiken. I målet lyfts skolans ansvar för att främja personlig utveckling. Det handlar om att ge alla som deltar jämställda förutsättningar att nå sin fulla potential.
Jämställdhet för personer med funktionsnedsättning behöver också synliggöras eftersom ojämställdhet i vissa fall försämrar möjligheten till likvärdiga förutsättningar.
Rätt till jämställd utbildning
Enligt skollagen har eleven rätt att få de extra anpassningar som krävs för sin personliga utveckling. Om en elev trots extra anpassningar inte kommer att nå kunskapskravens miniminivå så har eleven rätt till särskilt stöd, vilket innebär ytterligare anpassningar av undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Hur stödet ska utformas kommer man fram till vid en utredning.
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Garantin för tidigt stöd ska stärka elevers rätt till stöd i sitt lärande i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Garantin gäller i grundskolan, specialskolan och sameskolan för elever i förskoleklass och lågstadiet.
Inkluderande utbildning är en mänsklig rättighet. Enligt rättigheterna ska förskolan eller skolan ta hänsyn till alla barn och elever och deras behov. Utbildningen ska organiseras så att alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i lärandet.
Reglerna om inkludering i skollagen är utformade för att överensstämma med de konventioner som Sverige har ställt sig bakom, bland annat funktionsrättskonventionen och barnkonventionen.
Publicerat 2023-11-15