
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. Dyslexi utgör endast en orsak till den nedsatta funktionsförmågan.
En gemensam faktor för alla som har läs- och skrivsvårigheter är svårigheten att tillgodogöra sig skriven text. Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än dyslexi.
Svårigheterna kan bero på:
- bristfällig undervisning
- för lite övning
- koncentrationssvårigheter
- annat modersmål
- dyslexi.
Dessutom kan medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsfaktorer påverka.
Dyslexi
"Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning.
Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder".
Definitionen av dyslexi är hämtad ur Ingvar Lundbergs bok, Läsningens psykologi och pedagogik (2010)
Det finns andra definitioner av dyslexi som beskrivs på Svenska dyslexiföreningens webbplats.
Faktorer som beskriver läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Modellen nedan visar hur läs- och skrivsvårigheter kan ses i en samhällelig och pedagogisk ram. Denna version är en vidareutveckling av docent Christer Jacobson utifrån hans modell som publicerades i tidskriften Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter (1, 2020). Den beskriver faktorer som kan varieras på flera olika sätt och kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för individen.
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Det som är gemensamt
för alla som har läs- och skrivsvårigheter
är att de har svårt att läsa skriven text.
Det som kallas läs- och skrivsvårigheter
är mycket vanligare än dyslexi.
Det finns olika orsaker till
att en person har svårt att läsa:
● dålig undervisning
● för lite övning
● svårt att koncentrera sig
● annat modersmål
● dyslexi
Om man är sjuk, mår dåligt
eller förstår sämre än andra
kan det också påverka läsningen.
Dyslexi
Dyslexi är en nedsättning
i de så kallade fonologiska funktionerna.
Fonologi handlar om hur vi hör orden.
Det är viktigt att höra orden rätt.
Dyslexi märks när en person
har svårt att läsa ordentligt.
Men dyslexi kommer också fram tydligt
eftersom personen stavar dåligt.
Det kan sedan leda till
att man också har svårt att förstå texten,
och därför blir en ovan läsare.
Personen får ett sämre ordförråd
och kunskaper om omvärlden.
Den dyslektiska nedsättningen
finns ofta i släkten.
Dyslexi har man länge
och det är svårt att behandla.
Även om läsningen blir bättre med tiden
har personen fortfarande svårt för att stava.
Varför får man dyslexi?
Ofta ärver man dyslexi från sina föräldrar.
Ungefär 5 till 8 procent av befolkningen har dyslexi.
Funktionsnedsättningen kan visa sig på olika sätt.
Så ser man om någon har dyslexi
● Man har ofta litet intresse för böcker och bokstäver.
● Man har svårt
att skilja mellan ljud som liknar varandra,
att rimma och vara med i språklekar
där man leker med ordens ljud.
● Man har svår att komma ihåg
det man just har läst.
● Man har svårt att hitta ett läst ords betydelse i sitt inre ordförråd.
Det är ovanligt att en person
har problem med allt detta.
Man kan ha svårt för en sak eller några.
Tidig utredning är bra
För att kunna hjälpa en person med dyslexi
är det viktigt att utreda svårigheterna.
En utredning hjälper redan i tidig ålder.
Om man väntar med utredningen
kan problemen bli värre.
Det är skolans rektor som ansvarar för
att elevens behov av särskilt stöd utreds.
Om utredningen visar
att en elev är i behov av särskilt stöd
ska skolan göra ett åtgärdsprogram
och sätta in åtgärder som hjälper eleven.
Läs- och skrivutredning för flerspråkiga personer
För att förstå den flerspråkiga elevens språkutveckling
ska man utreda eleven
på barnets alla språk.
Specialpedagogen och modersmålsläraren samarbetar
vid en kartläggning av elevens läs- och skrivsvårigheter
på elevens olika språk.
När man ska hitta stöd till barnet
samarbetar klasslärare,
modersmålslärare och specialpedagog
tillsammans med elev och föräldrar.
Att undervisa en elev med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi
Att kunna läsa och skriva
ökar chanserna att kunna vara med i samhället.
Det är mycket viktigt att kunna läsa när man går i skolan.
Mycket av undervisningen handlar ju om läsning.
Alternativa verktyg och anpassade läromedel
kan hjälpa eleven
och göra undervisningen tillgänglig.
Det finns många olika sätt
att ta till sig text.
Att läsa och lyssna till text samtidigt
är ett exempel.
Eleven kan också redovisa sina kunskaper
på andra sätt än att skriva.
En elev med läs- och skrivsvårigheter
behöver stöd och hjälp med
att få struktur på sina uppgifter.
Mer finns att läsa på Dyslexiförbundet, FMLS webbplats.
Dyslexi - en kunskapsöversikt, Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007 (PDF-dokument, 2,6 MB)
Bakomliggande orsaker till dyslexi
Till stor del är dispositionen för dyslexi ärftlig och har en språkbiologisk grund. Man räknar med att dyslexi drabbar 5 - 8 procent av befolkningen. Funktionsnedsättningen tar sig olika uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos.
Kännetecken att uppmärksamma:
- Begränsat intresse för böcker och bokstäver.
- Svårigheter att skilja mellan närliggande ljud, att rimma och delta i språklekar där man laborerar med ljud och stavelser (bristande fonologisk medvetenhet).
- Svårigheter att komma ihåg det man just har läst (bristande fonologiskt arbetsminne).
- Svårigheter att hitta ett läst ords betydelse i sitt inre ordförråd (bristande fonologisk ordmobilisering).
Utred behovet av särskilt stöd tidigt
Att ha problem med alla ovanstående faktorer samtidigt är inte vanligt. Samtliga svårigheter kan uppstå var för sig eller i kombination med varandra. Det vanligaste problemet är brister i den fonologiska medvetenheten. För att hitta verkningsfulla insatser är en utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt. Utredningen ska göras på organisations-, grupp- och individnivå. Läs- och skrivsvårigheter tar sig olika uttryck för varje enskild individ. Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska åtgärder sättas in och ett åtgärdsprogram upprättas.
En utredning är verkningsfull redan i tidig ålder. Genom att avvakta med utredning för att vänta och se kan bilden kompliceras ytterligare.
Läsa, skriva, räkna är en garanti för tidiga stödinsatser som börjar gälla 1 juli 2019. Syftet med garantin är att stödja lärare att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd - rätt stöd i rätt tid.
Läs- och skrivutredning i ett flerspråkigt perspektiv
För att få en bild av den flerspråkiga elevens språkutveckling bör man observera eleven utifrån samtliga aktuella språk. Specialpedagogen och modersmålsläraren samarbetar vid en kartläggning av elevens läs- och skrivsvårigheter på elevens olika språk. I arbetet med elevens åtgärdsprogram samverkar klasslärare, modersmålslärare och specialpedagog tillsammans med elev och föräldrar.
Att undervisa en elev med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi
Läs- och skrivfärdigheter ökar förutsättningarna att kunna delta fullt ut i samhället. Kraven inom skolan på läs- och skrivfärdigheter är stort. Mycket av undervisningen baseras på textläsning. Digitala verktyg och anpassade läromedel kan göra undervisningen tillgänglig.
Det finns många olika sätt att ta till sig text, att läsa och lyssna till text samtidigt är ett exempel. Uppgifter kan redovisas på många andra vis än skriftligt. Ge eleven stöd i att organisera och strukturera skoluppgifterna.