Intellektuell funktionsnedsättning, IF, innebär en nedsatt intellektuell förmåga och en samtidig nedsatt adaptiv förmåga, det vill säga hur personen fungerar i vardagen. Med rätt stöd och anpassningar kan personer med IF klara mer i sin vardag.
Det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen. Den delas in i lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Man brukar uppskatta att ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning.
Det är vanligt att man utöver IF även har andra funktionsnedsättningar, till exempel epilepsi, hjärtfel, autism eller hörsel- och synnedsättning.
Personer med IF har en nedsatt intellektuell förmåga. Elever med IF kan behöva längre tid och stöd i att förstå, lära sig nytt, uttrycka tankar och känslor och att organisera sin vardag. Därför behöver man organisera skoldagen på ett så att det blir tydligt och förståeligt.
Det är viktigt att personal i de anpassade skolformerna hela tiden utmanar och stimulerar eleverna. På så vis kan de utvecklas och få så goda kunskaper som möjligt, samt en livslång lust att lära.
Personer med IF är inte en homogen grupp, därför behöver du som lärare ha kunskap om varje elevs behov, intressen och förutsättningar för att kunna planera undervisningen. Det handlar exempelvis om att ta reda på hur eleven hör och ser, vilka sinnesintryck och kommunikationssätt eleven har eller om hen har andra funktionsnedsättningar som påverkar lärandet eller kräver något specifikt hjälpmedel.
Ett sätt att möta eleven under skoldagen är att använda sig av tydliggörande pedagogik, där du kan skapa struktur och visualisera undervisning och aktiviteter. Låt exempelvis eleven få veta
Det kan handla om att visa ett schema över dagen eller använda bilder för att förstärka undervisningens innehåll.
Använd kompletterande kommunikationssätt, AKK, i undervisningen. AKK ger omgivningen och elever med behov av kommunikationsstöd möjlighet att förstå varandra, uttrycka känslor och åsikter. Det kan till exempel handla om svenskt teckenspråk, kroppsrörelser, tecken som stöd, bilder eller symboler.
Elever med IF kan ha utmaningar i sociala situationer, som att få kontakt med klasskamraterna. Som pedagog behöver du se till att elevernas relationer med varandra får ta plats och kan utvecklas.
Ett exempel på aktivitet som ger elever möjlighet att tala om hur de upplever skolmiljön är trygghetsvandringar. Anpassa möjligheterna att svara utifrån elevernas möjligheter att kommunicera, till exempel med bildstöd eller digitalt stöd. Eleverna kan också fundera tillsammans över lösningar på de problem som de hittat.
Elever som har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla kunskapskriterierna i grundskolan ska tas emot i anpassade grundskolan.
Elever som är mottagna i anpassad grundskola kan få sin utbildning inom grundskolan. De kallas då integrerade elever. För de eleverna gäller de bestämmelser som avser den anpassade grundskolan.
Innan en elev kan börja i anpassad grund- eller gymnasieskola måste hemkommunen göra en noggrann utredning. Den innebär en samlad bedömning av om eleven tillhör målgruppen. Utredningen omfattar fyra delar: pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Initiativet kan komma ifrån vårdnadshavaren, skolpersonalen eller från eleven själv. Elevens vårdnadshavare måste lämna sitt medgivande för att barnet ska kunna tas emot i anpassade grundskolan.
Det finns flera vägar genom utbildningsystemet för en person med IF. Det är viktigt att ha personens förutsättningar och önskemål som grund för vägval, från förskolan till vuxenlivet.
Anpassade grundskolan har inte en egen förskoleklass. Elever som har behov av att tas emot i anpassad grundskola kan gå i en förskoleklass som tillhör grundskolan, sameskolan eller specialskolan.
Om förskoleklass inte passar så kan eleven vid särskilda skäl få uppskjuten skolplikt. Eleven går då kvar på förskolan ett år till. Eleven kan även få tidigare skolstart och börja årskurs ett som sexåring.
Anpassade grundskolan är en av de obligatoriska skolformerna. Skolans huvudman beslutar om eleven i huvudsak ska läsa ämnen eller ämnesområden. Det är möjligt för eleven att kombinera ämnen och ämnesområden om hen har förutsättningar för det. Det är i så fall rektor som beslutar om det.
Det ska finnas en flexibilitet mellan skolformerna och de läroplaner som styr elevens utbildning. Därför kan eleven läsa helt enligt den anpassade grundskolans läroplan eller i kombination med delar från grundskolans läroplan. Huvudregeln är att läsa enligt de styrdokument som gäller för den skolform eleven tas emot i.
Elever som är mottagna i anpassad grundskola kan få sin utbildning inom grundskolan. Det brukar kallas integrerade elever. Det kan ske om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. För en integrerad elev gäller de bestämmelser som avser anpassade grundskolan.
Om man har elever som läser både ämnen och ämnesområden utifrån olika kursplaner kan det vara en fördel att skapa en gemensam pedagogisk planering.
SPSM har tagit fram studiepaketet dubbla läroplaner. Det handlar om planering och genomförande av undervisning för elever i anpassade grundskolan som får sin undervisning i grundskolan.
Elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola ska erbjudas fritidshem. Fritidshem ska erbjudas eleven till och med vårterminen det år hen fyller 13 år.
Anpassad gymnasieskola är en frivillig skolform som elever med IF kan välja. Skolformen erbjuder nationella och individuella program. Inom de nationella programmen läser eleverna ämnen medan elever som går individuella program läser ämnesområden. De nationella programmen är yrkesutbildningar som bland annat är avsedda att ge en god grund för yrkesverksamhet.
Komvux som anpassad utbildning riktar sig till vuxna personer med IF eller förvärvad hjärnskada. Undervisningen sker utifrån kursplaner på grundläggande nivå och ämnesplaner på gymnasial nivå. På grundläggande nivå motsvarar utbildningen den i anpassade grundskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den anpassade gymnasieskolans nationella program.
Samläsning är när elever i anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning har integrerad utbildning. Det finns positiva erfarenheter för elever som samläser, i synnerhet om det handlar om samläsning i yrkesämnen enligt anpassade gymnasieskolans ämnesplaner.
En vinst med samläsning är att det är en del i att bryta en segregation. Det är genom att bryta de negativa konsekvenser som kan uppstå i en segregerad miljö som skolorna kan ge ökade chanser för eleverna att klara av ett arbete efter utbildningen
Publicerat 2024-01-25
Få kunskap om individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram och hur du kan arbeta med både formativ och summativ bedömning för elever med IF.
Ett kompetensutvecklingsmaterial framtaget tillsammans med Skolverket. Materialet riktar sig till lärare och annan personal i anpassad grund- respektive gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning. Materialet innehåller tips på specialpedagogiska metoder, arbetssätt och förhållningssätt.
I vår tjänst Hitta läromedel kan du söka efter läromedel som är anpassade för elever med IF.
