Matematiksvårigheter
Matematiksvårigheter är ett omfattande och komplext begrepp. Specialpedagogiska skolmyndigheten definierar matematiksvårigheter i form av två huvudkategorier:
specifika räknesvårigheter, dyskalkyli eller
generella matematiksvårigheter.
Oavsett den ena eller andra kategoriseringen, är det helt nödvändigt att se och förstå matematiksvårigheten utifrån barnets eller elevens perspektiv och ett givet sammanhang.
Matematik finns överallt omkring oss i vardagen och i samhället. Att kunna räkna och hantera matematik är en färdighet som starkt påverkar självbilden, den personliga utvecklingen och välbefinnandet i livet. Skolan och förskolan är de viktigaste förmedlarna av de grundläggande kunskaper och färdigheter som alla individer behöver. Kunskaper och färdigheter som de behöver för att lyckas i sin utbildning och i sitt liv.
Specifika räknesvårigheter och dyskalkyli
Begreppet specifika räknesvårigheter, dyskalkyli innebär att problemet finns inom den grundläggande räkneläran, att hantera tal och antalsuppfattning. En gemensam faktor för detta är just svårigheten som eleven eller barnet har att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. Märker du som pedagog att ett barn eller en elev uppvisar svårigheter i sin matematikutveckling, bör du agera omedelbart. En kartläggning är nödvändig för att göra en analys av orsaker till matematiksvårigheterna.
Generella matematiksvårigheter
Det är en betydligt större grupp barn eller elever som har generella matematiksvårigheter än som har specifika räknesvårigheter, dyskalkyli. Även generella matematiksvårigheter kan få mycket negativa konsekvenser för den enskilda eleven eller det enskilda barnet.
Det är många olika faktorer som kan ligga till grund för dessa generella matematiksvårigheter. Bland annat brister i den grundläggande pedagogiken eller den lärmiljö som barn och elever möter. Problem i den matematiska utvecklingen kan också orsakas av till exempel läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter.
Emotionella blockeringar kring matematik
Undervisningen bör präglas av variation och kommunikation på rätt abstraktionsnivå för att utveckla matematisk förståelse, begreppsutveckling och goda matematiska strategier.
En långvarig upplevelse av att misslyckas i den matematiska utvecklingen riskerar att leda till en urholkning av självförtroendet. Det kan successivt bryta ner barnets eller elevens motivation och kan leda till emotionella blockeringar, det som har kommit att kallas för pseudodyskalkyli.
Delaktighet
Fokusera på hela lärsituationen för att kunna sätta in rätt åtgärder. Det är viktigt att tidigt hitta framkomliga vägar, det vill säga att se vad som fungerar, samt vad som inte leder mot målen. Barnet eller eleven måste vara delaktig i dessa processer.
Delaktighet åstadkommer du om du låter barnet eller eleven själv beskriva vad, när och hur det har varit svårt eller gått bra att förstå matematikundervisningen.
Genom att tillsammans med barnet eller eleven fundera på vad, när och hur det fungerar eller inte fungerar kan ni komma åt varför. "Varför" är en ledtråd för dig som pedagog att kunna sätta in rätt åtgärder.
Definition - diagnos eller inte diagnos
Anpassningar och stöd ska ges oavsett om det finns en diagnos eller ej hos eleven. I enlighet med gällande skollag är det skolans ansvar att kompensera och anpassa undervisningen och göra matematiken tillgänglig för alla elever. Varje elev måste få delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar.
Om en diagnos sätts så finns det för närvarande två aktuella internationella diagnostiska system
- ICD-10 ("International Classification of Diseases") utgivet av Världshälsoorganisationen (WHO)
- DSM-5 ("Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders") utgivet av den amerikanska psykiatriska föreningen.
Diagnoskoderna relaterat till matematiksvårigheter är:
- ICD 10 – diagnoskod F81.2.
- DSM 5 – diagnoskod 315.1.
I Sverige tillämpas i första hand ICD-10.
2015 gav Stockholms läns landsting ut en fokusrapport som belyser kunskapsläget kring dyskalkyli. I rapporten finns en samlad bild av både forskningsläget, utredningsförfarande och även exempel på förebyggande strukturer.
Utveckla ditt arbete
Som exempel på stöd, konkret information och pedagogiska strategier kring att möta eleven rekommenderar Specialpedagogiska skolmyndigheten att ta del av
- Brian Butterworth "Dyskalkyli – Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter".
- Markus Björnströms bok "Värt att veta om dyskalkyli" ger en kortfattad och bra beskrivning.
- Fokusrapport Dyskalkyli 2015, Stockholms läns landsting har en samlad bild.
- Läs mer på Mattecentrum.se
- Läs mer på Matteboken.se