Det kan finnas många olika orsaker till att en elev visar
ett utagerande beteende. Det kan exempelvis handla om att eleven har hamnat i
en situation som känns oförutsägbar eller svår och att eleven har svårt att
kontrollera sig själv och sina impulser. Ibland kan ett utagerande beteende
vara ett sätt för eleven att försöka kommunicera sina behov, eller ett försök
att försöka fly undan en jobbig och stressande situation.
Utagerande beteenden kan vara både verbala och fysiska, ofta
i kombination. De kan också yttra sig i att eleven försöker skada sig själv.
Detta är ofta mycket påfrestande för eleven, men också för elever och personal
runtomkring.
En del elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
NPF, har svårt att föreställa sig vad som ska hända eller vad som förväntas av
dem i olika situationer. Skoldagen kan kännas oförutsägbar och svår att
överblicka.
En annorlunda perception kan göra att eleven exempelvis
stressas av ljud, ljus och lukter. Det kan också handla om att eleven känner
stress och oro i sociala sammanhang. Därför är det viktigt att kartlägga hur eleven upplever den fysiska,
pedagogiska och sociala miljön. Detta för att tillsammans hitta strategier för
att minska elevens utagerande beteenden. Strategier kan vara att förstärka och
uppmuntra de positiva och konstruktiva beteenden som eleven uppvisar, men också
att hjälpa eleven att hitta alternativa sätt att hantera en påfrestande
situation. Det arbetet måste dock ske när eleven känner sig trygg och lugn,
inte i en stressande och orolig situation.
Arbetet med att minska utagerande beteenden kräver tålamod,
kreativitet och lyhördhet. Förändringarna kan ta tid och strategierna behöver
ibland utvärderas och omformas flera gånger. Det är viktigt att de vuxna runtomkring
samarbetar, tänker tillsammans och stöttar eleven. Skolan och vårdnadshavare
kan hitta många viktiga nycklar genom att hjälpas åt. Ibland kan skolan även
behöva ta hjälp av eller lotsa vidare till exempelvis barn- och
ungdomspsykiatrin eller habilitering.
Tips på läsning:
Hejlskov, B. & Sjölund, A. (2018). Hantera utvärdera
förändra: Med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Natur &
Kultur Akademisk.
Lära. (2021). Kat-Kittet. Ett samtalsverktyg för kognitiv
affektiv träning.