Jessica Werner arbetar som kurator på Vänerskolan och arbetar med elevers trygghet och studiero. I det arbetet innebär bland annat en hel del kontakter med vårdnadshavare, socialtjänsten, BUP eller habiliteringen. Trygghet för elever på Vänerskolan handlar ofta om möjligheten att kunna kommunicera och uttrycka sina känslor och funderingar överallt, både på skolan och i hemmiljön.
På Vänerskolan går cirka 70 elever som är döva eller har hörselnedsättning. De undervisas i två språk, svenskt teckenspråk och svenska, i en teckenspråkig miljö. Vissa elever som har förutsättningar till det får också undervisning på talad svenska i språkämnen. Här arbetar personal som är döva, har hörselnedsättning eller är hörande. Det var den teckenspråkiga miljön som lockade Jessica att söka till tjänsten som kurator på Vänerskolan.
– Jag lärde mig svenskt teckenspråk på gymnasiet och har gått teckenspråkslinjen i två år, berättar Jessica. Efter cirka 13 år fick jag äntligen användning av mina teckenspråkskunskaper.
Jessica är utbildad socionom och arbetade tidigare inom socialtjänsten. Som kurator är Jessica en del av skolans elevhälsoteam, där psykolog, logoped, skolsköterska och specialpedagog samt rektor och biträdande enhetschef ingår. Hennes främsta arbetsuppgift är att arbeta med elevers trygghet och arbetsro. Huvudfokus för henne ligger på förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Bland annat är det viktigt att ligga steget före och identifiera risker för att det exempelvis inte ska uppstå kränkningar mellan elever.
– Om någon elev skulle kränka en annan så är det viktigt att ta detta på allvar och sätta in åtgärder så att det inte fortsätter, förklarar Jessica. En ständig riskfaktor är sociala medier och ungdomars liv på nätet, men med ett bra förebyggande arbete kan vi stötta eleverna till sunda relationer på nätet.
Många elever på Vänerskolan har behov av stor förutsägbarhet på dagarna och rasten är en stund som lätt kan bli otrygg om eleverna inte vet vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem. En strukturerad rastverksamhet ger till exempel ökad trygghet för många elever.
– Vår personal är fantastisk på att se våra elever och att trygga upp dem i det dagliga livet, tycker Jessica. Jag finns som stöd och bollplank till personal att diskutera trygghetsfrågor och mitt mål är att bidra med ett psykosocialt perspektiv i alla olika elevhälsofrågor som berör skolan.
Eleverna på Vänerskolan bor spridda över hela Västra Götalandsregionen, Hallands län och Jönköpings län. När det är lov och helger har eleverna ofta långa avstånd till sina vänner och kan känna sig isolerade. Som kurator har Jessica sett att det kan finnas elever som har svårt att kommunicera i sin hemmiljö. Dessa elever tillhör en särskilt utsatt grupp, till exempel under sommarlovet då deras kommunikation är begränsad i sin närmiljö under en väldigt lång period. Detta märks extra tydligt efter helger och loven när dessa elever kommer tillbaka till skolan med en massa frågor om det som hänt hemma. Hemma eller i samhället kan det ha skett olika saker som de inte alltid förstått och inte heller fått förklarade för sig.
– Förutom att bristande kommunikation påverkar hur eleverna mår och presterar i skolan riskerar det att även påverka deras språkliga och psykosociala utveckling, förklarar Jessica. Det räcker inte att elever enbart kan kommunicera när de är på skolan. Ett barns språkutveckling sker i dygnets alla timmar, inte bara under den tid de är på skolan.
I Jessicas arbete ingår därför att vid behov samarbeta med och därmed informera om elevens språkliga och känslomässiga behov till externa aktörer såsom socialtjänst, habilitering eller BUP. Jessica jobbar också särskilt nära skolans boendepersonal då de ofta kommer väldigt nära sina boende-elever och kan behöva stöttning i frågor som till exempel rör bemötande.
För alla barn är det viktigt att barnen har ett starkt primärt språk att stå på i sin fortsatta språkutveckling, där de kan lära sig flera språk. För barn som är döva är det extra viktigt att de får ett språk tidigt, som lägger grunden för deras fortsatta språkliga och kunskapsmässiga utveckling. För många innebär det svenskt teckenspråk. Samtidigt får Vänerskolan många barn med hörselnedsättning som börjar på Vänerskolan när de går i mellanstadiet eller högstadiet. Dessa barn har ibland dåliga erfarenheter av tidigare skolgång och har inte alltid lärt sig svenskt teckenspråk ännu.
–Det beror på att det ofta fungerar bra i lågstadiet i hemskolan när det är mycket styrda lekar och mycket struktur på lektionerna, förklarar Jessica. Men när de börjar i mellanstadiet blir det mer friare lekar och större eget ansvar på lektioner. Då fungerar det sämre för dessa elever och då märks det att de inte hänger med och kommer efter i kunskapsutvecklingen. Då kommer en del elever hit.
Här har skolans personal en viktig roll som språkliga förebilder. Till exempel är personal som är döva och som har svenskt teckenspråk som förstaspråk en viktig resurs för skolan.
– De är ett viktigt språkligt stöd främst till elever, förklarar Jessica. De är även ett viktigt språkligt stöd till personal som inte behärskar svenskt teckenspråk fullt ut. De får alltså se hur språkstödet anpassar språket efter elevernas behov och förklarar på olika sätt så att eleverna förstår. Här upplever jag att alla som är nybörjare på teckenspråk, både elever och personal, verkligen får en möjlighet att lära sig teckenspråk så att alla kan kommunicera med varandra.
Jessica upplever också att många elever utvecklas enormt mycket socialt och identitetsmässigt under den tid de finns på skolan och att de utvecklar ett starkt självförtroende. Hon tror att det beror på att det finns många vuxna som elever känner sig trygga med och som de identifierar sig med samt ser upp till.
– Här märks det att de allra flesta mår bra, både elever och personal, avslutar Jessica. Vår personal arbetar mycket med att visa för alla elever att de är välkomna här och att alla är ok som de är. Det tycker jag märks i det goda bemötandet mellan eleverna. Här är det accepterat att få vara olika.
Publicerat 2023-11-09