Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Här kan du läsa mer om NPF och ta del av pedagogiska verktyg.

Ungefär tio procent av alla elever i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det inkluderar tillstånd som adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.

Det är vanligt med kombinationer av NPF-diagnoser. Det innebär att man kan ha både adhd och autism eller autism och språkstörning. Samvariationen medför ofta att svårigheterna i skolan förstärks. En elev med adhd och inlärningssvårigheter kan till exempel ha svårare att lära sig nya saker, eftersom adhd påverkar uppmärksamhetsförmågan.

Vilka svårigheter innebär NPF?

Våra kognitiva funktioner visar sig i det mesta vi gör – i hur vi kommunicerar, hanterar känslor och fattar beslut. Kognition innefattar språkliga och motoriska färdigheter, samt hur vi lär oss. Barn och elever med NPF har en annorlunda kognition, vilket spelar en viktig roll i skolan och på förskolan. 

Kognition visar sig i perception och exekutiva funktioner. En annorlunda perception kan medföra en över- eller underkänslighet för sinnesintryck, exempelvis ljud, ljus och lukter. Den omgivande lärmiljön har därför stor inverkan på koncentration och lärande. 

I skolmiljön förväntas barn och elever klara av att planera och organisera sitt lärande, hålla uppmärksamheten, styra sina impulser, förstå tid och vara en fungerande del i det sociala sammanhanget. Vid NPF är dock de exekutiva funktionerna ofta svaga eller outvecklade, vilka kan ge svårigheter att reglera känslor, samt att organisera, planera och genomföra och avsluta skoluppgifter. 

Notera att svårigheterna kan förändras över tid och variera i olika miljöer. NPF-diagnoser beskriver generella utmaningar, inte enstaka individer.

Hur kan lärmiljö och undervisning anpassas vid NPF?

En trygg lärmiljö är avgörande för att barn, elever och studerande ska kunna nå sin fulla potential i skolan. Trygghet skapas genom att lärare och övrig skolpersonal bygger tillitsfulla och långsiktiga relationer med eleverna. I arbetet med relationerna ansvarar personalen för dess kvalitet.

För individer inom NPF är det särskilt viktigt att få känna sig delaktiga och lyssnade på, och att ha möjlighet att påverka sin situation. Ovisshet om vad som förväntas eller vad som ska hända under dagen kan orsaka stress. Genom att använda tydliggörande pedagogik kan vi stödja de kognitiva funktionerna och minskar stressen. Alla barn och elever behöver vara trygga med vad som ska hända, hur länge det pågår, med vem – och vad som händer efteråt. 

Ett sätt att tydliggöra är att erbjuda visuellt stöd. Det kan handla om schema över dagen eller aktiviteten, bilder som förstärker undervisningen eller undervisningens innehåll, begreppslistor eller formelsamlingar för minnet.

Publicerat 2025-02-17

Stöd och råd

Kompetensutveckling

Frågor och svar

  • Hur kan vi hjälpa en elev med NPF i stressfyllda situationer?

    Stress uppstår när det blir en obalans mellan kraven som ställs och förmågorna vi har. För elever med NPF kan en skoldag innebära många situationer......

    Stress uppstår när det blir en obalans mellan kraven som ställs och förmågorna vi har. För elever med NPF kan en skoldag innebära många situationer där stress kan uppstå. Det kan vara avgörande att hitta rätt nivå på kraven både i undervisningen och i det sociala samspelet. Därför behöver personalen hitta flexibla lösningar där kraven anpassas efter elevernas stressnivå. En miljö som är anpassad och strukturerad en stor skyddsfaktor mot stress. Därför är det viktigt att tillsammans med eleven... Läs mer om Hur kan vi hjälpa en elev med NPF i stressfyllda situationer?

  • Hur kan man arbeta med social delaktighet för elever inom autismspektrumtillstånd?

    På våra webbsidor finns material som kan hjälpa er i arbetet med att utveckla den sociala lärmiljön och öka delaktigheten för eleverna. Stödjande......

    På våra webbsidor finns material som kan hjälpa er i arbetet med att utveckla den sociala lärmiljön och öka delaktigheten för eleverna. Stödjande strukturer - en fallstudie om hur skolan möter elever inom autism, är en forskningsrapport av Ulla Alexandersson vid Göteborgs universitet. Rapporten tar bland annat upp frågor om hur skolorna arbetat med kommunikation och delaktighet och vilka faktorer som stödjer ett gemenskapsorienterat synsätt i verksamheten. Rapporten går att ladda ner... Läs mer om Hur kan man arbeta med social delaktighet för elever inom autismspektrumtillstånd?

Mer från SPSM