Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Här kan du läsa mer om NPF och ta del av pedagogiska verktyg.

Ungefär tio procent av alla elever i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det inkluderar tillstånd som adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.

Det är vanligt med kombinationer av NPF-diagnoser. Det innebär att man kan ha både adhd och autism eller autism och språkstörning. Samvariationen medför ofta att svårigheterna i skolan förstärks. En elev med adhd och inlärningssvårigheter kan till exempel ha svårare att lära sig nya saker, eftersom adhd påverkar uppmärksamhetsförmågan.

Vilka svårigheter innebär NPF?

Våra kognitiva funktioner visar sig i det mesta vi gör – i hur vi kommunicerar, hanterar känslor och fattar beslut. Kognition innefattar språkliga och motoriska färdigheter, samt hur vi lär oss. Barn och elever med NPF har en annorlunda kognition, vilket spelar en viktig roll i skolan och på förskolan. 

Kognition visar sig i perception och exekutiva funktioner. En annorlunda perception kan medföra en över- eller underkänslighet för sinnesintryck, exempelvis ljud, ljus och lukter. Den omgivande lärmiljön har därför stor inverkan på koncentration och lärande. 

I skolmiljön förväntas barn och elever klara av att planera och organisera sitt lärande, hålla uppmärksamheten, styra sina impulser, förstå tid och vara en fungerande del i det sociala sammanhanget. Vid NPF är dock de exekutiva funktionerna ofta svaga eller outvecklade, vilka kan ge svårigheter att reglera känslor, samt att organisera, planera och genomföra och avsluta skoluppgifter. 

Notera att svårigheterna kan förändras över tid och variera i olika miljöer. NPF-diagnoser beskriver generella utmaningar, inte enstaka individer.

Hur kan lärmiljö och undervisning anpassas vid NPF?

En trygg lärmiljö är avgörande för att barn, elever och studerande ska kunna nå sin fulla potential i skolan. Trygghet skapas genom att lärare och övrig skolpersonal bygger tillitsfulla och långsiktiga relationer med eleverna. I arbetet med relationerna ansvarar personalen för dess kvalitet.

För individer inom NPF är det särskilt viktigt att få känna sig delaktiga och lyssnade på, och att ha möjlighet att påverka sin situation. Ovisshet om vad som förväntas eller vad som ska hända under dagen kan orsaka stress. Genom att använda tydliggörande pedagogik kan vi stödja de kognitiva funktionerna och minskar stressen. Alla barn och elever behöver vara trygga med vad som ska hända, hur länge det pågår, med vem – och vad som händer efteråt. 

Ett sätt att tydliggöra är att erbjuda visuellt stöd. Det kan handla om schema över dagen eller aktiviteten, bilder som förstärker undervisningen eller undervisningens innehåll, begreppslistor eller formelsamlingar för minnet.

Publicerat 2025-02-17

Stöd och råd

Kompetensutveckling

Frågor och svar

  • Hur möter vi ett barn med autism i förskolan?

    Det finns stora variationer inom diagnosen autism. Funktioner som ofta är påverkade är hur sinnesintryck uppfattas (perception), förståelsen för......

    Det finns stora variationer inom diagnosen autism. Funktioner som ofta är påverkade är hur sinnesintryck uppfattas (perception), förståelsen för sammanhang (central koherens), social kommunikation och samspel. I alla möten är det viktigt att utgå från att varje barn är unikt och att pedagogerna alltid måste kartlägga förskolans lärmiljöer, vad som skapar svårigheter, vad som fungerar väl och vilket förhållningssätt som är framgångsrikt. För barn med autism kan det vara nödvändigt att erbjuda... Läs mer om Hur möter vi ett barn med autism i förskolan?

  • Hur kan vi göra övergångar mellan aktiviteter tydliga för alla barn i förskolan?

    Barn kan få svårt att hantera olika former av övergångar under dagen på förskolan. Det kan handla om att skifta mellan två aktiviteter eller att......

    Barn kan få svårt att hantera olika former av övergångar under dagen på förskolan. Det kan handla om att skifta mellan två aktiviteter eller att förflytta sig mellan olika fysiska miljöer. De flesta barn mår bra av förutsägbarhet, men för vissa barn är det nödvändigt med en tydlig struktur för att de ska kunna delta i förskolans lärmiljöer. För att alla barn ska kunna förstå och hantera situationer och aktiviteter i förskolan är det viktigt att skapa och upprätthålla rutiner. Återkommande... Läs mer om Hur kan vi göra övergångar mellan aktiviteter tydliga för alla barn i förskolan?

Mer från SPSM