Bilden visar en illustration av tre elever som hämtar mat i skolans måltidsmiljö.

Måltidsmiljö för barn och elever med NPF

Att skapa en lugn och trygg måltidsmiljö är bra för alla barn och elever, men det är särskilt viktigt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). På denna sida hittar du konkreta tips och råd för att anpassa måltidsmiljön i förskolan och skolan med fokus på barn och elever med autismspektrumtillstånd och adhd.

En matsal med bullrig ljudmiljö och många intryck påverkar alla barn och elever, men för barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan detta vara särskilt ansträngande. Barn och elever med NPF kan tycka att det är jobbigt att inte veta vilken mat som ska serveras eller var de ska sitta någonstans. Det kan också vara utmanande att stå i kö, hämta mat och vänta på sin tur.

Barn och elever med NPF har ofta så kallad annorlunda perception. Särskilt tydligt kan det vara hos barn och elever med autismspektrumtillstånd. Det kan bland annat medföra svårigheter med matens smak, då det kan smaka för lite eller för mycket. Det kan också vara svårigheter med matens konsistens, färg, lukt och om maten är blandad. Detta kan göra att barn och elever inte kan äta viss slags mat på grund av hur den exempelvis luktar eller känns i munnen.

Även barn och elever som klarar dessa saker kan ibland behöva anstränga sig väldigt mycket. Det kan i sin tur medföra att resten av skoldagen påverkas negativt. På samma sätt kan andra delar av skoldagen påverka måltidssituationen negativt. Därför är det viktigt att se över hela dagen i förskolan och skolan, så att det blir en bra balans gällande utmaningar, stöd och anpassningar.

Anpassningar av måltidsmiljön

En viktig del i det förebyggande arbetet är göra generella anpassningar som passar alla barn och elever. Det kan till exempel handla om tydliga rutiner och en bra ljudmiljö.

Att involvera barnet eller eleven i utformningen av anpassningarna är viktigt. De extra anpassningar och det särskilda stödet som kan finnas för barn och elever under förskole- och skoldagen ska också följa med dem under måltiderna. Därför är det viktigt att involvera elevhälsan, barnhälsan eller en specialpedagog där det finns möjlighet. Det är också bra om elevhälsan eller barnhälsan gör kortsiktiga och långsiktiga mål för måltiderna och sedan följer upp och utvärderar dessa. I detta arbete är det viktigt med en kontinuerlig dialog och samarbete med vårdnadshavare.

Nedan kan du ta del av exempel på anpassningar av menyn, den psykosociala miljön och den fysiska miljön.

Att anpassa menyn

  • Informera barn och elever på förhand vilken mat som ska serveras och hur den kommer att se ut. Ibland räcker det inte med att det finns en skriven matsedel- det kan behövas kompletteras med annat visuellt stöd, såsom olika typer av bildstöd.
  • Om det kommer att finnas flera alternativ vid maten att välja mellan behöver detta vara tydligt.
  • När det är blandad mat, såsom grytor bör det också finnas alternativ där maten inte är blandad.

Den psykosociala miljön

  • I matsalen bör barnen och eleverna ha samma platser så att eleverna alltid vet vart de ska sätta sig. Om något i matsituationen ska ändras är det bra att förbereda barnet eller eleven på detta.
  • Förankra alla anpassningar hos all personal kring barnen och eleverna.
  • Erbjud utbildning om barn elever med NPF för skolmåltidspersonalen, för att skapa förståelse för vad som skapar en bra måltidssituation.
  • Prata om "anpassad kost" istället för ”önskekost”, då det inte handlar om att man önskar en speciell kost. Ordet ”önska” kan ge fel signaler.
  • Se över mattiderna så att alla elever har gott om tid för att äta och inte behöver stressa.
  • Undvik tvång, som ”att alla måste smaka på allt” och att "man måste äta upp det som man har på sin tallrik”. Det är viktigare att barnen och eleverna får i sig mat, än att de äter mångsidigt.
  • Arbeta med förståelse bland övriga barn och elever - att olika personer kan behöva olika anpassningar.
  • Det är viktigt att vuxna finns med vid borden under måltiden för att skapa lugn och trygghet.

Den fysiska miljön

  • Om det större sammanhanget blir för svårt bör det finnas möjlighet att sitta i ett mindre rum.
  • Vid behov kan det vara bra att fundera på om det möjligt att dela av ett stort rum som matsalen. Gör miljön mer tillgänglig genom att till exempel använda skärmar och rumsavdelare.
  • Använd visuell information för att markera olika delar av måltidsmiljön. Det kan till exempel handla om att tydliggöra var man ställer glas och porslin när man ätit klart.
  • Minska mängden ljudintryck i måltidsmiljön genom att använda ljudabsorberande material.

Information på Livsmedelsverkets webbplats

Informationen på den här webbsidan har tagits fram i samarbete mellan Livsmedelsverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. På Livsmedelsverkets webbplats finns information om näringsriktig mat, måltidspedagogik och andra delar om måltidssituationen i förskola och skola.

Publicerat onsdag 12 maj 2021