Det här handlar forskningen om

Denna studie genomfördes eftersom mycket lite forskning har fokuserat på hur kommunikationen kan se ut i vardagliga gruppaktiviteter i klassrum för elever med IF. Tidigare forskning har främst fokuserat på enskilda elever, ofta i interaktion med en enskild skolpersonal. Studien har särskilt fokuserat på att undersöka turtagning och användning av olika kommunikationssätt, inklusive kommunikationsstöd, hos såväl elever som personal. Det är områden som undersökts endast i begränsad utsträckning när det gäller den anpassade grundskolan i Sverige, trots att kommunikation är ett viktigt område för dessa elever.

Så här gjorde forskarna

Forskarna genomförde videoobservationer av två gruppaktiviteter i varje klassrum, en strukturerad aktivitet (samling) och en ostrukturerad aktivitet (rast inomhus). Deltagare var 33 elever och 30 skolpersonal från sju skolor, med klasser som bestod av 3-7 elever och 3-6 personal. Videoobservationerna analyserades med hjälp av ett kodningsschema, där varje turtagningsbidrag (initiativ, respons, uppmärksam, distraherad) registrerades. Initiativ och respons kodades vidare med de kommunikationssätt som användes för just det initiativet eller den responsen. Frågeställningarna var: Hur såg turtagningen och användningen av olika kommunikationssätt ut i två vardagliga gruppaktiviteter vid jämförelse mellan (a) elever och personal, och (b) samling och rast?

Det här kom forskarna fram till

Forskarna fann att personalen dominerade interaktionerna genom att ta fler initiativ och responser än eleverna, särskilt under samlingen. Eleverna visade sig vara mer distraherade under samlingen än under rast, medan personal var mer distraherade under rasten än samlingen. Det visade sig också att kommunikationsstöd, såsom teckenspråkstecken/TAKK och bilder, användes mer under samling än under rast. Det framkom även att eleverna använde mer kommunikationsstöd när personalen använde det mer, och att talande hjälpmedel användes mycket begränsat av både elever och personal.

Så kan du förstå och använda forskningen

Denna forskning ger en inblick i hur kommunikationssituationen kan se ut i anpassade grundskolor i Sverige. Trots att endast ett fåtal skolor undersöktes, erbjuder resultaten värdefulla insikter som kan ligga till grund för utveckling av kommunikationsmiljön i liknande verksamheter. Studien belyser särskilt behovet av ökad kunskap och färdighet hos skolpersonal i att anpassa sin kommunikationsstil och att använda och tillgängliggöra kommunikationsstöd. Framför allt skulle bilder för kommunikationssyften och talande hjälpmedel kunna användas mer, särskilt under mer ostrukturerade aktiviteter såsom raster. Framtida forskning kan med fördel undersöka andra aspekter av kommunikation i denna skolmiljö, samt undersöka om kommunikationssituationen kan förbättras genom utbildningsinsatser riktade till personalen.