Forskningsutblick: Prioriteringar och didaktiska val i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

Den här studien handlar om lärare i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Studien undersöker lärarnas pedagogiska prioriteringar för att möta de ökade kunskapskrav som finns på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och elevernas behov av att lära sig praktiska och estetiska färdigheter. 

Resultaten visar att lärarna gör didaktiska val för att skapa en balans mellan utbildningsmål och elevernas individuella förutsättningar. Studien belyser också hur de didaktiska valen påverkas av styrdokument som Läroplanen för anpassad grundskola och Läroplanen för anpassad gymnasieskola.

I Sverige är cirka 14 400 elever inskrivna i anpassad skolform. En del av dem undervisas i vardagliga färdigheter och estetisk verksamhet, snarare än i traditionella skolämnen som tillexempel matematik och historia.

Det här handlar forskningen om 

Utbildningen för elever med IF har förändrats. Fokus har ökat på akademiska kunskaper. Samtidigt ska undervisningen fortsätta att stödja elevernas funktionella och sociala utveckling. 

Forskning visar att lärares strategier i undervisningen har en avgörande betydelse för elevernas möjligheter att utveckla kunskap och självständighet. Men det saknas studier på hur lärarna går tillväga för att möta både kunskapskrav och vardagsnära färdigheter. Den här studien visar hur lärarna går till väga didaktiskt.

Så här gjorde forskarna 

Studien genomfördes inom ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram där 165 lärare och skolledare från sju kommuner och regioner deltog i forskningscirklar. I forskningscirklarna fick skolpersonalen identifiera och utveckla områden som förbättrar undervisningens kvalitet. Forskarna samlade in data från 90 loggböcker, videomaterial, elev-producerat material och pedagogiska planeringar. Lärare dokumenterade sin undervisning och reflekterade över hur den kunde utvecklas för att bättre stödja elevernas lärande och självständighet. Genom en kvalitativ analys identifierades återkommande teman och mönster i materialet. På så sätt kunde forskarna få en bredare förståelse för hur lärare arbetar för att stärka elevernas möjligheter i skolan och på längre sikt i samhället.

Det här kom forskarna fram till

Resultaten visade att lärare balanserar akademiska kunskapskrav med undervisning i sociala och praktiska färdigheter. En viktig strategi var att formulera både kort- och långsiktiga mål för att stärka elevernas självständighet och kommunikation. Lärarna betonade hur avgörande en trygg och stödjande miljö är för att eleverna ska utvecklas. De använder sig av strukturerade valmöjligheter, alternativa kommunikationsverktyg och samarbetsövningar för att stärka elevernas delaktighet. 

Genom att kombinera akademiska kunskaper med funktionella färdigheter kan eleverna bättre förberedas för framtida utmaningar i skola, arbetsliv och samhälle. För att eleverna ska behålla motivationen och engagemanget behöver lärare hitta en bra balans i uppgifternas djup och omfång, så att de varken blir för många, för få, för korta eller för långa. För att hantera dessa utmaningar synliggör lärarna elevernas utveckling med hjälp av observationer, dokumentation och kontinuerlig återkoppling. Studien visade vikten av samarbete mellan olika yrkesgrupper för en sammanhållen undervisning.

Så kan du förstå forskningen

Den här studien visar att en jämn fördelning mellan stöd och självständighet i undervisningen är avgörande för elevernas utveckling. Att ta bort stöd helt kan göra lärandet svårt, medan en alltför styrd undervisning kan begränsa elevernas självständighet. Därför är det viktigt att anpassa undervisningen så att eleverna får möjlighet att utveckla sina kommunikationsförmågor och ta egna initiativ. Studien understryker också vikten av en trygg och förutsägbar lärmiljö där eleverna känner sig delaktiga. Genom att ge dem strukturerat stöd och använda alternativa kommunikationsverktyg kan deras självständighet stärkas. Dessa insikter kan användas för att utveckla undervisningspraktiker som inte bara möter akademiska krav utan också stärker elevernas möjligheter till ett självständigt och delaktigt liv.

Så arbetar vi med forskningsutblickar

Forskningsutblickar är kortfattade sammanställningar av aktuell forskning inom specialpedagogik och områden som rör SPSMs målgrupper - barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättningar. SPSM sammanställer och kommunicerar forskningsresultat för att öka kunskapen om specialpedagogiska frågor. Varje utblick lyfter en specifik studie, inte hela kunskapsläget. Om du behöver specialpedagogisk rådgivning kontakta Fråga en rådgivare.

Publicerat torsdag 24 april 2025