Autism på gymnasiet och i vuxenutbildningen
På denna sida delar vi råd och förslag på hur du kan tänka när du planerar, utformar och genomför undervisningen på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
Studerande med autism kan ha svårigheter i socialt samspel och en annorlunda perception. Det kan till exempel visa sig genom en annorlunda sinnesbearbetning och utmaningar i att:
- se och förstå sammanhang
- förstå hur andra människor tänker och känner
- generalisera och förutse om vad som kommer hända
- vara flexibel
- förstå och använda social kommunikation
- planera och organisera
Skolans verksamhet ställer stora krav på studerande med autism. Nedan följer några korta råd och förslag på hur man kan tänka när man planerar, utformar och genomför undervisningen.
Trygghet, studiero och relationer
I en lärmiljö som präglas av tryggt klimat kan studerande lära och utvecklas. Tillitsfulla relationer ökar tryggheten. Det finns situationer i skolan som är energikrävande för en del studerande. Skolan kan genom att erbjuda möjlighet till återhämtning möta det behovet.
Samtal med den studerande
I mötet med den studerande är det viktigare att prata om det som fungerar och utgå från förmågor och styrkor. Eftersom personer med autism är mycket olika måste man ta reda på vilket stöd som passar den enskilda personen. Det är viktigt att den studerande är delaktig i besluten om stödinsatser och få möjlighet att utvärdera insatserna efter hand. Det är i relation till lärmiljön som den studerande är i behov av stöd. Därför skall skolan i första hand arbeta för att göra undervisningen tillgänglig för alla.
Pedagogiska strategier
Planerings-, tids- och minnesstöd
Många studerande med autism behöver stöd för att komma igång med och avsluta uppgifter. Det finns användbara funktioner i mobiltelefoner för påminnelse kopplat till scheman.
Skapa struktur
Många studerande behöver stöd för att skapa struktur i studierna. Läraren kan ge sådant stöd genom att förklara exakt vad som ska göras. Genom att presentera uppgifter utifrån följande grundfrågor skapas förutsägbarhet och sammanhang:
- Vad ska den studerande lära sig?
- Hur mycket ska den studerande lära sig? Vilka sidor ska läsas? Hur många sidor ska uppsatsen bestå av?
- När och hur länge ska den studerande lära sig?
- Med vem ska den studerande lära sig? Enskilt arbete eller med vilka i grupp?
- Var ska den studerande lära sig?
- Genom vad ska den studerande lära sig. Vilket material?
- Varför ska den studerande lära sig? Vad är syftet med uppgiften? Vad är målet med uppgiften och studierna i stort?
Visualisering
Det är vanligt att studerande med autism har lättare att ta in visuell information (till exempel text och bild) än auditiv (hörd) information. Därför kan det vara bra att komplettera med skriftliga instruktioner.
Möjlighet till extra tid
En del studerande kan behöva längre tid för att komma igång med uppgifter, tolka budskap i resonerande eller abstrakta texter och för att processa tankar och komma på vad man ska svara. Det är därför viktigt att läraren kan erbjuda extra tid på lektioner, prov och i samtal.