Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är ett omfattande begrepp som rymmer alla typer av svårigheter att läsa och skriva.

Läs- och skrivsvårigheter som inte är orsakade av dyslexi förekommer hos cirka 20 procent av befolkningen. Problemen kan till exempel orsakas av bristfällig undervisning, för lite övning, eller annat modersmål. Med evidensbaserad läs- och skrivträning finns det goda förutsättningar att utveckla elevens läs- och skrivförmåga.

Dyslexi

Dyslexi kännetecknas av stora svårigheter att uppnå korrekt och flytande ordavkodning trots att eleven har fått tillgång till evidensbaserad undervisning samt att svårigheterna inte kan förklaras bättre av faktorer som till exempel nedsatt syn eller hörsel. Det är en ärftlig funktionsnedsättning som förekommer hos cirka fem till tio procent av befolkningen. Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan personer med dyslexi träna upp läs- och skrivförmågan, men man kan inte träna bort funktionsnedsättningen dyslexi. Dyslexi förekommer ofta samtidigt med andra funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyskalkyli och språkstörning.

Vilka blir de pedagogiska konsekvenserna?

Läs- och skrivsvårigheter påverkar elevens lärande och utveckling på olika sätt, beroende på de underliggande orsakerna.

Läs- och skrivsvårigheter kan ge olika konsekvenser beroende på vad som orsakar problemen. En elev med lässvårigheter kan ha problem med att läsa och förstå texter och instruktioner, vilket leder till att eleven får svårare att inhämta och visa sina kunskaper.

För en elev med skrivsvårigheter som orsakas av nedsatt arbetsminne och koncentrationssvårigheter kan det vara svårt att hålla sig till textens huvudidé från början till slut. Om orsaken är nedsatt handmotorik måste eleven istället lägga mycket tid och energi på att forma bokstäverna, på bekostnad av textinnehållet.

Läsning kan förklaras utifrån två grundläggande förmågor; språkförståelse och avkodning. Om den ena förmågan saknas uteblir läsförståelsen. För elever med dyslexi är avkodningsförmågan nedsatt. Ordavkodningen tar lång tid och kräver en stor ansträngning för eleven vilket gör det svårt att förstå textinnehållet. 

Vanliga svårigheter vid dyslexi:

  • Att koppla ihop språkljud med bokstav (fonem-grafem).
  • Eleven läser långsamt, fel och utelämnar delar av eller hela ord.
  • Rättstavning; eleven förväxlar konsonanter och vokaler, utlämnar eller lägger till bokstäver och ändelser och spegelvänder bokstäver.
  • En stor del av arbetsminnet går åt till att stava orden rätt, vilket resulterar i att de övriga delarna av skrivandet får mindre tid och utrymme.
  • Att använda mer kvalificerade ord och begrepp på grund av svårigheter med att stava dem.

Hur kan undervisningen anpassas?

Läs- och skrivförmågan är central i skolans alla ämnen. Elever som har svårt med läsning och skrivning står därför inför stora utmaningar när det gäller att utvecklas mot utbildningens mål. Oavsett om orsaken till problemen är läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, kan eleverna få svårt att visa sina kunskaper och riskerar därmed att uppnå lägre måluppfyllelse. Elever med lässvårigheter läser oftast mindre, vilket begränsar deras möjligheter till en god utveckling av ordförrådet.

Du som undervisar kan stödja lärandet genom att erbjuda eleverna möjlighet till

  • evidensbaserad läs- och skrivträning som bygger på ljudmetoden
  • uppläsning av text
  • tala in text
  • rättstavningsstöd
  • strukturstöd, exempelvis tankekartor och skrivmallar.

Publicerat 2025-10-24

Stöd och råd

Kompetensutveckling

Frågor och svar

  • Hur kan man arbeta för att utveckla elevers skrivande?

    Det är viktigt att eleverna får rikliga tillfällen att träna på att skriva texter i undervisningen. Det handlar inte bara om långa texter. Även kor......

    Det är viktigt att eleverna får rikliga tillfällen att träna på att skriva texter i undervisningen. Det handlar inte bara om långa texter. Även korta texter, som exempelvis en väggplansch med några meningar kopplade till en bild, ger eleverna viktig träning i att använda och utveckla både skol- och ämnesspråk. Skrivandet ger eleverna dels möjlighet att lära sig mer om ämnet som de skriver om, dels möjlighet att redovisa vad de har lärt sig. Det är betydelsefullt att arbeta explicit för att... Läs mer om Hur kan man arbeta för att utveckla elevers skrivande?

  • Är avkodning en nödvändig del av läsningen?

    Avkodningen är en nödvändig del av läsningen. Man kan säga att avkodningen är den tekniska delen av läsningen. En väl fungerande avkodning är......

    Avkodningen är en nödvändig del av läsningen. Man kan säga att avkodningen är den tekniska delen av läsningen. En väl fungerande avkodning är beroende av att läsaren har en automatiserad förmåga att koppla samman språkljud med bokstav, fonem-grafem, och dessutom kunna ljuda samman dessa till ord.  Det räcker emellertid inte bara med en god avkodning, om språkförståelse saknas uteblir läsförståelsen. Språkförståelse handlar bland annat om ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Ibland kan ... Läs mer om Är avkodning en nödvändig del av läsningen?

Mer från SPSM