Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är ett omfattande begrepp som rymmer alla typer av svårigheter att läsa och skriva. Det finns två olika kategorier av läs- och skrivsvårigheter: generella läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi.

Generella läs- och skrivsvårigheter omfattar alla som har svårt att läsa och skriva oavsett orsak och förekommer hos cirka 20-25 procent av befolkningen. Problemen kan orsakas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, bristfällig undervisning, för lite övning, annat modersmål och hörsel- eller synnedsättning. Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan generella läs- och skrivsvårigheter tränas bort.

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnans fonologiska system, vilket uttrycker sig i svårigheter att lära sig att läsa, stava och förstå en skriven text. Det är en ärftlig funktionsnedsättning som förekommer hos cirka fem till åtta procent av befolkningen. Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan personer med dyslexi träna upp läs-och skrivförmågan, men man kan inte träna bort funktionsnedsättningen dyslexi. Dyslexi förekommer ofta samtidigt med andra funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyskalkyli och språkstörning.

Vilka blir de pedagogiska konsekvenserna?

Läs- och skrivsvårigheter påverkar elevens lärande och utveckling på olika sätt, beroende på de underliggande orsakerna.

Generella läs- och skrivsvårigheter kan ge olika konsekvenser beroende på vad som orsakar problemen. En elev med lässvårigheter kan ha problem med att läsa och förstå texter och instruktioner, vilket leder till att eleven får svårare att inhämta och visa sina kunskaper.

För en elev med skrivsvårigheter som orsakas av nedsatt arbetsminne och koncentrationssvårigheter kan det vara svårt att hålla sig till textens huvudidé från början till slut. Om orsaken är nedsatt handmotorik måste eleven istället lägga mycket tid och energi på att forma bokstäverna, på bekostnad av textinnehållet.

Läsning kan förklaras utifrån två grundläggande förmågor; språkförståelse och avkodning. Om den ena förmågan saknas uteblir läsförståelsen. För elever med dyslexi är avkodningsförmågan nedsatt. Ordavkodningen tar lång tid och kräver en stor ansträngning för eleven vilket gör det svårt att förstå textinnehållet. 

Vanliga svårigheter vid dyslexi:

  • Att koppla ihop språkljud med bokstav (fonem-grafem).
  • Eleven läser långsamt, fel och utelämnar delar av eller hela ord.
  • Rättstavning; eleven förväxlar konsonanter och vokaler, utlämnar eller lägger till bokstäver och ändelser och spegelvänder bokstäver.
  • En stor del av arbetsminnet går åt till att stava orden rätt, vilket resulterar i att de övriga delarna av skrivandet får mindre tid och utrymme.
  • Att använda mer kvalificerade ord och begrepp på grund av svårigheter med att stava dem.

Hur kan undervisningen anpassas?

Läs- och skrivförmågan är central i skolans alla ämnen. Elever som har svårt med läsning och skrivning står därför inför stora utmaningar när det gäller att utvecklas mot utbildningens mål. Oavsett om orsaken till problemen är generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, kan eleverna få svårt att visa sina kunskaper och riskerar därmed att uppnå lägre måluppfyllelse. Elever med lässvårigheter läser oftast mindre, vilket begränsar deras möjligheter till en god utveckling av ordförrådet.

Du som undervisar kan stödja lärandet genom att erbjuda eleverna möjlighet till

  • evidensbaserad läs- och skrivträning som bygger på ljudmetoden
  • uppläsning av text
  • tala in text
  • rättstavningsstöd
  • strukturstöd, exempelvis tankekartor och skrivmallar.

Publicerat 2024-02-06

Stöd och råd

Kurser och webbinarier

Kompetensutveckling

Frågor och svar

  • Finns det något sätt att mäta ordförståelse muntligt? I Hur kan man mäta ordförståelse för elever med dyslexi?

    Ordförståelse och avkodning är två skilda saker. Elever med dyslexi har ofta en bättre hörförståelse än läsförståelse. Om man vill pröva elevens......

    Ordförståelse och avkodning är två skilda saker. Elever med dyslexi har ofta en bättre hörförståelse än läsförståelse. Om man vill pröva elevens ordförståelse utan att blanda in avkodningen, låter man eleven få göra ordförståelsetestet muntligt. Det ger eleven möjlighet att fokusera på betydelse utan att energi går åt till att avkoda. Ordförståelsetest gör man i skolan ofta genom att läraren läser upp ett ord och därefter får eleverna på egen hand läsa och välja ett av fyra svarsalternativ. I... Läs mer om Finns det något sätt att mäta ordförståelse muntligt? I Hur kan man mäta ordförståelse för elever med dyslexi?

  • Vem har rätt att göra en dyslexiutredning?

    Vem som har rätt att göra en dyslexiutredning är i Sverige inte reglerad i någon författning. Den person som har tillräcklig kunskap om......

    Vem som har rätt att göra en dyslexiutredning är i Sverige inte reglerad i någon författning. Den person som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan göra bedömningen om det föreligger specifika läs- och skrivsvårigheter.     Rätten att utreda skiljer sig från rätten att diagnostisera, vilket är viktigt att känna till. Medicinska diagnoser får bara ställas av medicinskt utbildad personal, som tillexempel logopeder, psykologer eller läkare. Då... Läs mer om Vem har rätt att göra en dyslexiutredning?

Mer från SPSM