Att stödja elevens kommunikationsutveckling med hjälp av digitala verktyg
Enligt läroplanerna för den anpassade grund- och gymnasieskolan ska undervisningen främja elevernas allsidiga utveckling och förbereda dem för att leva och verka i samhället. Att ha möjlighet att ta till sig information och kunna kommunicera är en förutsättning för detta. Då kan digitala verktyg vara ett värdefullt stöd i många olika sammanhang.
Att förstå orsak och verkan
För att eleven ska förstå kommunikationens syfte behöver hen förstå att omgivningen går att påverka. Eleven kan behöva få många tillfällen att uppleva sambandet mellan orsak och verkan i sin vardag för att förstå att omvärlden går att påverka. Kommunikativ respons från personer i omgivningen är naturligtvis viktigt. Genom att vara lyhörd och svara på elevens ljud och handlingar, ord, tecken eller pekningar på app eller samtalskarta kan du skapa möjlighet för eleven att uppleva att ”om jag gör så här så händer det här”.
En kontakt kopplad till en elektrisk apparat kan till exempel vara ett sätt att arbeta för att utveckla elevens förståelse av sambandet mellan orsak och verkan. Genom att trycka på kontakten kan eleven starta en elvisp eller spela sin favoritsång på surfplattan och uppleva att när jag trycker på kontakten så händer det något. Eleven förstår att hen kan påverka och styra sin omgivning vilket är en förutsättning för att förstå kommunikationens syfte. Att använda en surfplatta med en kommunikationsapplikation för att kommunicera är ett annat exempel på ett digitalt verktyg som kan vara ett värdefullt stöd för elevens kommunikationsutveckling.
Andra tillfällen att arbeta med orsak och verkan kan vara då eleven arbetar med ett datorprogram eller vid en kontakt som är kopplad till en elektrisk apparat. Kontakten styr då apparaten och eleven kan uppleva att när jag trycker på kontakten så händer det något. Det kan vara till exempel en fläkt, en elvisp eller en surfplatta som spelar favoritsången. Att arbeta med orsak och verkan kan vara något så enkelt som att få läraren eller någon annan att göra något tokigt när jag använder mitt hjälpmedel. Eleven trycker på ”hoppa” upprepade gånger på sitt talande kommunikationshjälpmedel tills läraren eller kompisen hoppar. Eleven förstår att hen kan påverka och styra sin omgivning genom sitt kommunikationshjälpmedel och har på det sättet kommit lite längre i sin kommunikationsutveckling.
Responsiv kommunikation
För att uppmuntra till kommunikation behöver omgivningen använda sig av en responsiv kommunikationsstil. Det gäller främst de elever som använder lite eller inget talat språk, men naturligtvis är det viktigt för alla elever att bli sedda, hörda och tagna på allvar. När du tillsammans med eleven hittat något gemensamt fokus, fångar du upp och svarar på elevens kommunikation.
Du kan fånga upp kommunikationen genom att:
- Titta och lyssna på vad eleven gör, säger och verkar intresserat av och kommentera det. Modella genom att använda samma kommunikationsverktyg som barnet, teckna en kommentar, använd kommunikationshjälpmedlet eller peka på en samtalskarta samtidigt som du sätter ord på det du gör.
- Tolka och bekräfta allt eleven gör som kommunikation. Eleven kan svara genom att peka, göra ljud, titta upp, göra en gest eller försöka säga ord. Du kan bekräfta genom att imitera elevens svar eller bygga ut det eleven sagt eller gjort. Det kan du till exempel göra så här: Om eleven säger till exempel gunga, kan du svara med ” jaha, du vill gunga” eller ”kommer du ihåg när vi gungade på rasten” beroende av situationen som du befinner dig i med eleven.
- Vänta och förvänta dig att eleven ska svara. Du kan behöva vänta ganska länge innan eleven ger respons. Det kan också hända att eleven inte svarar alls den här gången, men kanske nästa eller efter många försök. Ge inte upp dina försök till kommunikation.
När kommunikationen fungerar bra gör vuxna detta omedvetet, men när eleven inte svarar eller inte ger tydliga svar är det lätt hänt att omgivningen kommunicerar mindre och mindre. För att stärka elevens kommunikation behöver vi medvetet använda den responsiva kommunikationsstilen och prata om det i arbetslaget så att alla gör lika.
Du kan läsa mer om responsiv kommunikationsstil på Infoteket, Region Uppsalas webbplats.
Språkutvecklande arbetssätt
Ett språkutvecklande arbetssätt innebär till exempel att du som personal är modell i att använda nya begrepp och ord i kommunikationsverktygen. Personalen kan visa var orden finns, och ge dem en mening genom att förklara vad de betyder och i vilken kategori de finns. Orden kan användas i olika typer av meningar eller i olika sammanhang över dagen. Vi väljer ordet ”gilla” som exempel och använder det i pekprat på kommunikationsverktyget i de situationer när vi pratar om saker man kan gilla eller ogilla.
Det händer att omgivningen begränsar kommunikationen till att nästan uteslutande handla om frågor om vad personen vill ha eller vill göra eller frågor som går att besvara med ja och nej. Men för att ge en elev möjlighet att utveckla sin kommunikation behöver vi istället använda stöd i form av påståenden eller frågor som har öppna svar. Det är frågor som ger utrymme för eleven att tänka efter och själv svara eller berätta på sitt sätt. Genom den typen av frågor eller påståenden kan vi stödja samtalet. Att själv modella hur man kan svara på frågorna genom AKK-verktyget ger eleven möjlighet att utveckla sitt eget kommunicerande. Här hittar du några exempel på påståenden eller frågor som du kan använda dig av för att utveckla kommunikationen, främst för de elever som kommit lite längre i sin kommunikativa utveckling:
- Vad tänker du på?
- Vad tycker du?
- Vad tyckte du om det?
- Hur var det?
- Vill du fråga?
- Förklara mer.
- Berätta mer.
- Jag är nyfiken på vad du tänker.
- Vem?
- Jag förstod inte, förklara mer.
- Är det något som har hänt?
- Är det något som du önskar ska hända?
- Var?
Eleven behöver både tid att förstå frågan, hitta det hen vill säga och producera svaret så ge det tid och utrymme och visa att du är intresserad av svaret. Ibland när vi tycker att det tar för lång tid ställer vi om frågan men det gör bara att tankeprocessen avbryts och eleven måste börja om från början, så våga vänta även om det tar tid. När eleven svarat på något sätt kan du kolla om du har förstått genom att ställa en ja- eller nej fråga. Eleven pekar på ishockey och du som lärare kan kolla om du förstått rätt genom att fråga till exempel ”vill du berätta något om ishockeymatchen igår”?
Tänk också på att inte lägga undan elevens kommunikationshjälpmedel utom räckhåll. Det måste alltid finnas ett sätt att påkalla uppmärksamhet och inleda kommunikation med någon annan. För att eleven inte ska ”bli av med sitt språk” när du lånar kommunikationshjälpmedlet kan det vara nödvändigt att du som lärare har ett eget kommunikationsverktyg med samma program. När eleven jobbar nära en annan elev eller vuxen kanske man kan turas om med kommunikationshjälpmedlet eller surfplattan om alla parter är delaktiga på lika villkor. När du behöver låna kommunikationshjälpmedlet för att till exempel visa något, se till att du först frågar eleven om det är okej.