Moment 5 Bedömning och betygssättning
Det här momentet handlar om att planera för bedömning och betygssättning, vilket många lärare upplever som en utmaning när det handlar om elever med språkstörning.
I skolan pratar vi ibland om samstämmighet, eller det engelska uttrycket "alignment". Det vill säga: Det går inte att skilja undervisning från bedömning, utan lärandemålen, undervisningen och bedömningen ska ligga i linje med varandra.
Det är viktigt att det blir tydligt för eleverna att de bedömningar som lärare gör, under hela deras skoltid, huvudsakligen är till för att stödja deras språk- och kunskapsutveckling och det livslånga lärandet.
Eleverna har rätt att vara delaktiga i utformningen av bedömningssituationerna. Det kan bland annat handla om att de får lämna önskemål om bedömningsformer.
Mål
Målet med momentet är att du ska få
- fördjupad insikt om vikten av att planera för bedömning redan från början, och att i planeringen ta hänsyn till vilka konsekvenser en språkstörning kan få
- inspiration kring hur du kan anpassa bedömning utifrån behoven hos elever med språkstörning och andra svårigheter att uttrycka sig språkligt
- förståelse för betydelsen av formativ bedömning och sambedömning av elevgruppen.
Se
Speciallärare och lärare resonerar om hur de utformar och genomförar bedömningssituationer som underlättar för elever med språkstörning att visa sina kunskaper. Filmen är undertextad, klicka på "cc" på den svarta listen. Speltid 2,5 minuter.
I filmen berättar två lärare på Brageskolan om hur de arbetar med bedömning och betygssättning när det handlar om elever med språkstörning. Filmen är undertextad, klicka på "cc" i den svarta listen. Speltid 5 minuter.
Läs
Bedömning och betygssättning (PDF-dokument, 245 kB)
Att samtala om under träffen
Berätta om uppgiften som ni har genomfört och vilka erfarenheter den bidrog till.
- Hur tydliggjorde du syfte och mål för eleverna?
- Hur gav du förförståelse?
- Hur gav du eleverna tid för att reflektera och formulera sig?
- Vad bedömde du under aktiviteten och vilken kunskap skulle eleverna visa?
- Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Varför?
- Vad tänker ni nu om modellen för att visa film, när ni har testat den två gånger?
Diskutera vidare:
- Vad innebär det "att kunna något"? Hur och när vet vi om eleverna kan, eller inte kan?
- Hur många gånger måste eleverna påvisa sina kunskaper?
- Hur kan du planera och genomföra undervisningen för att alla ska få möjligheter att träna och att visa sina kunskaper?
- Sätt ord på någonting konkret som du vill förändra nästa gång du genomför en bedömningssituation.
Uppgift till nästa träff
Nästa träff handlar om social kommunikation och stödstrukturer. Förbered dig genom att läsa de båda texterna om ämnet som ligger i Moment 6. En av texterna handlar om hur lärare och lärare i fritidshem kan kartlägga kamratrelationer i en grupp.
Valfri uppgift:
- Genomför en kamratkartläggning inför nästa träff, om det är lämpligt att göra det i elevgruppen just nu.
I det här studiepaketet har ni tagit del av texter och filmer om språkstörning och om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ni har diskuterat er verksamhet i grupp utifrån de nya kunskaperna. Tänk tillbaka och sammanfatta svaren på de här frågorna för dig själv, till exempel genom att skriva en kort anteckning:
- Vad är det viktigaste som du har lärt dig om språkstörning?
- Vad är det viktigaste som du har lärt dig om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
- Har du fått syn på något som du inte hade sett innan, till exempel elever som är i behov av mer stöd i språk och kommunikation?
- Har du uppmärksammat något i ditt eget arbetssätt som du behöver utveckla?