Ivan tecknar och förklarar för eleverna

Språkbad för nyanlända elever ger resultat

Under höstterminen 2016 hade Östervångsskolan fyra nyanlända elever som gick i en förberedelseklass. - Vi har sett en enorm glöd hos eleverna nu när de har fått ett rejält språkbad, säger Ivan Gustavsson, lärare i förberedelseklassen och språkstöd till eleverna.

Elevernas ålder motsvarar ungefär årskurs 9-10. Enligt Skolverket är det som är gemensamt för alla elever i en förberedelseklass att de kommit till ett nytt land med ett nytt språk och till en ny typ av skola. Hanna Billgren, specialpedagog på Östervångsskolan, säger att situationen för döva nyanlända elever i en förberedelseklass kan vara en helt annan.

– Ofta kommer eleverna till oss utan något språk- och utbildningsbakgrund. Det innebär självklart en särskild utmaning för oss. Vi ska bedöma elevernas språk och erfarenheter utifrån deras förstaspråk eller deras kunskaper i svenska som andraspråk. Men eftersom de knappt kan sitt hemspråk eller kunde något teckenspråk innan de kom hit så får vi börja från grunden helt enkelt.

Skolan använder Skolverkets kartläggningsmaterial, som utgår från att eleverna har ett förstaspråk och att de har någon form av skolbakgrund. Nyanlända elever som är döva kommer dock ofta från länder där de inte fått tillgång till en skola med tvåspråkig undervisning i teckenspråksmiljö.

– Elever som kommer till oss när de är äldre och utan något språk har oftast inte lärt sig alla sociala koder än, berättar Hanna. De behöver således mycket stöd i både kommunikation och språk. Det är inte säkert att de kan hänga med i undervisningen i en ordinarie klass där både kunskaps- och språknivån är på en mycket hög nivå.

Ivan berättar hur kartläggningen går till.

– Först lär jag känna eleverna de första 4 veckorna för att kunna bedöma hur de är som person och vad de kan. Sen börjar vi kartlägga deras språk och erfarenheter. Det faktum att jag själv är teckenspråkig och döv underlättar när jag ska bedöma elevernas kunskaper utifrån deras kommunikativa förmåga. Kommunikation är nyckeln. Jag ser om de förstår eller inte förstår och hur de resonerar.

Språkbad och samhällskunskap i fokus

Östervångsskolan har på senare år mottagit flera nyanlända elever i olika åldrar. Eleverna har ofta inte haft något språk att förstå sin omgivning med.

– Förutom språkbad i svenskt teckenspråk får de lära sig om hur det svenska samhället fungerar, berättar Ivan. De behöver därför kunna kommunicera innan de kan tillägna sig kunskaper. När de kan kommunicera kan de också förstå vad olika ord och begrepp betyder. Då kan vi börja med läsförståelse, skrivförmåga och matematisk förståelse och resonemang.

Ivan och Hanna träffas en timme varannan vecka för att stämma av med varandra hur det går med undervisningen och kartläggningen. De diskuterar olika situationer, utbyter tips och förslag på lösningar samt utvärderar upplägget i undervisningen och elevernas kunskapsutveckling.

– Ibland kan jag bli låst vid en situation och inte veta hur vi ska komma vidare, berättar Ivan. Då är det bra att få tips och inspiration. Jag uppskattar verkligen våra träffar och jag får mycket bra råd och stöd av Hanna.

Pedagogiska dilemman med elever utan språk

Nyanlända elever kan placeras i en förberedelseklass i 6 månader och ska enligt Skolverket inkluderas i den ordinarie skolverksamheten parallellt med förberedelseklassens verksamhet från det att kartläggningen genomförts. Om behov finns kan elevens placering i förberedelseklassen förlängas till maximalt ett år. Efter det måste de inkluderas i en ordinarie klass.

– Det är en stor utmaning för oss hur vi ska förbereda eleverna för en ordinarie klass om de har gått 15 år utan något språk alls, berättar Hanna. För elever som är yngre går det snabbare att placera dem i en ordinarie klass.

Det finns ingen generell praxis för hur man ska bemöta och undervisa nyanlända elever utan någon språkbakgrund. Det innebär att lärarna får prova sig fram och se hur det fungerar.

– Det är annorlunda med elever som kan sitt hemspråk. Förra året hade vi en nyanländ elev som kunde sitt hemspråk. Hemspråket blev en resurs för undervisningen: eleven fick svenska ord och tecken i det svenska teckenspråket till arabiska ord och meningar, säger Hanna.

Denna termin går eleverna i förberedelseklassen inkluderade i en ordinarieklass på Östervångsskolan. De får tillgång till en språklig resursperson några timmar varje dag.

– Praktiska ämnen som slöjd, bild, elevens val och idrott innebär inga större svårigheter för eleverna, men det är svårare med teoretiska ämnen där elevens språkliga förmåga utgör ett mycket viktigt inslag, avslutar Ivan.

Publicerat tisdag 14 februari 2017