Punktskrift

Nya rapporter om stöd till punktskriftsläsande elever

I de skolor som tar emot elever med punktskrift som läsmedium behövs kunskap om anpassningar och tillgänglighet i lärmiljön. Nu finns två aktuella rapporter som tar upp frågor som är viktiga för att elevgruppen ska få rätt stöd.

En av rapporterna är en reviderad version av Elever med punktskrift som läsmedium – Allmänna råd till skolhuvudmän och rektorer. Den tar bland annat upp vad som gäller utifrån skolans styrdokument. Den andra heter På väg att bli vuxen – Åtta personers erfarenheter av att bli vuxen när man har en svår synnedsättning och bygger på intervjuer med unga vuxna som berättar om det stöd de fått och hur det påverkat dem.

Den reviderade upplagan av de allmänna råden har anpassats till förändringar i både skollagen och diskrimineringslagen. Båda lagförändringarna bidrar till stärkta möjligheter för skolorna att erbjuda en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning.

– Elever med punktskrift som läsmedium är en liten elevgrupp i den svenska skolan och kompetens saknas ofta ute i kommunerna. De allmänna råden ger rektor och skolhuvudman rekommendationer angående hur lärmiljön bör utformas, antingen det gäller behov av extra lärarresurs, lärares kompetens eller vikten av elevens delaktighet. Råden tar också upp elevhälsans samordnande roll för det specialpedagogiska stödet. Rekommendationen är att elevhälsan ansvarar för att dokumentera insatser som behövs för att göra lärmiljön tillgänglig och likvärdig för den punktskriftsläsande eleven, berättar Kia Johansson och Anders Rönnbäck, huvudansvariga för revideringen av innehållet. Båda är rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscenter syn i Stockholm.

Mer kunskap behövs visar elevers erfarenheter

Studien På väg att bli vuxen ger en inblick i unga vuxna personers egna erfarenheter av stödet i skolan. Den visar att elever som har punktskrift som läsmedium ofta upplever stark stress under stora delar av sin skoltid och även vid eftergymnasiala studier.

– Punktskrift är ett tidskrävande läsmedium. Studien visar att de intervjuade personerna under de senare skolåren ofta lämnade punktskriften alltmer för att i större utsträckning använda auditiva medier för att lättare hinna med i skolans undervisningstempo. Punktskriften kom att mer fungera som ett komplement som användes i vissa undervisningssituationer som exempelvis då man lärde dig ett nytt språk, berättar Annica Winberg, auktoriserad socionom och kurator vid resurscenter syn som skrivit rapporten.

Genom att intervjua unga vuxna ville hon ta reda på om det finns områden där stödet i skolan behöver utvecklas och förbättras för att elever ska få likvärdiga förutsättningar som andra grupper att klara sig längre fram i livet. Av intervjuerna framgår att många elever inte erbjuds den enskilda studie- och yrkesvägledning, som de enligt Skollagen har rätt till. Ofta har de fått vägledning i grupp tillsammans med övriga elever i klassen.

– Eleverna förväntas nå samma mål som seende kamrater, på ungefär samma tid trots att de har ett läsmedium som är betydligt mer tidskrävande. Många elever har dessutom upplevt svårigheter att få litteratur och studiematerial anpassat i tid, vilket bidragit till att de känt sig stressade under sin skolgång. Undervisningen har ibland också upplevts som otillgänglig på grund av att många visuella begrepp använts och syntolkningen varit bristande, säger Annica.

Målgruppen för rapporten På väg att bli vuxen är pedagoger som undervisar elever med svår synnedsättning eller blindhet i högstadiet och i gymnasieskolan, rektorer, studie- och yrkesvägledare i grundskolan och på gymnasiet, handläggare för studenter med funktionsnedsättning på högskolor och universitet samt handläggare inom Arbetsförmedlingen. Även föräldrar till elever med svår synnedsättning eller blindhet kan få vägledning och stöd.

Publicerat torsdag 26 januari 2017 Granskat fredag 27 januari 2017