Bilden visar en pojke med hörapparat i förskolan som lyssnar på en pedagog

Framgångsfaktorer och utvecklingsområden för elever med hörselnedsättning

För att barn och elever med hörselnedsättning ska få en utbildning av god kvalitet krävs en god ljud- och ljusmiljö. Även en fungerande hörselteknisk utrustning såsom t-slinga och mikrofonssystem och/eller någon form av ljudutjämningssystem.

– Kunskap och förståelse om de pedagogiska konsekvenserna av en hörselnedsättning samt kunskap i att skapa en tillgänglig lärmiljö är dock allra mest avgörande för dessa barn och elever, säger Annika Lilja, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

SPSM arbetar systematiskt tillsammans med landsting i södra Sverige (Kalmar län, Kronobergs län, Blekinge och Skåne) för att bibehålla och säkra det stöd som barn med hörselnedsättningar behöver.

– Satsningen har gett resultat. Vi kan konstatera att stödet har ökat från 38 kommuner vid kartläggningen 2009 till 53 av totalt 58 idag. Dock brister det fortfarande när det gäller stöd i förskolan. Vikten av ett tidigt riktat stöd är stor och här har kommunerna en riktig utmaning, säger Annika.

Samverkan och likvärdighet nyckeln till framgång

Knappt 90 Procent av målgruppen barn och elever med hörselnedsättning, alltifrån lättare hörselnedsättningar till dövhet, har sin skolgång i kommunal eller fristående verksamhet. Om stödet kan systematiseras så kan kommuner i större utsträckning säkerställa att eleverna får goda förutsättningar i skolan.

Tillgången av såväl stöd, rutiner för tillgänglighetsanpassning, som tillgång till personal med kompetens inom döv-hörselområdet varierar stort från kommun till kommun såväl som från landsting till landsting.

– Vår erfarenhet säger att det är viktigt med samverkan mellan olika aktörer som har ansvar för barn och ungdomar med hörselnedsättning. Vissa landsting betalar inte för hörseltekniska hjälpmedel i skolan medan andra gör det. Vissa kommuner har tillgång till hörselpedagoger och rutiner för akustikmätningar av lokaler medan andra inte har det, säger Annika.

Om både förskolan och skolan är organiserad på ett sätt där behov av stöd upptäcks tidigt underlättar det för personalen i förskol- och skolverksamheten att se behov av fortbildning.

– För att dessa elevers skolgång ska fungera behöver många delar av skolverksamheten fungera. Skolor behöver ha en strategi för anpassningar, planering, rutiner och löpande uppföljningar, menar Magnus Lennartsson, rådgivare på SPSM i Malmö.

Rutiner och planering A och O

Det behövs tydliga rutiner när det gäller att skapa en god fysisk lärmiljö. Ljudmiljö, ljusförhållanden och val av möbler och annan utrustning gynnar förutsättningarna för elever med hörselnedsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Då det förekommer hörteknik krävs rutiner och ansvar kring handhavande av laddning, enkel felsökning samt kunskap om teknikens möjligheter och begränsningar. Ibland kan barn och elever med hörselnedsättning också ha behov av tecken som stöd som komplement till hörtekniken.

– Pedagoger behöver planera undervisningen så att den ger förutsättningar för elever med hörselnedsättning att få möjlighet att både höra och se sina kamrater. Det krävs en tydlig turtagning och samtalsstruktur för att alla ska kunna vara delaktiga i dialogen. Här blir hörtekniken en förutsättning för att de som har hörapparat eller kokleaimplantat (CI) ska kunna delta, förklarar Magnus.

Kostnadsfri fortbildning

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder ett stöd som kompletterar det stöd som skolor får av kommunen och landstinget, bland annat kostnadsfri fortbildning om vad det innebär att möta elever med hörselnedsättning. Pedagoger har möjlighet att öka sina kunskaper om bland annat anpassningar av ljudmiljö och hur man utvecklar ett pedagogiskt förhållningssätt som främjar delaktighet och lärande, såsom inkluderande strategier, bemötande och attityd.

– Tidigt stöd är helt klart en framgångsfaktor. Kommuner, landsting och stat som samverkar och aktivt ger stöd till barn och elever med hörselnedsättning i hemmet, i förskolan och skolan samt gymnasieskolan ger eleverna goda förutsättningar för en likvärdig utbildning, avslutar Magnus.

Publicerat tisdag 24 januari 2017

Tips på stödmaterial

  • Bildtext saknas

    Observationsschema för skolans auditiva miljö

    Observationsschemat är ett hjälpmedel till skolans personal för att tydliggöra hur förutsättningarna ser ut för hörteknik, pedagogik och ljudmiljö. Genom ett tydliggörande kan skolan vidta åtgärder