Illustration av en elev och en vuxen som tecknar

Dövas historia och kultur i skolan – en dialog om elevers rätt till sitt kulturarv

Dövas skolhistoria har länge funnits bevarad i specialskolor för personer som är döva eller har en hörselnedsättning. Idag, 12 mars, möter vi berörda aktörer i en konferens för att lyfta frågan om vikten av att slå vakt om kulturarvet och hur material och föremål som funnits i skolorna kan bli tillgängliga i undervisning och forskning.

Frågan om hur vi tillvaratar de historiska värden som finns i gamla föremål från specialskolorna är viktig för Specialpedagogiska skolmyndigheten som ansvarig myndighet för specialskolorna, och för många personer som är döva.

Av vår myndighets skolor vänder sig sex specialskolor till elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Birgittaskolan och Åsbackaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund är anrika skolor som i vissa fall har bedrivit undervisning för döva i över 200 år.

Under senare år har de gamla skolbyggnaderna blivit mindre ändamålsenlig, och några av skolorna har flyttat till mer moderna lokaler. I samband med de förändringarna startade myndigheten ett projekt för att dokumentera föremål och material så att historiska värden tillvaratas och att dokumentationen blir tillgänglig för undervisning i specialskolorna och för forskning.

– Dokumentationen har betydelse för att eleverna ska få tillgång till hela den kunskap som läroplanen, andra styrdokument och FN:s konventioner föreskriver. En del av förutsättningarna är att föremål, arkiv, bibliotek med mera finns kvar, ordande och förtecknade samt att dokumentationen är tillgänglig för skolorna. Som en del av de dövas och teckenspråkigas skolhistoria i Sverige är samlingarna också en del av det nationella kulturarvet, säger Håkan Gustavsson, projektledare med ansvar för frågor om arkiv- och databas.

Panelsamtal under konferensdagen

Under dagens konferens Dövas historia och kultur i skolan – en dialog om elevers rätt till sitt kulturarv lyfts följande frågor i ett panelsamtal:

  • Hur kan dövas skolhistoria användas i undervisningen och berika eleven med språkupplevelser och kulturhistoria?
  • Hur kan ett lärande om den egna kulturen lägga grunden för en identitetsutveckling och en förståelse för den egna identiteten?
  • Vilka ytterligare redskap behövs i skolan för att kunna stödja en sådan utveckling?

Bland de inbjudna konferensdeltagarna och föreläsarna finns lärare, skolledare och elevrådsrepresentanter från specialskolorna, intresseorganisationer, forskare samt aktörer inom kulturområdet.

Följ gärna konferensen på Twitter och andra sociala medier under hashtag #dövasskolhistoria.

Publicerat måndag 12 mars 2018
Tillbaka till toppen