Rektor med vetande 2019

Årets skolledarkonferens hade temat Hälsa och lärande för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån ett livsperspektiv. Nästan 300 deltagare deltog i konferensen i Kristianstad. Här hittar du åhörarkopior samt en sammanfattning av respektive föreläsning. 

Barn utvecklas olika snabbt – hur du upptäcker tidiga tecken på stöd

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – Bemötande och anpassning av undervisningen (PDF-dokument, 7 kB) Gunilla Carlsson Kendall, psykolog 

Gunilla Carlsson Kendall, psykolog, gav en väldigt konkret föreläsning om vad som påverkar ett barns utveckling och lärande. Hon liknade det med ett isberg: vissa saker kan man se tydligt ovan vattenytan men många saker är dolt under vattenytan. Vad förskolan behöver uppmärksamma är symtom före skolstart som medför tydlig funktionsnedsättning inom något eller några områden, som allmän utveckling, motorik, språk/kommunikation, social interaktion, beteendereglering och uppmärksamhet men också barnets förmåga att följa gruppen, att bromsa och lyssna på andra, ge och ta, vänta och reagera och förstå på sociala signaler. Ju tidigare man upptäcker det desto tidigare kan barnet få stöd.

Exempel på vilka konsekvenser det blir för ett barn som inte får stöd tidigt konkretiserades i ett exempel på ett träningsmoment som alla barn i en grupp skulle göra. Alla barn utvecklades genom träningen men inom en och samma grupp utvecklades de snabbare barnen 3 gånger snabbare än de långsammaste. Samma mängd träning ger inte samma effekt. Det leder på sikt till att de som är långsamma har svårt att komma i fatt. För de som löser olika uppgifter på ett enkelt sätt så är vägen så att säga rak utan hinder. För de som löser uppgifter med svårigheter är vägen krokig och backig med många hinder, alltså mycket svårare. Det är därför viktigt att ta detta i beaktande när man organiserar olika aktiviteter i förskolan och se till att alla kan utföra aktiviteterna på ett likvärdigt sätt. Annars riskerar barnet att tappa motivationen för att lära sig det som de tycker är svårt. Det påverkar deras lärande och utveckling på sikt.

Därför menar Gunilla att det är viktigt att det finns anpassningar och stöd till alla barn så att de som behöver det kan få stöd i sin utveckling. Barn med svårigheter kommer att knyta an till en vuxen eftersom de inte klarar sig själva. Innan vi har ett namn på svårigheterna behöver personal på förskolan vara uppmärksam på både svårigheter och tillgångar för barnet, anpassa kravnivån och börja prata om svårigheterna. Det är viktigt att det finns rutinsituationer vid påklädning, matsituationen och samling samt att särskilt uppmärksamma andra kritiska situationer om övergångar, fri lek och utflykter. Till exempel är det bra om förskolan kan träna samspel i styrda aktiviteter, träna samma saker om och om igen, ge stöd i sociala situationer och undvika att utsätta barnet för saker det är känsligt för. Det är också bra om kunskap finns hos vuxna runt barnet, för då finns förståelse för varför det blir som det blir. Gunilla avslutar med att poängtera att det inte finns något facit som fungerar för alla barn och att en svårighet inte kan förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet.

Tillitsfulla relationer är den viktigaste stödfunktionen - enligt deltagarna själva

Ungdomar och unga vuxna med högfungerande autism – Berättelser om anpassningar i undervisning, möjligheter, hinder och vändpunkter i mötet med utbildningssystemet (PDF-dokument, 362 bytes) Martin Hugo, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, och Joel Hedegaard, filosofie doktor i pedagogik

Martin Hugo och Joel Hedegaard från Jönköping har gjort en studie om hur ungdomar och unga vuxna med högfungerande autism upplevt sin egen skolgång. Föreläsarna visade olika citat från personerna som deltog i deras studie, både rektorer, personal och de som själv lever med högfungerande autism. De har intervjuat totalt 35 unga vuxna med högfungerande autism. Deltagarna i studien hade svårigheter att klara sin skolgång och har tråkigt nog, men inte helt överraskande, upplevt brist på anpassningar, mobbning och utanförskap.

Hugo och Hedegaard såg att grundförutsättningarna för att kunna lyckas i skolan är att man känner sig trygg och att man upplever sig förstådd. När dessa två punkter fungerar blir sedan andra anpassningar viktiga. Anpassningar som fungerar är förutsägbarhet, tydliga strukturer och mål i undervisningen, att få fokusera på en sak i taget, möjligheten att kunna välja bort interaktivitet för att kunna koncentrera sig och att vara uppmärksam på fastglitschning, det vill säga att uppmärksamma elever som har problem och behöver stöd fast de inte vågat be om hjälp.

Den allra viktigaste stödfunktionen om ungdomarna fick välja själva var tillitsfulla relationer med lärare som gör att man känner sig trygg och förstådd. En lärare som behandlade dem som alla andra och som bemötte dem på ett bra sätt samt hade förståelse för deras behov. Samtidigt varnar Hugo och Hedegaard för att förlita sig endast på en person. I fallet med ungdomarna som intervjuades så slutade en lärare som de hade en bra relation till. Skolan satsade då på att rekrytera en person med samma egenskaper som läraren som slutade. Det fungerade jättebra. Så det är också viktigt att rekrytera personer med de rätta egenskaperna.

I deras studie konstaterar de också att folkhögskolan fungerar jättebra för elever med funktionsnedsättning. Många folkhögskolor har anpassningar och stödfunktioner samt kurser och linjer som är anpassade för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skälet till att folkhögskolan fungerar för denna grupp är att individ går före ämne, att alla känner sig trygga och upplever sig sedda, bekräftade och förstådda, att det finns tydliga strukturer och förutsägbarhet, att de har möjlighet att arbeta i sin egen takt och att det finns bra specialpedagogiskt stöd.

Framgångsfaktorer och utmaningar i organisation och anpassningar för elever inom autismspektrumtillstånd

Från lotteri till ökad likvärdighet – Hur kan organisationen och anpassningar öka likvärdigheten för elever inom autismspektrum i grundskolan? Linda Petersson, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten och doktorand inom forskarskolan "Special Education for Teacher Educators" 

Linda Petersson från Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläste om sin masteruppsats, där hon gjorde en studie om hur stödet och organisationen ser ut för elever med autism. Huvudfokus i hennes studie är att synliggöra elevers utveckling mot målen i samspel med skolans organisation och lärmiljö samt vilka faktorer som kan påverka skolans framgång i att möta och utbilda elever inom autismspektrumtillstånd.

Hennes studie visar att det var ganska få av eleverna i särskild undervisningsgrupp som hade klasstillhörighet i ordinarie klass och att det var svårt att anpassa i det ordinarie klassrummet. Respondenterna i studien menar att det är organisationen som stödjer kunskapsutvecklingen, men att den inte stödjer den sociala utvecklingen på samma sätt. Studien visar också att elever med autism har låg måluppfyllelse trots anpassad studiegång och undantagsbestämmelse i både resursskola och särskild undervisningsgrupp.

En studerande med autism uttrycker det så här: "Elever med autism har svårare att nå målen med undervisningen för att målen med undervisningen är utformad utifrån normaleleven. Det borde finnas större flexibilitet eller system där alla kan bli godkända."

Synen på trivsel verkar också skilja sig mellan lärarna och eleverna. Många lärare bedömer att eleverna trivs medan de studerande påvisar att deras trivsel skiftat mellan olika stadier och skolor. Stödet som ges bedöms vara en framgångsfaktorer men de intervjuade studerande vittnar om avsaknad av stöd.

En studerande uttrycker det som att det är lite som ett lotteri och att det inte är säkert att man hamnar på en skola eller i en klass där läraren förstår vad man behöver. Att en lärare förstår vad man behöver är viktigt för att trivas och för att det ska gå bra i skolan. Utifrån skolans perspektiv är framgångsfaktorn att all personal får stöd genom handledning och utbildning och att skolan organiseras utifrån elevernas behov och förutsättningar och att det finns kunskap om NPF på alla nivåer i skolan.

Att växa upp med autism

Autism ur ett inifrån perspektiv (PDF-dokument, 1 kB) Jill C Faulkner, entreprenör  

Jill C. Faulkner gav en personlig och mycket ärlig föreläsning om att leva med autism. Hon berättade hur hon hittade styrkan i det hon är bra på och hennes strategier för att hantera sina svagheter. Hon berättade på ett brutalt ärligt sätt om hur hon var utåtagerande när hon gick i lågstadiet och vad som hände sedan hon fick en diagnos. Idag är hon en entreprenör och är en välkänd talare. Hennes föreläsning uppskattades verkligen av deltagarna.

Publicerat måndag 11 mars 2019 Granskat måndag 18 mars 2019