Pågående projekt

Inkluderande utbildning i förskolan, IECE-projektet

Det övergripande syftet med projektet är att ta reda på och analysera vad det är som gör förskolan till en inkluderande miljö som är bra för alla barn. Hur kan personalen arbeta för att utveckla en inkluderande miljö?

Behövs det ett material som personalen kan använda för att reflektera över inkludering i sin verksamhet? Utifrån dessa frågeställningar arbetade projektet fram ett verktyg. Syftet med självreflektionsverktyget är att förskoleverksamheten ska bli mer inkluderande.

En av de faktorer som kännetecknar inkluderande miljöer i förskolan är att man har tänkt igenom vad som krävs för att alla barn ska kunna delta i aktiviteter och ser till att stöd alltid finns till hands direkt när behovet uppstår. På så sätt kan alla barn delta aktivt i tillsammans med andra barn i förskolegruppen i olika aktiviteter.

Materialet utgår från ett eko-system perspektiv, som innebär att barnets erfarenheter ses som ett resultat av samspelet med dess omgivning. Detta synsätt innebär att alla som arbetar med barnen i förskolemiljön har stor inverkan på barnets engagemang, lärande och utveckling. Samtidigt ingår även de andra barnen i förskolegruppen, föräldrarna och familjen i ekosystemet runt barnet. De, likaväl som den fysiska miljön, påverkar barnens engagemang, utveckling och lärande.

För att pröva verktyget i svensk kontext har förskolan i Botkyrka kommun deltagit i en studie ledd av Stockholms universitet.

Nationell översyn och analys av styrdokument, CPRA

Country Policy Review and Analysis, CPRA, är ett projekt som syftar till att granska länders styrdokument utifrån europeiska och internationella konventioner och mål för inkluderande utbildningssystem. Var befinner sig Sverige när det gäller styrning och ledning av inkluderande utbildningssystem för elever med funktionsnedsättning? I denna sammanfattande del beskrivs resultaten i CPRA-uppställningen för Sverige.

Syftet med denna sammanfattande del är att få fram en "nationell profil" över vilken policy som tillämpas, som ger en ögonblicksbild av hur Sveriges policy för inkluderande undervisning ser ut i jämförelse med policymålen på europeisk nivå (de tolv åtgärderna) och vad detta innebär för policyutvecklingen vad gäller inkluderande undervisning.

Resultaten i uppställningen, som kommer från European Agencys rapporter och den senaste informationen om länderna, har delats in i kategorierna förebyggande åtgärder, interventionsåtgärder och kompensatoriska åtgärder.

Åtgärderna delas in i kategorierna efter vad som förefaller vara syftet med policyåtgärderna i enlighet med de arbetsdefinitioner som styrelseledamöterna som deltog i pilotarbetet har tagit fram.

  • Förebyggande åtgärder: policyinitiativ som syftar till att i förväg förhindra exkludering i skolan och social exkludering på längre sikt innan exkludering uppstår (till exempel genom lagstiftning mot diskriminering med fokus på rättigheter och genom att undvika arbetssätt som försvårar för de som har en funktionsnedsättning och som leder till sådant som uppehåll i skolgången, sämre kvalifikationer och lägre utbildningsnivå).
  • Interventionsåtgärder: policyinitiativ som syftar till att stödja det praktiska arbetet med inkluderande undervisning (till exempel genom en tydlig policy som ger upphov till ett kvalitetssäkrat och väl fungerande flexibelt stödsystem för inkluderande undervisning inom den ordinarie utbildningen).
  • Kompensatoriska åtgärder: policyinitiativ som syftar till att väga upp för bristerna i lagstiftningen och/eller skolsystemet som leder till att alla elever inte får meningsfull inkluderande undervisning (till exempel genom särskilda utbildningsprogram och särundervisning, stöd till skolor som inte klarar inkluderingen och program som ger eleverna en andra chans till utbildning).

Orden i kursiverad fetstil i arbetsdefinitionerna ovan visar var huvudfokus ligger i de olika policystrategierna.

Inom ramen för CPRA räknas de policyinitiativ där fokus ligger på att kompensera för systembrister, i stället för på elevernas behov, som kompensatoriska. Det innebär att extra stöd till de som behöver det eftersom systemet inte klarar av att tillhandahålla inkluderande miljöer klassificeras som kompensation. Extra stöd som ges utifrån de enskilda elevernas behov i inkluderande miljöer definieras som intervention.

De tre policytyperna förebyggande åtgärder, interventionsåtgärder och kompensatoriska åtgärder kompletterar varandra och kan potentiellt användas på olika sätt för att uppnå gällande policymål.

Publicerat tisdag 15 oktober 2019 Granskat torsdag 24 oktober 2019