Jämlikhet har varit ett central utbildningspolitiskt mål för de nordiska välfärdsstaterna under efterkrigstiden. Men begreppets innebörd har förändrats över tid då det formats i olika ekonomiska och politiska klimat. I denna studie undersöker forskare från Finland och Sverige hur föreställningar om samhälle och jämlikhet tagit sig uttryck i gymnasieskolans läroplaner och andra centrala policytexter i Finland och Sverige under åren 1970–2018.

Studiens resultat visar att jämlikhetsbegreppets uttolkning varierat över tid. Bland annat identifierar forskarna ett skifte från ett fokus på ekonomisk ojämlikhet till ett fokus på frågor om sexualitet och etnicitet. Ett annat skifte är att ambitioner att minska ekonomisk ojämlikhet i stort ersatts av ett fokus på att göra eleverna attraktiva på arbetsmarknaden.

Det här handlar forskningen om

Sedan 1990-talet har de nordiska välfärdsstaterna förändrats dramatiskt genom idéer om marknadsstyrning (exempelvis konkurrens, privatiseringar och individuella val.) som fått genomslag inom centrala välfärdsområden som utbildning. Då samhällsutvecklingen formar utbildningssystemen, ställde sig forskarna frågan; vad har denna förändring av samhället inneburit för hur ett av de centrala utbildningspolitiska målen (jämlikhet) uttolkats över tid i två nordiska länder?

Så här gjorde forskarna

I studien analyseras framförallt läroplanstexter, men också utbildningspolitiska reformtexter som varit centrala när man tagit fram läroplanerna, exempelvis utredningar och propositioner. I textanalyserna användes Nancy Frasers teori om olika dimensioner av (o)rättvisa (ekonomisk, kulturell och politisk rättvisa) för att identifiera vilken samhällsförståelse och vilket jämlikhetsbegrepp som förekom i de olika läroplanerna. För varje decennium och läroplan gjorde forskarna jämförelser av utvecklingen i Sverige och i Finland samt en analys av utvecklingen i ljuset av den bredare samhällsutvecklingen under perioden.

Det här kom forskarna fram till

Studiens resultat visar bland annat ett skifte i uttolkningen av jämlikhet: från ett fokus på ekonomisk ojämlikhet till ett fokus på frågor om sexualitet och etnicitet. Analysen pekar också på ett ökat fokus på att göra elever mer attraktiva på arbetsmarknaden (framför allt i de yrkesorienterade utbildningarna).

Det sker fler reformer och förändringar inom yrkesutbildningarna än de högskoleförberedande utbildningarna under denna period. En annan tendens är att skillnaderna mellan högskoleförberedande och yrkesorienterande utbildningar minskar under 1970 - 1990, för att sedan öka under 2010-talet.

På en övergripande nivå är det stora likheter mellan förändringarna i läroplanerna i Finland och Sverige, även om forskarna också identifierar skillnader. Det har exempelvis varit mer ”tvära kast” i Sverige i form av en mer långtgående integrering av yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning under 1970-talet, en mer långt driven marknadsstyrning under 1990-talet och en starkare betoning av ”anställningsbarhet” och entreprenörskap under 2010-talet.

Så kan du förstå och använda forskningen

Hur utbildningssystem organiseras och vilka grundläggande mål som styr utbildningar är centralt för hur ett samhälle tar form. Studien visar hur en form av uttolkning av jämlikhet (”fördelning”) ersätts av en annan (”erkännande”). En viktig fråga för såväl vidare forskning som för personer som arbetar med skolfrågor är därför om, och i så fall på vilka sätt, dessa olika målsättningar skulle kunna förenas.