
Forskningsutblick: Föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolan
Forskarna Sirpa Lappalainen, Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall analyserar i denna artikel föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolans läroplan – en jämförelse mellan Sverige och Finland från 1970- till 2010-talet.
Jämlikhet har varit ett central utbildningspolitiskt mål för de nordiska välfärdsstaterna under efterkrigstiden. Men begreppets innebörd har förändrats över tid då det formats i olika ekonomiska och politiska klimat. I denna studie undersöker forskare från Finland och Sverige hur föreställningar om samhälle och jämlikhet tagit sig uttryck i gymnasieskolans läroplaner och andra centrala policytexter i Finland och Sverige under åren 1970–2018.
Studiens resultat visar att jämlikhetsbegreppets uttolkning varierat över tid. Bland annat identifierar forskarna ett skifte från ett fokus på ekonomisk ojämlikhet till ett fokus på frågor om sexualitet och etnicitet. Ett annat skifte är att ambitioner att minska ekonomisk ojämlikhet i stort ersatts av ett fokus på att göra eleverna attraktiva på arbetsmarknaden.
Det här handlar forskningen om
Sedan 1990-talet har de nordiska välfärdsstaterna förändrats dramatiskt genom idéer om marknadsstyrning (exempelvis konkurrens, privatiseringar och individuella val.) som fått genomslag inom centrala välfärdsområden som utbildning. Då samhällsutvecklingen formar utbildningssystemen, ställde sig forskarna frågan; vad har denna förändring av samhället inneburit för hur ett av de centrala utbildningspolitiska målen (jämlikhet) uttolkats över tid i två nordiska länder?
Så här gjorde forskarna
I studien analyseras framförallt läroplanstexter, men också utbildningspolitiska reformtexter som varit centrala när man tagit fram läroplanerna, exempelvis utredningar och propositioner. I textanalyserna användes Nancy Frasers teori om olika dimensioner av (o)rättvisa (ekonomisk, kulturell och politisk rättvisa) för att identifiera vilken samhällsförståelse och vilket jämlikhetsbegrepp som förekom i de olika läroplanerna. För varje decennium och läroplan gjorde forskarna jämförelser av utvecklingen i Sverige och i Finland samt en analys av utvecklingen i ljuset av den bredare samhällsutvecklingen under perioden.
Det här kom forskarna fram till
Studiens resultat visar bland annat ett skifte i uttolkningen av jämlikhet: från ett fokus på ekonomisk ojämlikhet till ett fokus på frågor om sexualitet och etnicitet. Analysen pekar också på ett ökat fokus på att göra elever mer attraktiva på arbetsmarknaden (framför allt i de yrkesorienterade utbildningarna).
Det sker fler reformer och förändringar inom yrkesutbildningarna än de högskoleförberedande utbildningarna under denna period. En annan tendens är att skillnaderna mellan högskoleförberedande och yrkesorienterande utbildningar minskar under 1970 - 1990, för att sedan öka under 2010-talet.
På en övergripande nivå är det stora likheter mellan förändringarna i läroplanerna i Finland och Sverige, även om forskarna också identifierar skillnader. Det har exempelvis varit mer ”tvära kast” i Sverige i form av en mer långtgående integrering av yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning under 1970-talet, en mer långt driven marknadsstyrning under 1990-talet och en starkare betoning av ”anställningsbarhet” och entreprenörskap under 2010-talet.
Så kan du förstå och använda forskningen
Hur utbildningssystem organiseras och vilka grundläggande mål som styr utbildningar är centralt för hur ett samhälle tar form. Studien visar hur en form av uttolkning av jämlikhet (”fördelning”) ersätts av en annan (”erkännande”). En viktig fråga för såväl vidare forskning som för personer som arbetar med skolfrågor är därför om, och i så fall på vilka sätt, dessa olika målsättningar skulle kunna förenas.
Om jämlikhet på gymnasiet
Forskare har jämfört Sverige och Finland
från 1970 till 2018.
Jämlikhet är ett viktigt mål i skolan
i de nordiska länderna.
Så har det varit ändå sedan kriget.
Men det skolan menar med jämlikhet
har förändrats genom åren.
Forskare från Finland och Sverige har undersökt
läro-planer för gymnasiet, bland annat.
De ville se hur man har tänkt sig jämlikhet
mellan åren 1970 och 2018.
Forskarna kunde se att man tidigare tänkte mycket på
ekonomisk o-jämlikhet.
Målet var att det skulle bli lika
oavsett om eleverna kom från en fattig eller rik bakgrund.
Senare började skolan fokusera mer på
frågor om sexualitet.
Det skulle också vara jämlikt mellan alla elever
oavsett vad de hade för etnisk bakgrund.
Idag vill skolan att eleverna ska bli
attraktiva på arbets-marknaden.
Målet är att alla ska kunna få ett jobb.
Man talar inte längre lika mycket om
ekonomisk jämlikhet.
Det här handlar studien om
Samhället utvecklas och formar skolan.
De nordiska länderna har förändrats mycket.
Sedan 1990-talet har konkurrensen i samhället
blivit mycket större än tidigare.
Du har många fler val idag,
till exempel vilken skola du vill gå i.
Många fler skolor och företag är också privata
nu för tiden.
Det här ville forskarna veta
Vad har de här förändringarna inneburit
för jämlikheten på gymnasiet?
Vad har jämlikhets-målet betytt genom åren?
Finns det skillnader mellan Sverige och Finland?
Det här kom forskarna fram till
Så här har man sett på jämlikhet
Studien visar att man har sett på jämlikhet
på olika sätt genom åren.
Först handlade det mest om att
det skulle vara jämlikt oavsett om eleverna
kom från en fattig eller rik familj.
Senare handlade det mer om att det skulle vara
jämlikt oavsett sexualitet eller etnisk bakgrund.
Det blev med tiden viktigare att lära eleverna
vad de behöver för att kunna få ett jobb.
Det har varit viktigt framför allt i
yrkes-utbildningarna.
Utbildningarna har förändrats
Yrkesutbildningarna har förändrats mer än
de hög-skole-förberedande utbildningarna.
Under åren 1970 till 1990 minskade skillnaderna.
Men sen började skillnaderna bli större igen
under 2010-talet.
Det finns skillnader mellan
Sverige och Finland
Läroplanerna har förändrats i både
Sverige och Finland.
Men allt är inte lika.
Förändringarna har varit större i Sverige.
Ett exempel är att gymnasie-skolorna i Sverige
kan ha både yrkes-utbildning och
utbildning som förbereder eleverna för
studier på hög-skola.
Så har det varit sedan 70-talet.
I Finland är yrkes-utbildningarna
inte en del av gymnasiet.
På gymnasiet läser de allmänna ämnen.
På 90-talet fick Sverige allt fler
privata skolor.
Och på 2010-talet har skolorna i Sverige
satsat mer på att eleverna ska kunna få en anställning.
Entreprenörskap har också varit viktigt.
Man vill att eleverna ska bli företagsamma,
kanske för att grunda ett eget företag.
Mer information om artikeln
Titel: Imagining societies through discourses on educational equality: a cross-cultural analysis of Finnish and Swedish upper secondary curricula from 1970 to the 2010s
Tidskrift: European Educational Research Journal (2019) 18:3, s: 335-354
Författare: Sirpa Lappalainen, docent i Sociologi vid University of Eastern Finland, Mattias Nylund, docent i Pedagogik vid Göteborgs universitet och Per-Åke Rosvall, docent i Pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. För mer information, kontakta Mattias Nylund: mattias.nylund@ped.gu.se
Länk till artikeln: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1474904118814140