Utvecklingsprojekt 2015

Göteborgs folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Utveckla lärmiljön

Projektet syftade till att utveckla undervisningen ytterligare utifrån de behov personer med funktionsnedsättning har. Detta genomfördes genom en utbildning av den pedagogiska personalen på utbildningsdagar och workshops.

Inom ramen för projektet genomfördes föreläsningar och workshops med tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En arbetsgrupp inom projektet utarbetade en guide för vad pedagoger bör tänka på i undervisningen för att underlätta för målgruppen. Projektet ledde till ökade kunskaper hos pedagogerna och en medvetenhet om vikten av struktur i lärmiljön för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Slutrapport: Utveckla lärmiljön (Word-dokument, 25 kB)

Hyllie Park folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar

Att möta personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Projektet syftade till att kompetensutveckla pedagogerna som undervisade vid allmän kurs eftersom skolan identifierat att antalet deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökat. Detta genomfördes genom föreläsningar, materialstudier och handledning för den pedagogiska personalen.

Projektet resulterade i att pedagogerna fick en större medvetenhet och förståelse om deltagarnas förutsättningar och tankemönster. Ett kurstillfälle berörde bemötande av målgruppen och de nyvunna kunskaperna ledde till en planerad revidering av folkhögskolans krisplan. Förutsättningarna för att bättre kunna identifiera deltagare med behov av extra stöd och kunna erbjuda dem en bättre anpassad lärmiljö ökade inom ramen för projektet.

Slutrapport: Att möta personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Word-dokument, 26 kB)

Ingesunds folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Steg 2

Projektet syftade till att utifrån ett holistiskt perspektiv utveckla lärmiljön gentemot deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta genomfördes genom att personalen fortbildades med fokus på flexibelt lärande samt att man utvecklade en systematik för kollegialt lärande.

Projektet resulterade i att Ingesunds folkhögskola införde kortare och fler lektionspass där deltagarna får mer tillgång till individuell handledning. Samtidigt infördes så kallade arbetspass, som ett alternativ till vanliga lektioner, där deltagare i närvaro av specialpedagog/lärare kan arbeta med valfritt ämne. Projektet medförde även att skolans arbetslag numera träffas varje vecka, istället för månadsvis, vilket ger mer tid till att dela erfarenheter och idéer.

Slutrapport: Steg 2 (PDF-dokument, 170 kB)

Malmö folkhögskola

Målgrupp: Dyskalkyli och specifika svårigheter med matematik

MatteMod

Projektet syftade till att utveckla undervisningsmetoder för de deltagare som uppvisade specifika svårigheter med matematik. Detta genomfördes genom att den pedagogiska personalen fortbildades och en pedagogisk undervisningsmodell anpassad för målgruppen utarbetades.

Inom ramen för projektet skapade Malmö folkhögskola en särskild undervisningsgrupp för de med misstänkta eller konstaterade matematiksvårigheter samt en valbar kurs för att öka lusten till matematik. Man testade att använda både taktila och kinestetiska undervisningsmetoder utöver de traditionellt visuella. Dessutom köptes ett screeningtest in att använda till de deltagare som misstänktes ha svårigheter. Pedagogerna har fått ökad kunskap om matematiksvårigheter och lärt sig att hantera det i undervisningssituationen.

Slutrapport: MatteMod (PDF-dokument, 417 kB)

Medlefors folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi, hörselskada

Den studerandes väg, från start till mål på Medlefors

Projektet syftade till att skapa ett standardiserat arbetssätt kring stödet till funktionsnedsatta deltagare. Detta genomfördes genom att den egna verksamheten granskades kritiskt genom intervjuer och fokusgrupper, utifrån vilka nya strukturer utarbetades för arbetet och uppföljningen.

Inom ramen för projektet genomfördes en workshop för pedagogerna med syftet att alla skulle få en specialpedagogisk grund¬kompetens. För att öka rättssäkerheten i organisationen skapades strukturer för möten och uppföljning samt för upprättande av dokument för deltagare som uttryckt behov av stöd. Överlag har projektet resulterat i ett byte av fokus, istället för att det är deltagarna som har problem är det lärmiljön som utgör problemet.

Slutrapport: Den studerandes väg, från start till mål på Medlefors (Word-dokument, 90 kB)

Mo Gård folkhögskola

Målgrupp: Döva/hörselskadade

Undervisningsmaterial på teckenspråk i vuxenutbildning

Projektet syftade till att skapa en samlad bild om vilka läromedel för svenskt teckenspråk som fanns tillgängliga för vuxna studerande. Skolan upplevde att det även saknades kunskap om vilka läromedel som saknades för målgruppen. Projektet genomfördes genom att skolan utförde studiebesök för att samla kunskap om de material som fanns och vad som saknades. Därefter kontaktade skolan läromedelsproducenter för att informera om behovet.

Resultatet efter projektet var en förteckning på tillgängligt läromedel på svenskt teckenspråk för vuxna, egen produktion av läromedel i Mo Gårds regi samt etablerad kontakt med aktuella läromedelsföretag.

Slutrapport: Undervisningsmaterial på teckenspråk i vuxenutbildning (Word-dokument, 53 kB)

Mo Gård folkhögskola

Målgrupp: Döva/hörselskadade

Läs- och skrivinlärning på svenska för teckenspråkiga invandrare

Projektet syftade till att ta reda på hur skriftspråksundervisningen i svenskt skriftspråk såg ut för teckenspråkiga personer med invandrarbakgrund inom vuxenutbildningen. En analys gjordes bland annat av skolans verksamhet för målgruppen samt annan utbildningsanordnares verksamhet för densamma. En fallstudie skrevs beskrivandes observationerna och rekommenderade metoder.

Projektet utmynnade i en fallstudie där skolans didaktiska metoder undersöktes och diskuterades. Fallstudien och dess resultat spreds sedan till skolans pedagogiska personal då de under en dag fick ta del av fallstudien samt bearbeta de nya lärdomar denna gett.

Slutrapport: Läs- och skrivinlärning på svenska för teckenspråkiga invandrare (Word-dokument, 25 kB)

Skarpnäcks folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ett klassrum för alla

Projektet syftade till att utveckla personalens kunskap kring neuropsykiatriska funktionshinder och skapa mer struktur i lärsituationen för deltagare med detta funktionshinder. Detta genomfördes genom att fortbildningsdagar hölls samt att studiecirklar skapades för personalen. Skolan utvecklade även en digital läranderesurs.

Projektet resulterade i att Skarpnäcks folkhögskola skrev nya kursplaner för Allmän kurs och organiserade om både kursindelning och hur skolans stödresurs skulle finnas tillgänglig. Syftet var att anpassa upplägget efter deltagarnas varierande behov av studietid och behörigheter. En öppen, digital lärresurs skapades och började användas i undervisningen. I sin helhet bidrog projektet till ökade insikter hos kollegiet, erfarenhetsutbyten med andra skolor kring matematik, samt mer frekventa kollegemöten.

Slutrapport: Ett klassrum för alla (PDF-dokument, 283 kB)

Sunderby folkhögskola

Målgrupp: Tal- och språksvårigheter

Bliss öppnar möjligheterna

Projektet syftade till att öka deltagarnas möjligheter att kommunicera, både med hjälp av stödpersoner som genom symbolspråket Bliss. Detta genomfördes genom att personalen utbildades och att skolan satsade mer på utåtriktad undervisning för att främja deltagarnas språkutveckling.

Utbildningen för berörd personal genomfördes och bidrog till ökad förståelse om förutsättningarna för deltagare med funktionsnedsättning. Satsningen på mer utåtriktad och samhällsinriktad undervisning för deltagarna resulterade i att deltagarna kunde producera textmaterial och även starta en ideell förening.

Slutrapport: Bliss öppnar möjligheterna (PDF-dokument, 4 MB)

Sundsgårdens folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kreativa studier

Projektet syftade till att ge deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning tillgång till kreativa och fler sätt att lära sig utifrån deras behov. Detta genomfördes genom att skolan skapade ett kreativt rum där undervisning kunde ske på alternativa och mer kreativa sätt.

Projektet resulterade i ett fysiskt, kreativt rum, som invigdes med en utbildningsdag för att få igång det kreativa tänkandet. Rummet användes därefter flitigt, både under ledning av pedagog och i fri deltagarverksamhet. Det har bidragit till en positiv utveckling och ett lärande hos deltagarna.

Slutrapport: Kreativa studier (PDF-dokument, 320 kB)

Runö folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, synnedsättning och rörelsehinder

Olika lärstilar på Runö folkhögskola

Projektet syftade till att i högre omfattning kunna anpassa undervisningen utefter deltagarnas behov. Projektet genomfördes genom att den pedagogiska personalen fick kompetensutveckling om olika lärstilar.

Projektet ledde till en ökad förståelse för funktionsnedsatta deltagares behov hos den pedagogiska personalen. Som ett resultat av detta erbjuder Runö folkhögskola numera stöd med planering och strukturering av studierna och det har införts mer undervisning om studie-teknik. I samband med antagningen har det införts rutiner kring att samtala med deltagarna om vilka studietekniker som passar just dem.

Slutrapport: Olika lärstilar på Runöfolkhögskola (Word-dokument, 28 kB)

Ölands folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Folkhögskolans lärmiljö

Projektet syftade till att skapa förståelse och kunskap hos den pedagogiska personalen kring deltagare med neuropsykiatrisk eller psykisk funktionsnedsättning. Detta genomfördes genom att den pedagogiska personalen fortbildades genom föreläsningar och kollegialt lärande sinsemellan.

En enkätundersökning efter projektets genomförande visade att den pedagogiska personalen upplever att de har fått ökad förståelse och kunskap kring hur lärmiljön ter sig för deltagare med funktionsnedsättning. Rent konkret medförde den ökade kunskapen att en del undervisningsrum skalades av och anpassades genom noga uttänkt inredning och rumslig placering av deltagarna. Det dagliga schemat har strukturerats så att det är samma tider för raster varje dag. Information ges numera i förväg och på flera olika sätt (muntlig, skriftlig), svåra ord förklaras och det finns en medvetenhet om vikten av tydlighet i all kommunikation.

Slutrapport: Folkhögskolans lärmiljö (Word-dokument, 85 kB) 

Publicerat fredag 15 maj 2020