Utvecklingsprojekt 2018

Vindelns folkhögskola

Målgrupp: ADD, ADHD

Problemlösning som en naturlig del av matematiken

Projektet syftade till att utveckla nya metoder för att stödja deltagare som hade svårt för matematikinlärning. Detta genom att utveckla nya lektioner med problemlösningsfokus; skolan ville prova om ett ökande av deltagarnas förmåga att lösa öppna problem skulle leda till att stärka deltagarnas självkänsla och självförtroende. För att stärka lärarnas förmåga att stödja deltagarna i denna process genomförde man föreläsningar och inspirationsträffar och samverkade med matematiklärarutbildningen vid ett lärosäte.

Som resultat av projektet ökade skolan antalet lärare på matematiklektionerna men skar ner på antalet tillfällen dessa gavs. Man delade även in matematikundervisningen i tre delar; "klassisk" undervisning med matematikboken, kommunikativt lärande där deltagarna delades in i grupper och fick lösa problem tillsammans och matematisk modellering där man fokuserade på öppna problem med öppna lösningar. Av de tre mål man valt såg man en försiktigt positiv förändring i ett av dessa, medan man bedömde att de andra två inte på ett rättvisande sätt kunde redovisas på så kort sikt.

Slutrapport: Problemlösning som en naturlig del av matematiken (Word-dokument, 101 kB)

Hjo folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En skola för alla

Projektet syftade till att skapa en bättre lärandemiljö för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom att ge arbetslaget på allmän kurs en gemensam kunskapsgrund på vilken åtgärder baserades. Åtgärderna var till exempel att kartlägga studiesituationen med hänsyn till studiemiljö och utlärningsmetodiken som användes och därifrån utveckla en modell på vilken det pedagogiska arbetet kunde vila och utvecklas.

För att säkerställa att pedagoger och assistenter hade samma information och kunde ha erfarenhetsutbyte infördes nya rutiner och arbetsformer samt att gruppens sätt att kommunicera kartlades och effektiviserades. Man bestämde sig även för att ta stöd av IT för att effektivisera kommunikationen mellan såväl pedagog och deltagare som pedagog till pedagog. Sammantaget upplevs förändringarna ha skapat en mer inkluderande undervisning med större tydlighet gentemot deltagarna vad som förväntas av dem och erbjuda det stöd de behöver.

Slutrapport: En skola för alla (PDF-dokument, 175 kB)

Billströmska folkhögskolan

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter

Häst och hälsa som pedagogiska verktyg på allmän kurs (HUP)

Projektet syftade till att förbättra studiesituationen för deltagare på allmän kurs med hjälp av hästunderstödd pedagogik samt hälsotema för att öka andelen som uppnår gymnasiebehörighet. Skolan ville under projekttiden utforma en studieförberedande kurs som med hjälp av dessa två inslag skulle stärka deltagarna genom att varva teoretiska pass kring hälsa, sömn, kost och stress/motion med praktiska pass där deltagarna med hjälp av hästar kunde fokusera på avslappning, andning, kontakt och balans. Man avsåg även att koppla en etnolog från lantbruksuniversitetet för kompetensutveckling av den pedagogiska personalen samt samverka med en ridklubb för de häst-relaterade delarna.

Skolan rapporterar att hästunderstödd pedagogik bedöms vara en bra insats för att stärka deltagarnas självförtroende, vilket även återspeglas i deras förmåga att lösa problem i skolan. En central del har varit att skapa trygghet hos deltagarna i den hästunderstödda praktiken för att sedan relatera till den tryggheten då deltagaren upplever svårigheter i studiesituationen. Kombinerat med de teoretiska och till viss del praktiska passen i hälsoinslaget har det inneburit att deltagarna känt ett större lugn i lärmiljön. Det har vid projekttidens slut inte varit möjligt att mäta huruvida deltagarna skulle uppnå gymnasiebehörighet då projektets insatser inte slutfördes förrän på vårterminens slut, medan projektrapporten skulle lämnas in i januari.

Slutrapport: Häst och hälsa som pedagogiska verktyg på allmän kurs (HUP) (PDF-dokument, 493 kB)

Göteborgs folkhögskola

Målgrupp: Psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter / dyslexi

Deltagarnas erfarenheter som påverkansfaktor

Projektet syftade till att genom djupintervjuer med ett antal deltagare kartlägga och identifiera utvecklingsmöjligheter inom lärmiljön på skolan. Skolan hoppades på detta sätt skapa en kunskapsplattform som man inte menade skulle vara generaliserbar, men överförbar till arbetet med stöd till andra deltagare. Genom detta hoppades man höja anpassningsgraden hos studierna gentemot varje deltagare och i högre utsträckning ge dessa känslan av att vara hörda, sedda och bekräftade.

Projektet hade fyra mål relaterade till syftet, varav skolan uppskattade att två var möjliga att ha en uppfattning kring vid projekttidens slut. Skolan bedömer att projektet möjliggjort att lärarna tillsammans kunnat utveckla metoder för att bättre bemöta deltagarna, samt att detta arbete även inneburit att lärarna kunnat utveckla ett slags kollektivt minne kring stödbehoven hos deltagarna. Man hoppas i förlängningen att detta ska leda till färre avhopp bland deltagarna samt att antalet deltagare på allmän kurs som upplever att de når sina egna mål ökat. Detta var dock inte möjligt att mäta inom projekttiden.

Slutrapport: Deltagarnas erfarenheter som påverkansfaktor (Word-dokument, 489 kB)

Ålsta folkhögskola

Målgrupp: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Motivera mera

Projektet syftade till att vidareutveckla skolans motivationsskapande metoder. Detta genom att kartlägga vilka metoder man redan använde och sedan ha kontinuerliga fortbildningsinsatser och handledning för den pedagogiska personalen under projekttiden, samt att man ville genomföra en kollektiv utvärdering av metoderna som prövats för att skapa en samsyn kring vilka av dessa som gett bäst effekter.

Skolan genomförde under läsåret flera större förändringar i hur undervisningen organiserades, vilka sammantaget ledde till att deltagarna fick en fastare struktur i sina studier, till exempel genom ett fast klassrum oavsett ämne. Man implementerade handledning vilket gav den pedagogiska personalen möjlighet att fokusera på kommunikationen och problemlösning sinsemellan, samt att man genomförde kompetensutveckling inom förhållningssätt gentemot deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Då projektrapporten lämnades in rapporterar skolan att projektets mål – vilket i längden var att fler deltagare skulle avsluta sina studier med grundläggande behörighet – uppnåtts.

Slutrapport: Motivera mera (Word-dokument, 263 kB)

Publicerat fredag 15 maj 2020