Vill du veta mer?

På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnen som berör trygghet, anknytning och relationsskapande. Förslagen är relevanta för alla som arbetar med barn.

Barnets engagemang, en positiv drivkraft (2019)

Engagerade barn i förskolan mår bättre och lär sig lättare, menar forskaren Madeleine Sjöman. I den här artikeln berättar hon om resultaten från sin studie om hyperaktivitet, engagemang och socialt samspel. "Sätt in särskilt stöd tidigt för barn med beteendesvårigheter och våga prata om de här barnen med varandra i arbetslagen. Och vänd på perspektiven: Uppmärksamma barnet på det som fungerar istället för på det beteende som uppfattas som störande."


Anell, I. E. & Anell, L. (2010).
Bland krigor och harsyra.
Borås: Recito förlag.

En förälder och ett syskon berättar om hur livet kan vara i en familj där ett barn har särskilda behov. Känslor och tankar från en spädbarnstid, en förskoletid och en uppväxt som har krävt mycket fingertoppskänsla och en hel del kamp för att kunna förstå och tillgodose barnets behov.


Barns övergångar till och från förskoleklass. (2014).

I den här artikeln presenteras en doktorsavhandling om hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och den obligatoriska skolan upplevs ur barns perspektiv

Helena Ackesjös avhandling består av tre delstudier. I den första studeras barns utträde från förskolan och övergång till förskoleklassen. I den andra studeras barnens läsår i förskoleklassen och övergången till årskurs 1. Den tredje studien fokuserar på barns relationsbrytande processer i övergångarna.


Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A (2012).
Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande.
Stockholm: Natur & Kultur.

Boken visar att trygga relationer är en förutsättning för lärande, särskilt för små barn. Barn som utvecklat en trygg anknytning till minst en vuxen på förskolan litar på att de blir tröstade när behov uppstår – de kan då slappna av och ägna sig åt lek och utforskande. Denna bok ger en grund i anknytningsteori och författarna visar med många exempel hur denna kunskap kan användas i förskolans vardag: vid inskolning, hämtning, samling, lek och vila.


Nordqvist, S. (2001).
När Findus var liten och försvann.
Stockholm: Opal.

En berättelse om trygga relationer för alla åldrar. Katten Findus utforskar sin närmiljö för första gången på egen hand. Det blir en både spännande och skrämmande upplevelse, när anknytningssystemet triggas igång av en ny och obekant besökare på gården. Pettson visar exempel på hur den viktiga vuxna kan fungera som en trygg bas och en säker hamn för en liten upptäckare.


Hilmarsson, H. T. (2018).
Empati, nyckeln till samarbete i professionella samtal.
Lund: Studentlitteratur

Den här boken förklarar hur empati fungerar och visar hur professionella kan använda sin empati för att hjälpa andra i sin yrkesroll.


Wennerberg, T. (2010).
Vi är våra relationer – om anknytning, trauma och dissociation.
Stockholm: Natur & Kultur.

Boken presenterar de viktigaste dragen i anknytningsforskningen, med särskild tonvikt på den desorganiserade anknytningen, som är den allvarligaste formen av otrygg anknytning. Om när den anknytningsperson som ska vara barnets yttersta trygghet mot världens faror själv är en källa till skräck och om hur trauman kan överföras mellan generationer på ett indirekt sätt.


Brottsoffermyndighetens stödmaterial för förskolan

Materialet "Jag vill veta" innehåller övningar och tips för arbetet med brottsutsatta barn. Börja gärna med att titta på läsguiden för boken "Liten" av Stina Wirsén, som berättar om ett barns tillvaro hemma och i förskolan.


Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2009).
Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin.
Stockholm: Natur & kultur.

En fristående fortsättning på boken "Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer" (2006). Boken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa beskrivs.


Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (2009).
Förskola för de allra minsta. På gott och ont.
Stockholm: Carlsson.

Om förskolans positiva effekter, men också om dess grundläggande problem. Här diskuteras de första årens betydelse för utvecklingen ur olika perspektiv. Vidare presenteras rön om idealet för gruppstorlek, samspelet mellan barn och vuxna, lekens betydelse, introduktion, separation och anknytning.


Hundeide, K. (2009).
Vägledande samspel i praktiken: genomförande av ICDP-programmet.
Stockholm: ICDP förlag.

ICDP står för International Child Development Programme, eller vägledande samspel. Det är ett program som fokuserar på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling.


Marte Meo-föreningen. (2016).
Marte Meo-metoden.
från Marte Meo-föreningens webbplats 2016-11-21

Metoden bygger på studier av hur föräldrar och barn samspelar med varandra, och hur detta bidrar till barnets utveckling. "[...] se behov och resurser hos barnet och de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. Videokameran används som ett redskap; man filmar korta sekvenser och analyserar vad i kommunikationen som leder till en positiv utveckling."


Niss, G. & Söderström, A-K., (2015).
Samarbete i förskolan – för barnens skull.
Lund: Studentlitteratur.

Författarna ger en mängd konkreta förslag på hur pedagoger i förskolan kan utveckla samarbetet med föräldrarna och med varandra i arbetslaget.


Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Skolverkets stödmaterial är under revidering, men kan vara användbart vid övergångar mellan förskolor, och i övergången mellan förskolan och förskoleklassen.

"När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Målsättningen med det här stödmaterialet är att ge stöd och idéer om hur förskola och skola kan arbeta för att ge barn och elever kontinuitet i sin skolgång oberoende av skolbyten. Vår förhoppning är dessutom att stödmaterialet kan ge en ökad förståelse för vilka barn och elever som kan bli extra utsatta och vilka framgångsfaktorer som finns i arbetet med övergångar. Stödmaterialet innehåller också konkreta förslag på riktlinjer, handlingsplaner och blanketter.

Detta stödmaterial är slutsålt och kan endast laddas ner som pdf. Vi vill uppmärksamma om att materialet inte har uppdaterats efter den senaste revideringen av läroplanen Lpfö98."

Publicerat tisdag 27 september 2016 Granskat tisdag 9 juli 2019