Vill du veta mer?

På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnet lek, som passar för alla som arbetar med barn.

Så utvecklas barn av att leka

Den här korta, sammanfattande artikeln från Vårdguiden handlar om barns lek i olika åldrar och hur vi som vuxna kan uppmuntra lek. Artikelns innehåll passar bra att ta med i samtal med vårdnadshavare om barns lek.


Skolforskningsinstitutet
Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. (2019)
Systematisk översikt 2019:01. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Denna översikt vill besvara följande frågeställningar:

• På vilka sätt stödjer och stimulerar förskollärare genom lek barns sociala förmågor?

• Vad karakteriserar förskollärares handlingar som genom lek stödjer och stimulerar barns sociala förmågor?

I översikten sammanställer man femton forskningsstudier som systematiskt valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i nationella och internationella forskningsdatabaser.

Översikten delar in förskollärarnas handlingar i studierna i tre kategorier: regissera, delta samt observera och reflektera.


Förskolan Pärlan - lockar till lek via alla sinnen

I filmen möter du tre barn i 4-6 års ålder i en förskolemiljö som lockar till lek via alla sinnen. Syftet med filmen är att ge tips, idéer och inspiration till hur man skapar en stimulerande lekmiljö för barn med synnedsättning och blindhet. Filmen är cirka 25 minuter.

Öhman, M. (2019).
Värna barns lekstyrka.
Stockholm: Gothia Fortbildning.

Begreppet lekstyrka framhåller vikten av att stärka de förmågor som krävs för att bli och vara lekande. Ordet styrka förknippas med kraft och energi, med eftertryck och hållbarhet och med motståndskraft och intensitet. Lekande innehåller allt det. Det fungerar precis som en muskel – genom att användas ökar det i styrka.Barn äger sitt lekande, samtidigt måste personal i förskolan förstå vad som krävs för att kunna värna och främja det. Det handlar om att skapa lekmöjligheter i rum och handling för varje barn.


Knutsdotter Olofsson, B. (2017).
Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om fantasileken.
Stockholm: Liber.

Boken beskriver värdet i att använda fantasileken, barnets eget sätt att lära. Exempel från praktiken beskriver hur barn får tillfälle att öva grundläggande förmågor, att lära sig behärska sin kropp, att utveckla kommunikationsförmågan, att lära sig uttrycka och behärska känslor, samt inte minst att lära sig tänka fritt, samarbeta och kompromissa.


Pape, K. (2016).
Lekfullt samspel i förskolan.
Stockholm: Lärarförlaget.

Lek och lekfullt samspel är viktigt för barns upplevelse av att ha en bra barndom. Men det är pedagogernas synsätt, värderingar och förhållningssätt som avgör om förskolan blir en inkluderande miljö där alla är likvärdiga och känner att de är självklara deltagare i gemenskapen. Steg för steg beskriver boken hur arbetslaget kan arbeta processinriktat för att skapa en inkluderande vardag där barn och vuxna är lika mycket värda.


Malmö Stad. (2011).
Lekvärdesfaktorer för förskolegårdar i Malmö – med syfte att nå en hög lekkvalitet
Malmö: Malmö Stad.

Stadsbyggnadskontoret i Malmö Stad har tagit fram ett material som beskriver sju olika kvalitetsaspekter som kan beskriva och betygssätta en förskolegårds kvalitéer. Materialet kan användas som inspiration eller som redskap när man granskar bygglovsritningar över förskolegårdar.


Löfdahl, A. (2014).
Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor.
Stockholm: Liber.

Boken presenterar såväl teoretiska som empiriska aspekter på barns kamratkulturer. En central del handlar om det praktiska lärararbetet i relation till kamratkulturerna och hur ökad kunskap om kamratkulturer kan användas i arbetet med till exempel värdegrundsfrågor.


Dillner M. & Löfgren A. (2013).
Rätt att leka!: hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och i skolan.
Stockholm: Pavus utbildning.

Leken är viktig för barns utveckling och en nyckel till många av de färdigheter barn behöver utveckla som exempelvis samspel, kommunikation, analysförmåga, rumsuppfattning med mera. I den här boken ger Maggie Dillner och Anna Löfgren med sin långa erfarenhet av autismspektrumtillstånd och lek både teoretisk kunskap och många praktiska exempel på hur man kan arbeta med lek.


En drömgård, tillgänglig och lekfull för alla (2018)

Förskolan Lillgården i Östersund har satsat på att arbeta fram en utomhusmiljö som är tillgänglig för alla barn. Med stora och små förändringar har de tagit bort hinder för att ge alla barn möjlighet att delta i lek överallt: "En kväll när vi hade personalmöte kröp vi runt på gården för att få barnens perspektiv på utemiljön."

Projektet genomfördes med statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, i samarbete med forskare från Mittuniversitetet. I samband med ansökan gjorde förskolan en kartläggning med hjälp av myndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.


Lindgren, B. (1981).
Max bil.
Stockholm: Rabén & Sjögren.

Max hittar en bil och börjar leka. Då kommer Lisa. Lisa vill också köra bilen. Lisa får inte köra bilen. Vad händer då? En spännande berättelse för alla åldrar om vad som händer när ett föremål laddas med lekens magi och om hur vuxna kan stötta barns lekutveckling, konfliktlösning och samspel.


Kragh-Müller, G., Örsted Andersen, F., Hvitved, L., Kargh-Müller, T. & Cecchin, D. (2012).
Goda lärmiljöer för barn.
Lund: Studentlitteratur.

Boken beskriver hur lärare i förskolan och i skolans tidiga år kan skapa goda utvecklings- och lärmiljöer och hur barn kan inspireras till lärande i spännande och intressanta omgivningar. Boken tar bland annat upp fri lek och lärande, naturpedagogik och lärmiljöer ur barns perspektiv.


Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007).
"Att lära är nästan som att leka". Lek och lärande i förskola och skola.
Stockholm: Liber.

Författarna beskriver hur relationer mellan lek och lärande kan se ut för lärare och barn i en målstyrd verksamhet och vilka dilemman som lärare ställs inför i sitt arbete med att interagera lek och lärande.


Arnér, E. & Tellgren, B. (2006).
Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.

Boken bygger på samtal med sexåriga barn då de berättar om hur de uppfattar vuxna i sin omgivning och vilken betydelse vuxna kan ha för dem. Utgångspunkten är att fördjupa kunskapen om vilken betydelse det kan ha för barn att vuxna utgår ifrån och förstår innebörden av begreppen barnperspektiv och barns eget perspektiv.


Öhman, M. (2008).
Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan.
Stockholm: Liber.

Boken är ett stöd för pedagoger som vill upprätthålla ett positivt och utvecklande klimat. Ett klimat som främjar likabehandling och allas lika värde, och där kränkningar och uteslutningar inte tillåts bilda negativa samspelsmönster i barngruppen.


Øksnes, M. (2011).
Lekens flertydighet – om barns lek i en institutionaliserad barndom.
Stockholm: Liber.

I boken diskuterar författaren rådande teman och diskurser som bestämmer hur vi tänker och agerar när det gäller barns lek i förskola, fritidshem och skola. Hon beskriver hur viktigt det är att barn får lov att bara vara barn delar av dagen och leka utan vuxnas förväntningar på att det ska komma ut någon form av lärande ur deras lek.


Knutsdotter Olofsson, B. (2003).
I lekens värld.
Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofssons bok sammanfattar vad lek är, hur den fungerar och går igenom lekens grundförutsättningar: trygghet, ostördhet och lekens verktyg. Hon påpekar också att leken utvecklar språket, att barn har ett mer nyanserat och varierat språk i leken än annars. I leken lär man sig berättandets grunder, spänning och dramatik, början, mitt och slut.

Publicerat tisdag 27 september 2016 Granskat onsdag 26 juni 2019