Vill du veta mer?
På den här sidan finns förslag på fördjupning som är relevant för alla som arbetar med förskolebarn.
Melin, E. (2013)
Social delaktighet i teori och praktik: om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet.
Doktorsavhandling. Stockholms Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Eva Melins studie handlar om att finna villkoren för social delaktighet i förskolan för barn med och utan Downs syndrom. Hon har bland annat undersökt vilket stöd vuxna ger i leksituationer. I studien framgår hur pedagoger har en underförstådd syn på barn som "snarlika med snarlika behov" eller "olika med olika behov" och hur de olika perspektiven påverkar barnens möjligheter att vara med i gemensamma aktiviteter. "Barn med diagnoser betraktades alltså som likställda andra barn i förskola A. I de övriga förskolorna sågs de som barn i behov av särskilt stöd, och behövde därför behandlas på ett särskilt sätt."
Arnér, E. (2009).
Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati.
Lund: Studentlitteratur.
Har barn möjlighet att påverka vardagen i förskolan? Kan barn ta ansvar om de får ett större inflytande? Boken bygger på ett utvecklingsarbete i förskolan och berättar om lärares strävan efter att utveckla sitt arbete kring demokrati och inflytande. Det handlar om barnperspektiv och barns perspektiv samt punktuella och relationella perspektiv.
Stödmaterialet "Levla" på Umeå kommuns webbplats
Levla är ett stödmaterial med syfte att stötta arbetet med förskolans och skolans tidiga insatser. Fokus ligger på situationen och inte på barnet eller eleven. Ordet "levla" kommer från datorspelsvärlden. Att "levla upp" innebär att man höjer sig en nivå i färdighet. Materialet finns för både förskola och skola och innehåller även en anpassnings- och åtgärdsbank.
Sandberg, A., (Red./Ed.). (2009).
Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd.
Lund: Studentlitteratur.
Boken tar upp ämnen som är relevanta för alla som arbetar i förskolan, till exempel i kapitlet om funktionsnedsättning där vuxna berättar om sina upplevelser i barndomen eller i kapitlet om språkstörning och flerspråkighet. Boken presenterar och beskriver det specialpedagogiska området i förskolan och fördjupar förståelsen och kunskapen om förskolebarn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av tankeväckande beskrivningar sammanflätas skildringar av barnens, familjens och andra professionellas vardag med ett teoretiskt tänkande.
Brodin, B. & Hylander, I. (1998).
Att bli sig själv – Daniel Sterns teori i förskolans vardag.
Stockholm: Liber.
En viktig drivkraft för barns utveckling är nyfikenhet. Nyfikna barn behöver nyfikna vuxna. Kan en teori väcka nyfikenhet på barns utveckling? Boken är skriven för blivande och verksamma förskolepedagoger men kan också läsas av alla som har intresse för hur barn utvecklas genom kommunikation och kontakt med andra människor. Psykologerna Brodin och Hylander utgår från exempel på vardagliga situationer som sedan knyts till Sterns teorier.
Brodin, J., & Renblad, K. (2015).
Perspektiv på kvalitet i förskolan.
Lund: Studentlitteratur.
Bokens utgångspunkt är att kvalitet betyder olika saker beroende på vem som uttalar sig om den och vilka faktorer som lyfts fram för bedömning. Betyder god kvalitet samma sak utifrån barnens, vårdnadshavarnas, personalens och samhällets perspektiv? Boken bygger på ett flerårigt projekt om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan och fokuserar på de olika perspektiven.
Persson, S. (2017).
Pedagogiska relationer i förskolan. UR Samtiden Förskolesummit 2017.
Sverige: UR.
Förmågan att bygga goda relationer till barnen är helt avgörande för bra pedagogik, säger Sven Persson, professor i pedagogik. Men kompetenser av det här slaget glöms bort i förskolans utvärderingar och personalen signalerar ofta att det inte finns tillräckligt med tid för goda samtal med barnen. Inspelat på Stockholms universitet den 15 juni 2017. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.
Edfelt, D. (2015).
Utmaningar i förskolan – att förebygga problemskapande beteenden.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
För många barn innebär vardagliga situationer och rutiner i förskolan mycket stora utmaningar. Nyckeln till att hjälpa dessa barn är rätt kunskap hos pedagogerna. Boken ger råd om hur förskolan, utifrån en ökad förståelse för barnen och de situationer som utmanar, kan arbeta systematiskt för att skapa en positiv och utvecklande tillvaro. Utgångspunkten är att det alltid finns skäl till problemskapande beteende, men också lösningar.
Elvén Hejlskov, B. & Edfelt, D. (2017).
Beteendeproblem i förskolan, om lågaffektivt bemötande.
Stockholm: Natur & Kultur
Konflikter och beteendeproblem är ibland vardag i förskolan. Boken visar hur personalen kan tänka och agera i mötet med barnen i en mängd utmanande situationer. Metoderna utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande och handlar bland annat om att anpassa krav samt hantera konflikter och fysiskt våld.
Sjölund, A., & Henriksson, L. W. (2015).
Förskolekompassen – för dig som möter barn som har svårt att navigera.
Stockholm: Gothia fortbildning.
Praktiskt pedagogiskt material för kartläggning och situationsanalys: "En kartläggning gör att vi förstår de bakomliggande orsakerna till svårigheterna och utifrån dem kan vi kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdighetsbrister barnet har och hjälpa barnet att utvecklas."
Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.
Skolverket (2013).
En kunskapsöversikt som vill ge en riktning och inspirera till ett forskningsbaserat arbetssätt i förskola och skola genom att sätta ord på vad som menas med vetenskapligt förhållningssätt.
Läs mer om vetenskapligt förhållningssätt på Skolverkets webbplats.
Strandberg, L. (2016).
Läroplanen, barnen och jag.
Lund: Studentlitteratur.
I boken presenteras ett antal aktuella och intressanta frågeställningar hämtade direkt ur förskolors vardag. Läsaren leds fram till konkreta råd som kan inspirera och ge stöd åt vidare utveckling av den pedagogiska verksamheten. Boken är därför både en idébok och en handbok för det som läroplanen föreskriver att en förskollärare ska göra.
Bremberg, S. & Eriksson, L. (2010).
Att investera i barns hälsa
Stockholm: Gothia förlag.
Att undervisa i förskolan - en kunskapsöversikt.
Skolverket (2018).
Palla, L., (2011).
Med blicken på barnet
Malmö: Holmbergs.
Pramling, I. & Sheridan, S. (1999).
Lärandets grogrund
Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005).
Hälsans mysterium
Stockholm: Natur & Kultur.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001).
Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt
Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan, Lpfö18
Skolverket. (2018).
Persson, B. (1998). Doktorsavhandling.
Den motsägelsefulla specialpedagogiken – motiveringar, genomförande och konsekvenser
Göteborg: Göteborgs universitet.