Vill du veta mer?
På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnet kommunikation, som passar för alla som arbetar med barn.
Material från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut webbaserade stödmaterial, studiepaket och tjänster inom flera områden:
Våra webbaserade stödmaterial och studiepaket
- Studiepaket NPF - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
- Studiepaket AKK - Alternativ och kompletterande kommunikation.
- Stödmaterialet Särskilt stöd till nyanlända elever
- Ritade Tecken
- Pictogram
- Stödmaterial hörselnedsättning – framgångsfaktorer i förskolan
- Studiepaket språkstörning - om förskolan
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger också ut publikationer, böcker och material om kommunikation och språk:
Arbeta med språkstörning i förskola och skola sammanfattar de viktigaste tipsen som gör lärmiljön mer språkligt tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar som påverkar tal och språk.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation är ett häfte med inspiration och grundläggande kunskap för alla vuxna som möter små barn med behov av visuellt och gestuellt språk, exempelvis döva barn eller barn med hörselnedsättning eller andra funktionsnedsättningar som påverkar språkutvecklingen.
Moment 3 – Visuellt stöd i förskolan är en del av Studiepaket NPF.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Skolverket har tagit fram dessa filmer om språkutvecklande arbetssätt i förskolan:
- Språkkartläggning, om hur förskolan kan kartlägga barns olika språk
- Översättningsaktiviteter i förskolan, om att arbeta språkutvecklande med hjälp av böcker
- Språkpromenad, om att arbeta språkutvecklande genom att besöka en gård med djur
Fler filmer finns på Skolverket, se Läslyftet.
På Nationellt centrum för svenska som andraspråk finns information om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, relevant forskning samt förslag på facklitteratur med mera: Nationellt centrum för svenska som andraspråk, sida för förskolan.
Webbplatsen TAKK för språket innehåller filmer och information om hur olika AKK-former som bildstöd och tecken kan användas i kombination med modersmål: TAKK för språket.
Barnböcker och läromedel
Svenskt teckenspråk
I Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst SPSM Play finns barnböcker och läromedel på svenskt teckenspråk i olika svårighetsnivåer, med valbar undertext på svenska och valbart svenskt tal. Mer information om SPSM Play.
Andra utgivare av böcker på svenskt teckenspråk eller böcker med TAKK är exempelvis MediaCuben och Inläsningstjänst, som står bakom tjänsten Polyglutt.
Andra språk
I Polyglutt finns även bilderböcker som är inlästa på många olika språk. Barnböcker och filmer på andra språk än svenska kan man också hitta hos UR och hos specialiserade förlag som Nypon förlag, Olika förlag och Fenix.
På Internationella biblioteket finns böcker på mer än 100 språk. Där kan man låna böcker för alla åldrar: sagor, kapitelböcker och faktaböcker. Böckerna lånar man kostnadsfritt genom sitt lokala bibliotek, var man än bor i landet. Läs mer om internationella biblioteket.
Fördjupningslitteratur
Hallin, A-E (2019).
Förstå och arbeta med språkstörning
Stockholm: Natur och kultur
Sådant som de flesta gör helt automatiskt kan ta stor kraft och energi från en person med språkstörning: att hitta orden, formulera en mening, att sätta ihop strömmen av ord till en helhet och att lyssna, läsa och förstå. Boken ger fakta och praktiska råd till lärare, föräldrar och andra vuxna som möter barn med språkstörning.
Larsson, K. (2019).
Språklig förebild i förskolan: kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande.
Stockholm: Gothia kompetens
Språklig förebild i förskolan ger en teoretisk bakgrund för att vidga läsarens förståelse om varför och vad vi behöver tänka på som språkliga förebilder. Hur kan vi skapa en språkmiljö som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk. Den ger också konkreta tips och praktiskt material.
Pihlgren, A. (2017).
Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer.
Stockholm: Natur & Kultur.
I boken presenteras de vanligaste teorierna om lärande som används i förskolan. Med exempel från vanliga aktiviteter visar författaren hur förskollärare skapar olika undervisningsmiljöer genom att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Beroende på hur undervisningsmiljön utformas kan den stödja, försvåra eller till och med motverka barnens utveckling och lärande.
I boken ges även exempel på didaktiska verktyg som kan användas för att stärka barns kognition. I slutet av varje kapitel finns rekommendationer till fördjupande läsning inom området samt reflektionsfrågor som kan användas vid utbildning eller arbetslagsarbete.
Björk-Willén, P. red. (2018).
Svenska som andraspråk i förskolan.
Stockholm: Natur & Kultur.
Boken tar upp centrala aspekter av förskolebarns två- och flerspråkiga utveckling och lärande ur olika perspektiv: språkliga, didaktiska, sociala, familjeorienterade och samhälleliga. Kapitel om lek och samspel, om språkstörning hos flerspråkiga barn samt om sociala aktiviteter som ger öppningar mot språket erbjuder en kunskapsgrund för förskolans planering.
Bruce, B., Sventelius, E., Ivarsson, U. & Svensson, A-K. (2016).
Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken.
Lund: Studentlitteratur.
För att lyfta fram betydelsen av lärandemiljön, språket och pedagogiken, och för att komma bort från ett ensidigt fokus på barnets språkliga förmåga, presenterar författarna ett nytt begrepp: språklig sårbarhet. Den språkliga sårbarheten uppstår som en obalans mellan barnets eller elevens språkliga förutsättningar och de förväntningar som ställs på språklig förståelse och uttrycksförmåga i kunskapsutveckling och kamratrelationer.
Se även Barbro Bruces längre föreläsning Språklig sårbarhet i förskola och skola.
Håland Anveden, P. (2017).
Den inkluderande förskolan – en handbok.
Lund: Studentlitteratur.
Boken fokuserar på språk- och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper. Den kulturella mångfald som finns i förskolan i dag ställer höga krav på både personal och chefer. Den inkluderande förskolan ger alla som är verksamma i förskolan den teoribas och de praktiska verktyg som behövs för ett inkluderande och språk- och kunskapsutvecklande arbete med alla barn.
Förskolan kan ha en stor socialt utjämnande effekt för alla barns utveckling. För att förskolan ska kunna ge alla barn bästa möjliga förutsättningar ger boken kunskap om ett interkulturellt förhållningssätt, hur man bemöter nyanlända barn och barn på flykt, hur barnens förkunskaper och intressen kan kartläggas och det viktiga samarbetet med föräldrar samt ger grundkunskap om flerspråkighet och andraspråksutveckling.
Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD. (2019).
Anna Eva Hallin är logoped och forskar om språkstörning, DLD. I detta blogginlägg berättar hon om ett sätt att träna den inferentiella hörförståelsen med hjälp av bilderböcker. Inferentiell hörförståelse betyder att få en djupare förståelse av något man hört eller läst, att förstå saker som inte sägs rätt ut och dra inferenser, vilket är viktigt för att utveckla skolspråket på sikt. Modellen som beskrivs utgår ifrån att man läser en bok tillsammans och skapar en egen berättelsekarta med bildstöd, som man därefter återberättar sagan med. Tre av de böcker som forskarna använde finns i svensk översättning: Gruffalon, Var är mamma? och Giraffer kan väl inte dansa?
Holmsen, M. (2005).
Samtalsbilder – en väg till kommunikation med barn.
Lund: Studentlitteratur.
Boken berättar utförligt om hur man kan kommunicera med barn om deras vardag i förskolan med hjälp av 15 teckningar på en mus som befinner sig i olika situationer: vid lämningen på morgonen, på samlingen, när man inte får vara med och leka, etc. Syftet är att pedagogen ska förstå barnets upplevelser, tankar och känslor bättre. Bra samtalsstöd om olika frågetyper, samt om hur man utformar samtalen för att barnen ska känna sig trygga och respekterade.
Rye, H. (2009).
Samspel, kommunikation och utveckling – barn i behov av särskilt stöd.
Lund: Studentlitteratur.
Författaren beskriver 40 års klinisk erfarenhet och internationell kunskapsutveckling på området. Avgörande mellanmänskliga faktorer för utvecklingen av barns biologiska, psykosociala och psykiska potentialer. Boken är lämplig för förskollärare, specialpedagoger och handledare.
Edlund, L. (2016).
De yngsta barnen och läroplanen.
Stockholm: Lärarförlaget.
Lena Edlund ger praktiska exempel på hur arbetet med förskolans yngsta barn kan förankras i läroplanen. Hon delar också med sig av konkreta verktyg som underlättar för pedagogerna att få syn på barnens kunnande och lärande trots att de inte har något verbalt språk.
Hundeide, K. (2009).
Vägledande samspel i praktiken: genomförande av ICDP-programmet.
Stockholm: ICDP förlag.
ICDP står för International Child Development Programme, eller Vägledande samspel. Det är ett program som fokuserar på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling.
Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2013).
Barndom, lärande och ämnesdidaktik.
Lund: Studentlitteratur.
Boken handlar om hur barn lär sig språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik, samt estetik i förskolan. Alla kapitel är baserade på olika empiriska och praktiknära studier från förskolans värld, exempelvis: Att göra bruk av barns perspektiv, Språkutveckling genom dialogsamspel, Visuell kultur – barns kreativa och lärande öga.
Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015).
Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen.
Stockholm: Natur & Kultur
Författarna tar avstamp i elva vardagliga familjesituationer och visar på praktiska handlingsalternativ att använda sig av när en konflikt seglar upp. Metoden som används utgår från ett förhållningssätt som kallas lågaffektivt bemötande. Ta reda på vem som egentligen har problemet, justera förväntningarna på vad barnet klarar av och öva på att hålla dig lugn, är några av råden i denna bok.
Niss, G., Hindgren, L. & Westin, M. (2007).
Vägledande samspel i förskolan.
ICDP Sweden.
En kortfattad beskrivning av erfarenheter från förskolor som arbetar med programmet Vägledande samspel/ICDP, International Child Development Programme. Nyckelorden är förhållningssätt, samspel, lyhördhet, respekt, hälsofrämjande, barnrättsfrågor. En inspirationsbok för förskolans personal.
Språk och kommunikation i förskola och förskoleklass. (2013).
Nr 11 i temaserie från tidningen Förskolan, Lärarförbundets förlag
Handfasta tips om att prata med barn, teckna med barn och läsa för barn. En vardagsnära skrift med tydliga exempel.
Dahlerup, R. (1977).
Varför gråter Lotta?
Stockholm: Carlsen/if.
Denna pixibok har utkommit i flera upplagor. Storebror Jonas kämpar med att förstå varför lillasyster gråter otröstligt. Vill hon ha nappen? Eller elefanten? Nej, Lotta försöker uttrycka något helt annat, och tack vare att Jonas tålmodigt testar olika tolkningar kan han till slut tillgodose hennes behov. En bok för alla åldrar som handlar om att all mänsklig kommunikation har en mening och att omvärldens uppgift är att fortsätta försöka förstå den meningen.
Westerlund, M. (2009).
Barn i början – språkutveckling i förskoleåldern.
Stockholm: Natur & Kultur.
I boken beskrivs den språkliga utvecklingsresan från nyföddhetsperioden fram till skolstart. På ett lättfattligt sätt beskrivs hur samspelet med vuxna, motoriken, leken, berättandet och böckerna med mera har inverkan på språkutvecklingen under de första åren.
Norling, M. (2015).
Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Doktorsavhandling.
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.