Del 3 - Att förstå elevers behov - exempel från verksamheter
I den här delen kan ni se filmer med exempel på hur personal tillsammans analyserar elevers behov utifrån resultat av obligatoriska kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och nationella prov. Ni kan också ta del av exempel på frågor att använda vid analysmöten.
Läs
På möten som beskrivs i filmerna lyfter lärarna tillsammans med specialpedagog och speciallärare blicken för att synliggöra och reflektera kring hur undervisningen påverkar elevernas lärande. Den gemensamma dialogen bidrar till att personalen tillsammans skapar en nyanserad och fördjupad bild både av gruppers och enskilda elevers behov. Med stöd av denna analys planeras undervisning och stödinsatser framåt. Skolorna benämner sina möten på olika sätt men alla har en fast struktur och ett tydligt syfte. Syftet är att skapa en gemensam förståelse för möjligheter och hinder i elevernas lärande som grund för planering av undervisning och stödinsatser. Dessa möten ingår i ett ”årshjul” som bidrar till systematik och likvärdighet i arbetet med stödinsatser. Samtliga skolor dokumenterar sina möten på något sätt och det finns ett starkt stöd från rektorerna. Särskild bedömning i samråd med specialpedagogisk kompetens ingår som en del i detta arbete.
Ett tryggt klimat
De skolor som deltar i filmerna har alla lagt tid och fokus på att utveckla ett tryggt och stöttande klimat bland personalen. De har tillsammans tränat på att ställa frågor, både till sig själva och till varandra och att våga be om hjälp när något är svårt. Hur kan jag gå vidare med min undervisning? Kan ni hjälpa mig? I detta arbete ses de olika kompentenserna som en resurs. Ingen har det rätta svaret, men tillsammans förs en dialog för att forma undervisning och stödinsatser framåt. Vid behov involveras övriga professioner inom elevhälsan i dialogen.
Frågor som stöd
Vilka frågor kan ställas för att förstå vad hela elevgruppen och enskilda elever behöver? Det handlar om att alla elevers behov ska uppmärksammas och att stöd ska ges skyndsamt och tidigt, i första hand inom ramen för den ordinarie undervisningen. Frågorna bör utgå från resultatet av obligatoriska kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och nationella prov men också från andra faktorer i undervisningen, lärmiljön och skolsituationen i sin helhet som påverkar elevernas möjlighet att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
I detta sammanhang behöver olika delar i skolans uppdrag beaktas. Det kan handla om att fundera kring frågor som: hur går det för eleverna? Hur mår våra elever? Kompenserar vi för elevers olika bakgrund och förutsättningar? Känner eleverna lust att lära och tilltro till sitt lärande? Hur får eleverna inflytande över undervisningsinnehåll och arbetssätt och så vidare?
Lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kan använda frågor på olika sätt beroende på sammanhang samt behov och förutsättningar i aktuell elevgrupp. Elevers och vårdnadshavares uppfattning bör alltid beaktas.
Lärare, rektor, speciallärare och specialpedagog på Hagaskolan i Varberg berättar hur de arbetar med analysarbete efter kartläggning.
Personalen beskriver hur de analyserar undervisningen och elevernas behov för att forma en undervisning som gynnar alla elevers lärande.
Specialpedagog och lärare på Sofiehemsskolan i Umeå berättar hur de arbetar med analysarbete efter kartläggning.
Lärare, rektor och specialpedagoger på Södergårdsskolan i Huskvarna berättar hur de arbetar tillsammans med analys av undervisningen och elevers behov av stöd.
Exempel på frågor
På sidan Frågor som stöd vid analys finner ni exempel på frågor som kan vara hjälpsamma i processen att se, förstå och tolka elevers behov utifrån den information som finns.
Reflektera och diskutera
- Vilka frågor brukar ni ställa för att förstå och tolka den information ni har?
- Varför kan det vara angeläget att både zooma in på någon del, men också att zooma ut på helheten?
- Vilka frågor är särskilt viktiga att ställa till eleverna och varför?
- Kan ni identifiera någon fråga som ni borde ställa oftare?