Del 4 - Systematik i arbetet - exempel från verksamheter
I den här delen kan ni titta på filmer från skolverksamheter där de berättar om hur de organiserat och skapat systematik arbetet med undervisning och stödinsatser.
Läs
Filmerna visar fyra olika exempel på skolor som beskriver vad som är viktigt och bärande i deras systematiska arbete för att följa elevers lärande, utveckla undervisningen och tillgodose alla elevers rätt till utbildning och stöd. Arbetet har pågått under en längre tid för samtliga och fortsätter att utvecklas och förändras utifrån resultat och lärdomar som blir viktiga faktorer i det fortsatta systematiska skolutvecklingsarbetet.
Den systematik som beskrivs i filmerna visar både likheter och skillnader i hur arbetet är organiserat mellan de olika verksamheterna. Varje skola har sina egna unika förutsättningar och behov och formar sin systematik utifrån dem. Det innebär också att processer och insatser benämns på olika sätt från skola till skola. Filmerna utgör exempel på hur det kan se ut.
Gemensamt för samtliga skolor är att fokus ligger på att skapa förutsättningar för en god möteskultur där lärare, specialpedagogisk kompetens, elevhälsa och ledning tillsammans återkommande och strukturerat följer upp, utvärderar och planerar arbetet för eleverna tillsammans utifrån sina olika uppdrag. På så sätt kan det gemensamma skoluppdraget tydliggöras på skolan och roller och ansvar fördelas så att risken minskar för att enskilda elever eller grupper av elever faller mellan stolarna och blir utan den undervisning och det stöd den eller de behöver och har rätt till. Systematiken hjälper alla att ha fokus på samtliga elevers lärande och bedömningsunderlagens resultat får ligga till grund för kollegiala samtal om hur undervisningen kan utvecklas och förändras för att alla elevers lärande ska öka. Det systematiska arbetet skapar också förutsättningar för ökad likvärdighet i undervisning och stödinsatser.
Det systematiska arbetet beskrivs av skolorna på två olika sätt. Det ena handlar om strukturen och formen på arbetet. Då avses exempelvis hur arbetet planeras över läsåret, hur ofta möten och dialoger planeras, samt hur kontaktvägar mellan arbetslag, specialpedagog, övriga elevhälsan och ledning ser ut.
Det andra sättet att beskriva arbetet handlar mer om olika framgångsfaktorer som gör att arbetet fungerar, det vill säga hur tankar och förhållningssätt till varandra och till uppdraget påverkar kvaliteten på det systematiska arbetet.
Som exempel på sådana viktiga framgångsfaktorer lyfts bland annat:
- ledningens tydlighet i förväntningar och struktur
- utgångspunkt i den egna skolans och elevernas behov
- en god samarbetskultur och gemensamt ansvarstagande
- fokus på undervisningen och det som fungerar
- vikten av att träna på att analysera och reflektera tillsammans
- vikten av att samtala och dela kunskaper och erfarenheter, skapa samsyn
- beredskap att pröva och ompröva ställningstaganden och stödinsatser.
- samarbete som innebär ökad trygghet och bekräftelse för lärarnas arbete
- ett utvecklat samarbete mellan skolan och fritidshemmet.
- fokus på gruppnivå i högre grad än individnivå
Se
Lärare, rektor, speciallärare och specialpedagog på Hagaskolan i Varberg berättar hur de tänker kring systematik i arbetet.
Rektor, specialpedagog och lärare berättar om strukturer och möten som bidrar till en likvärdighet.
Specialpedagog och lärare på Sofiehemsskolan i Umeå berättar hur de jobbar med systematik i arbetet.
Lärare, specialpedagoger och rektor ger exempel på hur de arbetar för att skapa systematik i arbetet med undervisning och stöd till elever.
Reflektera och diskutera
- Hur har ni valt att arbeta med garantin för tidiga stödinsatser i jämförelse med vad personalen på de olika skolorna beskriver? Ser ni några likheter och skillnader?
- Fundera över de framgångsfaktorer för arbetet som skolorna lyfter. Hur stämmer de överens med era tankar om vad som är framgångsfaktorer i arbetet med garantin för tidiga stödinsatser på er skola? Ser ni några likheter och skillnader?
- Hur ser ni på värdet av samarbete? Diskuterar ni ofta hur samarbetet på er skola fungerar? Styrkor och utvecklingsmöjligheter när det gäller samarbetskulturen på er skola; vad behöver ni mer av?
- Vilka är era tankar om likvärdighet i relation till arbetet med tidiga stödinsatser? Hur ofta diskuterar ni ert arbete utifrån likvärdighetsaspekter?