Samvariation

Det är vanligt att en elev med NPF har flera symtom eller diagnoser. Det kallas samvariation eller överlappande svårigheter. Samvariation kan till exempel innebära att en elev har diagnosen adhd och inlärningssvårigheter, diagnoserna adhd och autism eller autism och språkstörning.

Samvariation innebär ofta att elevens svårigheter förstärks. En elev med adhd och inlärningssvårigheter kan exempelvis få svårare att lära sig nya saker, eftersom adhd påverkar uppmärksamhetsförmågan.

Svårigheterna varierar

Elever med NPF kan ha stora svårigheter inom vissa områden, samtidigt som de inte har svårigheter i andra. Därför är inte alltid kriterierna för diagnoserna helt uppfyllda. Svårigheterna kan dessutom bli mindre eller större under individens utveckling. Det betyder att ett barn kan få en diagnos vid en tidpunkt i livet, för att senare i utvecklingen behöva en ny bedömning om förmågorna ser annorlunda ut. Dessutom blir styrkorna och utmaningarna olika i varierande sammanhang, det vill säga utifrån hur omgivningen ser ut. 

Det är viktigt att tänka på att NPF-diagnoser som exempelvis adhd eller autism beskriver generella svårigheter och utmaningar, inte enstaka individer.

Tidiga tecken

Det är inte ovanligt att omgivningen har funderat tidigt över utvecklingen hos de elever som utreds för NPF. Det kan handla om motorik, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, socialt samspel, humörsvängningar, störd sömn, kommunikation eller språk. Därför är det viktigt att ta elevers svårigheter på allvar, även om det inte går att ställa en diagnos. Lärare behöver kunskap om elevernas kognitiva funktioner, till exempel om hur elever upplever och bearbetar information. Då kan de förstå sina elevers behov bättre och anpassa lärmiljön.

Tidig upptäckt, tidig insats

Det är viktigt att upptäcka och identifiera elevers behov, svårigheter och styrkor tidigt. Då kan man sätta in rätt stöd som hjälper eleverna på bästa sätt. Pedagogerna i förskolan är en viktig resurs. De kan observera barnen och ge stöd. Det är också viktigt med tidig upptäckt för att vårdnadshavare och övrig familj ska få möjlighet till rätt insatser. Olika diagnoser ger rätt till olika former av stöd och hjälp från samhället.

Rätt stöd i tid

Det är också viktigt att upptäcka barns och elevers behov tidigt så att skolan får möjlighet att ge rätt stöd. Det gäller oavsett om eleven har en diagnos eller inte. 

Forskning visar exempelvis att barn med svaga exekutiva funktioner i förskoleåldern har svårare att klara av skolarbetet på lågstadiet. Exekutiva funktioner är funktioner som bland annat hjälper oss att planera och organisera. Svårigheterna följer sedan ofta med under hela skolgången. Det understryker hur viktigt det är att identifiera de elever som har dessa svårigheter så tidigt som möjligt. Då kan man minska risken för att de inte klarar skolan senare.

Det är viktigt att lärare och övrig personal har kunskap om hur de kan stötta sina elever. Dels för att kunna göra lärmiljön tillgänglig och stötta elevernas utveckling, dels för att själva bli trygga i sin yrkesroll.

ESSENCE

Ett begrepp som förekommer när det gäller tidig upptäckt är ESSENCE. ESSENCE står för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations och är ett samlingsbegrepp för tidigt debuterande utvecklingsneurologiska problem. Innebörden av begreppet vill bland annat visa att det är vanligt att olika symtom samvarierar. 

Med ESSENCE-begreppet vill man betona vikten av att olika symtom fångas upp och kartläggs tidigt under barnets utveckling, för att underlätta tidiga insatser i hemmet, förskolan och skolan.

Neuropsykiatrisk utredning

Neuropsykiatriska frågeställningar utreds av tvärprofessionella team. Psykolog och läkare ska alltid ingå. Även andra yrkesgrupper kan ingå, som exempelvis specialpedagog och logoped, beroende på den frågeställning som finns och hur utredningsarbetet är organiserat. 

Utredningen består av en medicinsk utredning, samtal med vårdnadshavare, barnet eller ungdomen och skola samt observationer och testningar. Syftet är att ge en bild av elevens generella kognitiva nivå samt den sociala och emotionella utvecklingsnivån.

Kartläggning

Skolan kan bidra med viktig information genom pedagogiska och sociala kartläggningar. Att göra pedagogiska kartläggningar inom den egna verksamheten ger även viktig kunskap till hur skolan kan göra lärmiljön tillgänglig för elever. När skolan ska stötta elever är det viktigt att man först har kartlagt enskilda elevers styrkor, behov och svårigheter och att åtgärderna bygger på det kartläggningen visat.

En samlad bedömning

När utredningen är klar ska all information mynna ut i en samlad och gemensam bedömning. När resultatet är färdigt brukar en återlämning av utredningen ske till vårdnadshavare och elev, samt till skola om vårdnadshavarna samtycker till det.

Tillgänglighet

En likvärdig och tillgänglig utbildning är en demokratisk rättighet enligt Barnkonventionen. Det innebär att skolan ska vara tillgänglig för varje barn och elev.

Tillgänglighet i skolan beskriver hur väl en verksamhet, organisation, lokal eller plats fungerar för alla elever, oavsett funktionsnedsättning. Man kan säga att tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla ska kunna delta i och ta till sig den utbildning de faktiskt har rätt till.

Stöd i arbetet

Förskolan, fritidshemmet eller skolan behöver se över, analysera och anpassa lärmiljön regelbundet. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har ett material som ger stöd för detta arbete: ”Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning” (revideras under 2023).

Materialet är tänkt att användas som stöd och hjälp i verksamhetens analys- och förbättringsarbete. Det utgår från fyra områden som samspelar med varandra. Det handlar om rättigheter i lärandet och om den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön.

Man kan jobba med materialet i organisationen, i gruppen eller på individnivå. 

Läs mer om tillgänglig utbildning på vår webbplats

Delaktighet

Delaktighet handlar om att en person aktivt ska kunna medverka i och vara en del av samhället. I skolan innebär det att elever i så hög utsträckning som möjligt ska kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka sitt eget liv.

Delaktighet i skolan innebär också att lärmiljön och läromedlen ska vara tillgängliga för varje elev. För att det ska bli så behöver man se eleven i sitt sammanhang. Man måste alltså fokusera på vad som behöver anpassas och tillgängliggöras i lärmiljön för att kunna stötta den enskilda eleven.

Delaktighet, ett arbetssätt i skolan

SPSM har utvecklat en modell för delaktighet. Den ska kunna fungera som stöd i verksamheters arbete med att öka elevernas delaktighet i skolan. Arbetet är viktigt för alla elever, men kanske viktigast för elever med funktionsnedsättning. 

Modellen är ett sätt att upptäcka delaktighet och bristande delaktighet. Den ger också en förståelse för hur olika aspekter av delaktighet hänger ihop. Och den visar hur avgörande omgivningen är för elevers möjligheter att vara delaktiga. 

Modellen visar viktiga områden man behöver arbeta med för att utveckla en inkluderande lärmiljö.

Läs mer om delaktighet på vår webbplats

Samverkan

I en inkluderande verksamhet präglad av tillgänglighet och delaktighet är även samverkan med eleven och elevens vårdnadshavare en viktig komponent. 

I dialog med vårdnadshavare och elev skapas en gemensam syn på hur skolan kan möta elevens behov. När vårdnadshavare och skolan är överens och samstämmiga främjas elevens lärande.

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i NPF i grundskolan men med referenser.

NPF i grundskolan (PDF-dokument, 409 kB).