Bilden visar exempel på hur man kan använda färgmarkering när man arbetar med strukturstöd för att tydliggöra aktiviteter.

Övergångar

Många elever har svårt att hantera alla olika övergångar som sker under en skoldag. Elever förväntas ofta klara av det på egen hand. Det kan handla om övergångar från det ena skolämnet till det andra och mellan olika moment under lektionen. Det kan även handla om fysiska övergångar, såsom byte av klassrum eller att förflytta sig från ett klassrum till idrottshallen eller matsalen. Genom att arbeta systematiskt med visuella scheman som visar övergångar kan man lindra oro och undvika problematiska situationer.

Förutsägbarhet

Ett annat sätt att ge strukturstöd är att ge eleverna svar på de nio frågorna. Antingen i början av skoldagen eller vid behov inför varje nytt pass i skolan. Informationen kan ges som text eller med bilder. Det ökar tryggheten och förutsägbarheten. Det kan också leda till att elevernas målstyrning och självkontroll ökar eftersom de lättare kan bearbeta och förstå det som förmedlas.

Bilden visar hur du kan skriva upp de nio frågorna på tavlan och besvara dem.

Konkretisera tid

Tid kan vara svårt att förstå och uppskatta eftersom det är ett abstrakt begrepp.  Därför kan ett strukturstöd vara att visualisera tiden så att den blir konkret. Visualisera När? Hur länge? Hur lång tid har gått? Hur lång tid är det kvar?

Det finns olika sätt att visualisera tid. Ett sätt är att tydliggöra lektionens början och slut. En del elever behöver använda Time Timer, som är en klocka där eleverna själva tydligt kan se hur tiden går. Timstock är ett annat verktyg som visualiserar hur tiden räknas ner med hjälp av lysdioder. Timern på datorn eller mobilen är också ett bra stöd. Det är viktigt att det visuella stödet individualiseras och utformas efter elevernas behov.

På bilden syns tidshjälpmedlet Time timer.

Att tydliggöra strategier 

Det kan vara en stor utmaning för elever att hålla många saker i minnet samtidigt och att behöva planera själv. På lektionerna krävs det att elever kan planera och organisera sina uppgifter. De behöver ha överblick och veta i vilken ordning uppgifterna ska göras för att nå ett visst mål. Många elever med NPF behöver hjälp att överblicka och strukturera sitt skolarbete. Olika typer av strategistöd kan vara hjälpsamt i undervisningen och i lärmiljön.

Strategistöd

Strategistöd används för att förtydliga hur arbetet ska gå till. Muntliga instruktioner räcker inte alltid, eftersom eleverna måste uppfatta, minnas och följa dem. Eleverna får bättre möjligheter att arbeta självständigt om de får nedskrivna instruktioner som kompletterar de muntliga.  

Nedskrivna instruktionerna bör vara korta, enkla och i få steg, då blir de enklare att följa. De kan kompletteras med tidsangivelser eller bilder. En del elever kan behöva bilder som kompletterar en beskrivning av ett förlopp eller en rutin. 

Alla elever behöver förstå vilka uppgifter de förväntas utföra. Variera instruktionerna så att eleverna får flera olika möjligheter att förstå och följ upp att alla har förstått uppgiften. Det kan vara bra att arbetslaget reflekterar över hur instruktionerna utformas.

Att tydliggöra innehåll

Innehållsstöd

Innehållsstöd handlar om olika sätt att förtydliga det som eleverna förväntas lära sig. Eleverna ska ta in mycket information i skolan och därför behöver den vara tillgänglig och begriplig. 

Skolan ställer höga krav på elevers språkliga förståelse. Det kan leda till stora utmaningar för elever med NPF. Därför kan det behövas olika former av innehållsstöd. 

Redan vid planeringen av ett arbetsområde behöver man kartlägga elevernas olika behov och styrkor.

Välj därefter lärmaterial och utforma uppgifter och aktiviteter. I varje arbetsområde och i bedömningsprocessen behövs olika tillfällen och sätt för eleverna att visa sin kunskap.

Lärmaterial som är överskådligt och som innehåller sammanfattningar är att föredra. En del elever behöver arbetsböcker medan andra kan känna att en arbetsbok är för överväldigande och trivs bättre med lösblad. Även om ett material är digitalt behöver det planeras för hur det ska presenteras. Ibland är det bra att konkretisera innehållet i undervisningen med begreppslistor och bildstöd. 

Bilden visar ett exempel på hur man kan använda bildstöd i form av pictogram för att eleverna ska kunna arbeta självständigt.

En del elever med NPF har en svagare central koherens. Det betyder att de har svårt att sålla bort detaljer och att se helheten. För många detaljer i ett lärmaterial kan göra det svårt att förstå vad som är viktigt. En del elever blir dessutom störda av bilder och utsmyckningar i lärmaterial. 

En omfattande textmassa kan kännas oöverstiglig. Att dela upp texten i mindre delar och komplettera med bilder som stödjer de viktiga begreppen och företeelserna kan underlätta. Abstrakta begrepp kan vara svåra att förstå för elever med NPF. Att variera undervisningen med fysiska exempel och praktiska övningar gör att abstrakta begrepp blir mer konkreta. 

Arbeta självständigt med texter

För att kunna utföra sina uppgifter kan eleven ha hjälp av skrivmallar, checklistor och färdiga exempel. 

När eleverna ska producera egen text kan olika textexempel göra det lättare för eleverna att komma igång med skrivandet. Då kan en skrivmall vara bra. Den innehåller beskrivningar av de olika delarna som en viss texttyp ska bestå av, och i vilken ordning delarna ska skrivas. 

Checklistor är bra för att bocka av de olika delarna i en text och för att se till att delarna kommer i rätt ordning. Färdiga exempel på den aktuella texttypen, som till exempel argumenterande text eller insändare, kan göra att det blir tydligare för eleven vad som förväntas. 

Ett annat arbetssätt, när man arbetar med olika former av texter i undervisningen, kan vara Cirkelmodellen. Modellen har utvecklats från Vygotskijs tanke om att det som idag görs med stöd och hjälp kan göras självständigt i morgon. Cirkelmodellen kan vara ett sätt att förstå strukturen i olika texter. Modellen är indelad i fyra moment. Först bygger man upp en kunskap om texttypen genom att gå igenom centrala begrepp. Därefter får eleven se färdiga exempel. I nästa steg skriver eleverna en text gemensamt. Och i sista steget skriver varje elev sin egen text. Modellen ger grundkunskaper, begreppsförståelse, färdiga exempel och möjligheter att prova på att skriva, både gemensamt och på egen hand.

Referensdokument

Referensdokumentet innehåller texten som finns i Tydliggörande pedagogik i grundskolan kompletterad med referenser.

Tydliggörande pedagogik i grundskolan (PDF-dokument, 260 kB)