Moment 2 – Kognition i förskolan
Här får du läsa om de kognitiva funktionernas betydelse. Du får också läsa om hur dessa funktioner kan vara påverkade vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.
- Inledning
- Utvecklingsnivå och begåvning
- Perception
- Exekutiva funktioner
- Stress
- Reflektionsfrågor
- Referensdokument
Inledning
Kognition handlar bland annat om hur vi upplever och bearbetar information. Det handlar också om hur vi kommunicerar, hur vi bearbetar och reglerar våra känslor samt om vår förmåga att fatta beslut. Kognition handlar dessutom om språkliga och motoriska färdigheter, om att lära och på vilket sätt vi lär.
Våra kognitiva funktioner visar sig alltså i det mesta vi gör, i allt från lek och spel till när vi klär på oss, arbetar med uppgifter och samspelar med andra. Därför spelar våra kognitiva funktioner en så stor och viktig roll i våra liv.
De kognitiva funktionerna varierar hos alla människor. Men ibland finns det en funktionsnedsättning som påtagligt påverkar barnets utveckling och möjligheter att fungera i förskolan.
Barn med NPF och barn med liknande behov, har i olika omfattning och grad nedsatta kognitiva funktioner, eller funktioner som fungerar annorlunda. Samtidigt ställer verksamheten i förskolan stora krav på just dessa funktioner. Barnen förväntas klara av att planera, fungera socialt, organisera sin lek, hålla uppmärksamheten, styra sina impulser och till viss del uppfatta och förstå tid.
Social kognition, mentalisering
Social kognition handlar om hur vi uppfattar, tolkar och svarar på andra människors avsikter, känslor och beteenden och hur vi tolkar vår sociala omgivning. Inom social kognition ryms flera olika kognitiva funktioner som behövs för att bearbeta social information och för att klara av sociala situationer på ett bra sätt. Bland dessa funktioner finns förmågan att förstå andra människors reaktioner och kroppsspråk, förmågan att tolka det sociala samspelet och den empatiska förmågan. Det handlar också om vår förmåga att sätta sig in i andras tankar, känslor och upplevelser. Den förmågan kallas mentalisering.
Utvecklingsnivå och begåvning
Begåvning handlar om en individs förutsättningar att utveckla olika grundläggande förmågor. Man kan ha begåvning inom många olika områden. För de små barnen använder man oftare termen utvecklingsnivå.
Begåvning och utvecklingsnivå bedöms av en psykolog som genomför olika tester, intervjuer av vårdnadshavare och observationer. Detta för att ge en grundläggande bild av barnets utvecklingsnivå eller begåvningsprofil inom olika områden. För barn med NPF spelar utvecklingsnivån eller begåvningen en stor roll och bidrar till hur barnet fungerar.
Perception
I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
Att uppleva, bearbeta och förstå sinnesintryck kallas för perception. I begreppet ingår sinnesbearbetning av syn, hörsel, smak, lukt och taktila intryck. Kroppen uppfattar också värme, kyla, smärta, riktning och rörelse, kroppens läge och andra intryck.
Över- och underkänslighet
Alla människor upplever sinnesintryck olika. För barn med NPF och barn med liknande behov, kan perceptionen fungera annorlunda. En del uppfattar intryck väldigt starkt och andra väldigt svagt. Det kan beskrivas som en över- eller underkänslighet. Och det kan göra att barnet undviker miljöer med för starka intryck. Men en del barn söker istället upp miljöer med exempelvis starkt ljus eller starka ljud.
Om arbetslaget har kunskap om hur perceptionen fungerar kan deras förståelse för barnens beteenden öka. Det blir lättare att förstå hur verksamheten i förskolan behöver organiseras, hur barnen bearbetar information och hur de samspelar med andra. Kunskapen kan användas för att skapa mer tillgängliga lärmiljöer.
Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera olika kognitiva funktioner som hjälper oss att styra och reglera våra tankar, känslor och beteenden. De hjälper oss också att samordna information, fungera målinriktat och anpassa oss till olika situationer och miljöer. De är dessutom viktiga eftersom de hjälper oss att bli medvetna om våra egna tankeprocesser.
Exekutiva funktioner utvecklas med åldern och hjälper oss att få saker gjorda. De kognitiva förmågorna som ingår i exekutiva funktioner är:
- självreglering
- olika uppmärksamhetsfunktioner
- arbetsminne
- impulskontroll
- flexibilitet
- förmågan att komma igång och fullfölja uppgifter
- planering och organisering.
För barn med svaga exekutiva funktioner är det en svår utmaning att klara av vardagens krav och förskolans aktiviteter. Det kan visa sig i svårigheter att sitta still en längre stund under samlingen, att vänta på sin tur i spel eller lek och att sitta kvar vid matbordet.
Isberget
Bakom de beteenden som barnet uppvisar i förskolan finns orsaker. Man kan illustrera detta med ett isberg, där barnets beteenden utgör toppen medan det under ytan finns orsaker ni som arbetslag i förskolan behöver ta er tid att kartlägga. Det är först när ni förstår vad som ligger bakom som ni också har möjlighet att sätta in det stöd som barnet behöver.
Det finns olika former av stöd i aktiviteter och undervisningen på förskolan. Genom att ge strukturstöd underlättar du barnens möjlighet att förstå vad som ska hända, på både lång och kort sikt. Genom att ge strategistöd får barnen stöd i hur de ska genomföra en aktivitet. Innehållsstöd ger barnen stöd i vad aktiviteterna eller undervisningen handlar om.
Isberget visualiserar de beteenden vi ser och orsakerna till dem.
Stress
Stress uppstår när det blir en obalans mellan kraven som ställs och förmågorna vi har. En miljö som är anpassad och strukturerad en stor skyddsfaktor mot stress. Därför är det viktigt att kartlägga lärmiljön och utveckla strukturer och strategier som fungerar. När barnet upplever stress kan det yttra sig genom passivitet och undvikande. För en del barn visar det sig genom gråt och skrik.
Barn med NPF är ofta i behov av återhämtning och vad som är återhämtning är olika för olika barn. Barnen behöver då möta en förskola som erbjuder en verksamhet där återhämtning är möjlig.
Reflektionsfrågor
Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.
Arbetslag
- Kan ni identifiera några stressfaktorer i miljön i förskolan?
- Vad kan ni förändra i miljön så att barnens stress minskar?
Specialpedagog
- Hur kan du stötta arbetslaget att identifiera och minska stressfaktorer i förskolan?
- Hur kan du vara ett stöd i personalens kompetensutveckling om NPF?
Resursperson
- Kan du identifiera några stressfaktorer i förskolan?
- Vad kan du förändra i ditt arbete för att minska stressnivån i förskolan?