Identifiera behov och utarbeta strategier

Om en elev har ett utagerande beteende behöver elevens behov identifieras och analyseras för att hitta effektiva och hållbara strategier. Det kan göras genom en kartläggning eftersom orsaken till utagerande beteendet kan grunda sig i elevens behov. Med kunskapen som grund kan verksamheten sedan utarbeta strategier. Det kan vara att: 

• stötta ett positivt beteende
• ge exempel på alternativ 
• introducera alternativ när eleven är lugn, trygg och mottaglig
• introducera alternativ under optimala förhållanden och omständigheter.

Det är bra att vara medveten om att nya strategier kan leda till nya beteenden, både positiva och negativa. Det är också viktigt att strategierna och stödet inte tas bort i den stund du som lärare upplever att det fungerar bättre. Eleven kan fortfarande vara i stort behov av det.

Krav och stress

Stress uppstår när det är obalans mellan kraven på en elev och de förmågor eleven har. Barn och ungdomar med NPF har ofta ett annorlunda sätt att bearbeta information och sinnesintryck det kan öka risken för upplevd stress. 

Analysera problemet

Vi har alla olika toleransnivå för olika beteenden. Det vissa tycker är acceptabelt tycker andra är oacceptabelt. Lärare kan definiera problematiska beteenden olika. Vår acceptans hänger också ihop med vår värdegrund.

Det är bra om du ställer dig frågan för vem, och på vilket sätt beteendet egentligen är ett problem. Det kanske i själva verket är personalen som upplever beteendet som problematiskt. Ett problems lösning ska leda till att elevens livskvalitet ökar, inte bara göra tillvaron bekvämare för omgivningen. Ur en elevs perspektiv kan ett utagerande beteende vara meningsskapande, lugnande, helt logiskt och kanske det enda alternativet i en viss situation. De flesta beteenden triggas av något specifikt, till exempel en händelse, en kommentar eller ett sinnesintryck.  

Personalens förhållningssätt

Kollegial samverkan bygger på att vara öppen och generös med idéer för att lösa situationer tillsammans med arbetslag och kollegor. Med stor säkerhet kommer ni som arbetslag då och då uppleva bakslag och frustration i arbetet med utagerande beteende. Ni behöver hantera det och inte ge upp. Det är viktigt att försöka tänka på att alla beteenden är funktionella för eleven just i stunden och att beteendet just då fyller ett syfte.

God självkännedom

God självkännedom kan hjälpa er att utveckla bemötande och förhållningssätt även i svåra situationer. Förmågan att hantera den egna stressen är en central faktor. Det kan vara svårt att behålla sitt lugn när kaos uppstår. Om ni lär er att hantera er stress vid kaotiska eller hotfulla situationer blir ditt arbete lättare.

Nödutgång och reträttplats

Nödutgång eller reträttplats är en plats som eleven kan ta sig till när en situation är på väg att trappas upp. Det är viktigt att eleven är delaktig och får vara med att välja den platsen. Dessutom utvecklar personalen tillsammans med eleven förmågan att känna av när en situation är på väg att eskalera. Under en period kan det också vara bra att undvika vissa aktiviteter eller situationer där det utagerande beteendet ofta förekommer. 

Vikten av elevers delaktighet

I FN:s konvention om barns rättigheter, ofta kallad Barnkonventionen, står barnens rätt till delaktighet tydligt framskrivet. Barnkonventionen är sedan år 2020 lag i Sverige. På samma sätt är vikten av delaktighet tydligt framskriven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

När elever är mer delaktiga i hur undervisningen utformas, når de bättre kunskapsresultat. I de förfrågningar om specialpedagogiskt stöd som kommer in till SPSM framkommer det att eleverna inte alltid har blivit tillfrågade om hur de upplever skolan, lärmiljön eller de insatser och anpassningar som de får.

Det finns många sätt att göra eleverna delaktiga i samtalen kring det som är jobbigt eller svårt för dem. Det finns också olika sätt att göra dem delaktiga i att hitta lösningar. 

Nedan hittar du några exempel på samtalsverktyg och stödmaterial.

Tydliggörande verktyg 

Inför ett individuellt elevsamtal är det bra att förbereda eleven på vad samtalet kommer att handla om och hur länge det ska pågå. Det är också viktigt att tänka på att tydliggöra innehållet i diskussionen under samtalets gång, exempelvis genom att använda ritprat eller visuellt stöd.

Ritprat och seriesamtal

Ritprat och seriesamtal är exempel på tydliggörande verktyg som kan användas för att stödja samtalet med eleven.

Så här vill jag ha det på fritids

Ett stödmaterial som är uppbyggt med olika påståenden tillsammans med bildstöd. Det kan användas som ett underlag eller som ett stöd i samtalet med eleven. 

Autism och adhd i skolan – frågeformulär

Ett formulär som kan användas för stöd i samtal med elever.  

KAT-Kittet, Kognitiv Affektiv Träning

Ett samtalsverktyg för att visualisera samtal och känslor.  

En femma kan få mig att tappa kontrollen

Ett material utformat med skalor och kort med påståenden, som ger elever stöd att identifiera och uttrycka olika stressfaktorer.  

Samarbetsbaserad problemlösning

Ett sätt att stärka elevers delaktighet är att använda modellen, Samarbetsbaserad problemlösning, Collaborative and Proactive Solutions – CPS. Den har i första hand utformats för att möta unga med utmanande beteenden. CPS handlar bland annat om att lärare och elev ska hitta fungerande lösningar och strategier tillsammans.

Kartläggning

Identifiera förmågor och svårigheter

Elever med NPF har ofta behov inom specifika områden. Att inte kunna hålla uppmärksamheten kan få konsekvenser för elevens förmåga att koncentrera sig. Bristande förmåga att förstå helheten, central koherens, gör att eleven har svårt att se sammanhang. Men det kan också medföra att eleven är extra bra på att uppmärksamma detaljer.

Svårigheter med de exekutiva funktionerna, som bland annat innefattar förmågan att planera, organisera och arbeta målstyrt, kan göra att eleven behöver tydliga scheman och instruktioner.  Elever kan behöva anpassningar i form av visuellt stöd och förklaringar av begrepp och ord för att vistelsen ska bli begriplig.

Lärmiljö och undervisning

Analysen av kartläggningen är central för att skapa en miljö som är tillgänglig för alla. Att tänka relationellt innebär att man utgår från att hinder och behov av stöd uppstår i mötet med miljön.  Då fokuserar man på att anpassa och utveckla det som är möjligt att förändra i verksamheten. Man behöver också ta hänsyn till den specifika elevens behov.

En kartläggning tillsammans med eleven kring lärmiljön kan till exempel genomföras med hjälp av en plus och minuslista.

Verktyg för analys och kartläggning

I arbetet med att kartlägga och utforma anpassningar och stödinsatser kan Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram vara till hjälp.

Åtgärdande arbete  

När en elev har ett utagerande eller självskadande beteende behövs strategier och kollegialt stöd för hur man ska agera innan, när det händer och efteråt. 

All skolpersonal får, enligt de nya direktiven i skollagen från 2022, vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. En sådan åtgärd måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Särskild hänsyn ska också tas till barnets bästa.  

Isberget

Bakom de beteenden som eleverna uppvisar i skolan finns alltid orsaker. Man kan illustrera det som ett isberg, där elevernas beteenden är toppen på isberget och orsakerna som behöver kartläggas finns under ytan. Det är först när man förstår det som ligger bakom som man också har möjlighet att sätta in det stöd som eleverna är i behov av. 

Isberget visualiserar de beteenden vi ser och orsakerna till dem.

Vid ett utagerande eller självskadande beteende 

Ibland uppstår situationer när en elev reagerar med ett utagerande beteende. Då behöver lärare och övrig personal strategier för att agera på ett så bra sätt som möjligt. Det är också viktigt att händelsen dokumenteras i efterhand och att skolledningen får information om vad som hänt.  

Bemötandet är viktigt

När du bemöter en elev mitt i ett utbrott måste du ta hänsyn till individen och anpassa ditt agerande. Det är inte läge att försöka reda ut orsaken just då eftersom eleven upplever starka känslor och behöver ta sig igenom dem. Risken är annars att utbrottet istället förlängs. Den som är vuxen behöver hjälpa eleven att få tillbaka kontrollen över sig själv och sin situation. Det kan ge motsatt effekt om du under utbrottet försöker stävja det genom att prata om konsekvenser för eleven om inte utbrottet upphör.  

Bedöm situationens allvar

När en elev får ett utagerande beteende måste du bedöma om situationen är farlig. Vid mildare utagerande beteende kan det vara bra att vänta ut eleven genom att göra så lite som möjligt. Men även om beteendet är ofarligt är det viktigt att tänka på att personer i närheten kan bli rädda och stressade av det. Det kan vara bra att tänka på att förmågan att tolka abstrakt information, logiskt tänkande och problemlösning blir nedsatt redan vid ett mindre stresspåslag. 

För att undvika en eskalerande situation bör du avlägsna åskådare och elever i närheten. Genom att få andra att gå undan, undviker du också att elevens negativa beteende exponeras eller går ut över andra.  

Ibland kan det vara nödvändigt att tillkalla hjälp i en krissituation. Om du är ensam vuxen kan du försöka skicka iväg en elev att hämta fler vuxna. Kontakta alltid skolledningen i efterhand och se till att ärendet dokumenteras   

Lyssna och behåll lugnet

Du som vuxen behöver göra allt för att behålla ditt lugn. Ger du ett lugnt intryck kan det ha en smittande effekt och medföra att eleven känner sig mindre konfronterad. Tala lugnt och använd korta, kärnfulla meningar. Ibland är det bäst att bara vara tyst en stund. Lyssna och försök förstå vad det är eleven försöker säga.

Försök avleda och håll respektfullt avstånd

Det är en vanlig strategi att försöka avleda ett utbrott. Börja försiktigt att prata om något eleven är intresserad av eller tycker om. 

Tänk på att det kan upplevas som hotfullt om du rör dig mot eleven. Att hålla avstånd på någon meter gör att du kan kommunicera med eleven utan att inkräkta på det personliga utrymmet. Ställ dig inte i vägen för eleven utan erbjud en reträttplats. Se till att eleven varken skadar sig själv eller någon annan.  

Använd inte triggande icke-verbal kommunikation och undvik att titta eleven direkt i ögonen. Tänk på de signaler ditt kroppsspråk sänder och visa eleven att du har full uppmärksamhet. Låt bli att sitta för nära och luta dig inte över eleven. Sitt bredvid eller på knä på ett säkert avstånd. Elever med annorlunda perception kan ha svårt med beröring. 

Hantera självskadande beteende 

En form av utagerande beteende är när eleven agerar mot sig själv genom ett självskadande beteende. Det kan vara strategiskt, det vill säga när eleven vill återfå kontrollen och minska sin ångest eller att det sker i affekt. Självskadande beteendet kan bli kraftfullt och våldsamt. Då behöver eleven skyddas från vassa hörn, bordskanter, element och dörrkarmar, där skadorna på kan bli omfattande och farliga.  

Efter ett utagerande eller självskadande beteende  

När situationen lugnat ner sig eller när eleven har fått tillbaka kontrollen kan du kanske börja prata om vad som utlöste det utagerande eller självskadande beteendet. Eleven bör vara helt lugn innan ni börjar prata om vad ni kan göra om en liknande situation upprepas.  

Det finns olika sätt att prata om det som skett. Ibland kan eleven behöva visuellt stöd i samtalet. En del elever vill aldrig prata om det som hänt.

Analysera händelsen

Direkt efter ett utagerande eller självskadande beteende behöver man analysera vad som hänt för att förstå orsaken. Personer med en annorlunda kognition upplever sin omvärld och det som sker på ett annorlunda sätt. En nyckelfaktor för att få kunskap om vad som utlöste utbrotten är att du försöker leva dig in i personens sätt att tänka och lyssna på eleven.

Försök hitta ledtrådar

Ett sätt att hitta orsaker till ett utbrott är att ta reda på vad som hände före och under utbrottet. Fundera över om situationen var förenad med en obalans mellan de krav som ställdes på eleven och det eleven faktiskt klarade av. Att analysera situationen är värdefullt så att du lär dig av erfarenheterna. Ställ dig frågan om det utagerande beteendet fyllde någon funktion för eleven.

Det är bra att dokumentera vilka personer som var med vid situationen, och utvärdera hur personalen agerade. Då finns det möjlighet att gå tillbaka till den. Var det en farlig situation? Fick personalens beteende utbrottet att fortsätta eller att avta? Vad eller vem fick utbrottet att avta? Hur gick det till, och vad hände efteråt?

Triggers

Triggers är något som får utbrottet att starta. Ett exempel på trigger kan vara övergången mellan olika aktiviteter. Att plötsligt behöva byta lärare eller annan personal kan vara en annan trigger. Före, under och efter måltider när det är högljutt och stökigt, samtidigt som eleven är hungrig, kan vara svårt. En annan trigger kan vara att något inte blir som eleven tänkt eller att eleven stöter på en motgång.

För att kunna identifiera vad som stressar eleven kan det vara bra att dokumentera i vilka situationer som utbrotten ofta kommer, och varför utbrotten sker vid dessa tillfällen. Men det är lika viktigt att identifiera och analysera situationer då utbrotten sällan eller aldrig förekommer, för att hitta viktiga framgångsfaktorer.

Kollegialt stöd

Alla människor är olika och har bättre och sämre dagar. Så är det också i kollegiet eller för lärarna inom ett arbetslag. Vad som kan uppfattas som ett problematiskt eller ett utagerande beteende varierar från person till person. Det kan också påverkas av lärarens dagsform. Det är bra om ni lyfter det i arbetslaget så att ni kan känna er trygga med varandra när svåra situationer uppstår. Om ni är fler så behöver ni komma överens om vem som tar hand om övriga elever när något händer, och vem tar hand om eleven som fått ett utbrott. Ibland kan det vara bra att växla personer under ett utbrott för att avleda, men också för att ge personalen bästa möjliga förutsättningar att klara av situationen.

Rutiner underlättar

Det blir lättare att hantera situationer med utagerande elever om det finns rutiner och strukturer. Det är också bra att prata om hur rollerna ska fördelas inom arbetslaget och att ni är överens om ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt. 

Svåra situationer klaras bäst tillsammans

Oavsett rutiner och strategier är kaos, utbrott eller ett självskadande beteende ansträngande för alla inblandade. Det kan kännas tungt att hamna i situationer där du själv blir verbalt eller fysiskt kränkt eller när du ser en elev skada sig själv. Att ta fram gemensamma strategier och handlingsplaner i tillsammans gör att du kan känna dig mer trygg om något händer. Om ni sedan grundar ert agerande i en svår situation på dessa strategier istället för känslorna som uppstår i stunden, har ni bättre förutsättningar att klara av den svåra situationen. Ett prestigelöst förhållningssätt till varandra i kollegiet ger utrymme för att prata om det som känns svårt. 

Tillsammans kan ni hjälpa varandra att utvecklas och att bearbeta de situationer som uppstår. Ingen ska behöva stå ensam i svåra situationer. Därför är det viktigt att skolledningen planerar för reflekterande, kollegiala samtal.

Bemötande vid utbrott

Det finns olika metoder för att bemöta elever i utbrott. Rekommendationerna i de olika metoderna skiljer sig inte så mycket åt. Det kan vara bra att kollegiet övar på situationer som kan uppstå, genom exempelvis rollspel och fallbeskrivningar. 

Några saker kan vara bra att tänka på:

• Den vuxne behöver göra allt för att behålla sitt lugn. Kan man ge ett intryck av att vara lugn kan det ha en smittande effekt och medföra att eleven känner sig mindre konfronterad.
• Det är nödvändigt att bedöma om situationen är farlig eller ej. Vid mildare utagerande beteende kan det vara bra att vänta ut eleven, genom att göra så lite som möjligt. Men även om beteendet är ofarligt är det viktigt att tänka på att personer i närheten kan bli stressade av det.
• Tala lugnt och använd korta, kärnfulla meningar. Ibland är det bäst att bara vara tyst en stund. Lyssna till vad det är eleven försöker säga, eftersom hen ofta försöker säga dig något. 
• Det kan vara bra att undvika att titta eleven direkt i ögonen. 
• Att avleda är en vanlig metod. Det kan man göra genom att exempelvis lite försiktigt börja prata om något eleven är intresserad av eller tycker om. 
• Ställ dig inte i vägen utan erbjud en reträttplats. 
• Elever med perceptionssvårigheter kan ha svårt med beröring.
• För att undvika en eskalerande situation bör man avlägsna åskådare eller klasskamrater som är i närheten. Genom att få andra att gå undan, undviker man också att elevens negativa beteende går ut över dem. 
• Att hålla avstånd på någon meter medför att man kan kommunicera med eleven utan att inkräkta på det personliga utrymmet. Samtidigt gäller det att undvika att eleven skadar sig själv eller någon annan. Om det uppstår en riktigt farlig situation bör man backa ur den.
• All skolpersonal får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. En sådan åtgärd måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. (5 kap. 6 § skollagen) Särskild hänsyn ska också tas till barnets bästa. (1 kap. 10 § skollagen). 
• Förmågan att tolka abstrakt information, logiskt tänkande och problemlösning blir till viss del nedsatt redan vid ett mindre stresspåslag.
• Undvik att använda triggande icke verbal kommunikation. Tänk på de signaler ditt kroppsspråk sänder ut. Visa eleven att hen har hela din uppmärksamhet. Tänk på att det kan upplevas som hotfullt om du rör dig fram mot eleven. Låt bli att sitta för nära och luta dig inte över eleven. Sitt bredvid eller på knä på ett säkert avstånd. 
• Det kan vara nödvändigt att tillkalla hjälp i en krissituation. Om man är ensam vuxen kan man försöka skicka iväg en elev att hämta fler vuxna. 
• Kontakta alltid skolledningen i efterhand och se till att ärendet dokumenteras.

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Utagerande beteende i fritidshem men med referenser.

Utagerande beteende i fritidshem (PDF-dokument, 317 kB)