---

Fysisk lärmiljö

Både lokaler och utemiljön ingår i den fysiska lärmiljön. Verksamheten behöver alltid ta hänsyn till att den fysiska miljön stödjer elevernas lärande. Med små medel kan förändringar göras som gör stor skillnad för elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Den fysiska lärmiljön behöver möta elevers olika behov. Grupper och klasser förändras och med det skiftar behoven över tid. Därför behöver också lärmiljön förändras och anpassas. Skolan behöver ha rum eller delar av rum med olika funktioner. Även utomhusmiljön ska ge möjlighet till lek, utveckling och lärande och kan också användas för undervisning.

För elever med NPF kan den fysiska lärmiljön vara en källa till stress, eftersom dessa elever ofta har ett annorlunda sätt att bearbeta sinnesintryck. Därför är det viktigt att se över hur den fysiska lärmiljön ser ut och fungerar för eleverna.

Kartlägg klassrummet

Fundera på hur du placerar eleverna i klassrummet. En del elever mår bra av att sitta långt fram så att intrycken av rörelser och ljud minskar. Då har du och din elev bättre möjligheter att interagera. 

Andra elever kan ha behov av att röra sig under lektionerna. För många elever med adhd kan det till och med vara lättare att fokusera om det finns möjlighet att vara aktiv istället för att bara sitta stilla och lyssna. Då kan det vara en fördel att sitta längst bak så att andra inte blir störda. En del elever kan istället ha behov av att sitta nära läraren istället, för att snabbt få stöd. Och någon elev kan behöva sysselsätta sig med något för att hålla kvar uppmärksamheten.

Hjälp elever att orientera sig och hitta

Det kan vara svårt för vissa elever att orientera sig i skolmiljön. Då behöver du som lärare tänka kring vilket stöd som kan underlätta för eleverna att hitta. Stödet kan till exempel vara att du tydligt märker upp lektionssalar, scheman och arbetsmaterial. En del skolor löser detta genom att ha hemvister eller klassrum där eleverna har mesta delen av undervisningen och att det istället är personalen som förflyttar sig. Vissa klassrum behöver dock eleverna förflytta sig till själva, såsom exempelvis slöjdsal, hemkunskapssal och idrottssal.

Se över ljudmiljön

Det är vanligt att elever med NPF har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på olika sinnesintryck vilket kan påverka förmågan att koncentrera sig. Därför kan utformningen av ljudmiljön vara extra viktig. En god ljudmiljö ger också bättre förutsättningar för elevernas språkutveckling.

Vissa av skolans ämnen kan vara lite extra utmanande för ljudkänsliga elever. Musik, hemkunskap, idrott och slöjd kan exempelvis vara lite mer livliga och i slöjd används dessutom en del högljudda maskiner. I slöjdsalen är det naturligt att använda hörselskydd, men några elever kan behöva dessa även i andra situationer under dagen. 

Att äta i matsalen kan kännas svårt för en elev som är känslig för ljud. Det kan då underlätta om eleven erbjuds att äta i mindre grupp eller vid en lugnare tidpunkt. Någon elev kanske behöver få möjlighet att äta någon annanstans än i matsalen.

Anpassa ljudmiljön

Ljuden som uppstår i skolan beror både på de aktiviteter som pågår i rummet och de akustiska förutsättningarna. Med pedagogiska strategier kan vissa ljud minska. Gardiner, textilier och annan inredning med mjuka ytor kan förbättra ljudmiljön. Men också billigare anpassningar som, möbeltassar på stolar och vaxdukar på borden, har stor betydelse för ljudmiljön.

Exempel på anpassningar som dämpar ljud: 

• Bord med ljuddämpande yta eller med vaxduk och en filt under.
• Ljuddämpande skärmar för att skapa rum i rummet.
• Stolar som glider lätt och tyst mot underlaget.
• Korgar av plast istället för metall till bestick.
• Skolmaterial som exempelvis linjaler, tärningar och laborativt material som är tysta mot underlaget.
• Projektorer och annan teknik som låter så lite som möjligt. 
• Mindre grupper.
• Bestämda platser gör ljudmiljön mer begriplig för många barn och elever.

Se över den visuella miljön

I skolan ska den visuella miljön stimulera lärande och utveckling.  I en god visuell miljö kan eleverna lättare få överblick och orientera sig. Dagsljus påverkar vakenhet och koncentrationsförmåga. Det kan vara speciellt viktigt för elever med NPF.

Anpassa den visuella lärmiljön

Exempel på anpassningar:

• Skala bort det som kan upplevas distraherande
• Försök att undvika bländning och reflexioner
• Ha solskydd, persienner eller liknande för fönster för att undvika solljus
• Undvik färger med hög glans om något ska målas om. 
• Samla teckningar på en enda vägg, till exempel längst bak i klassrummet 
• Förvara läromedel i täckta skåp och hyllor om det är möjligt. 

Se över utemiljön 

Barn och elever lär sig mycket under rasten och när de är utomhus. Rörelse, frisk luft och lekar är bra för hälsan och främjar den motoriska utvecklingen.

Planera aktiviteter på olika platser på skolgården. När eleverna vet vad en viss yta är tänkt att användas till blir det roligare att vistas och leka där. 

För många elever med NPF är rasten och utemiljön en stor utmaning. Det stöd som vissa elever behöver inomhus behövs ofta utomhus också. Att erbjuda planerade och vuxenledda aktiviteter under rasten underlättar delaktighet och samspel för många elever.  Det kan också vara bra för någon elev att ha möjlighet att gå undan en stund på rasten om behov finns. Ibland kan intrycken bli många och tröttande för elever med en annorlunda perception. 

Anpassa utemiljön

Bra att tänka på i utemiljön:

• Miljön ska vara framkomlig och lätt att orientera sig i.
• Lekutrustningen ska helst vara tillgänglig och varierad.
• Barn och elever ska kunna använda de ytor som finns.
• Planteringar och trappor kan försämra vissa elevers möjlighet att vistas ute.
• Belysningen utomhus gör skolgården trygg och möjlig att orientera sig i.
• En del barn och elever behöver samma stöd och hjälpmedel ute som inne.
• Eleverna behöver aktiva vuxna ute.
• En del elever behöver hjälp att förstå regler i lekar och spel.
• En del elever behöver en strukturerad rastverksamhet.

Lärmiljöer utanför skolan

Ibland har skolan aktiviteter och undervisning utanför skolans område. Det kan vara friluftsdagar, skogsvistelser, idrottslektioner, skolresor eller praktik. Alla barn och elever ska få möjligheter att vara med och uppleva gemenskapen även under dessa aktiviteter. När man planerar aktiviteterna behöver man ta hänsyn till alla olika behov så att undervisning och aktiviteter blir tillgängliga för alla. De anpassningar som elever har i ordinarie undervisning, som till exempel bildstöd, behöver de även ha i aktiviteterna utanför skolan. 

Fysisk lärmiljö, adhd och autism

En del elever har en annorlunda perception som kan ha stor inverkan på elevens koncentration. För att eleven ska få möjlighet att fungera så bra som möjligt under sin tid i skolan behöver du få kunskap om hur eleven uppfattar sin lärmiljö. 

Den fysiska miljön består av flera delar. En del kan ha svårt för starkt eller svagt ljus. Någon annan kan bli distraherad av ljus som reflekteras. Gardiner, markiser eller persienner kan behövas för att reglera ljusinsläppet i klassrummet. Tänk på din egen placering i klassrummet vid genomgångar och instruktioner så att eleverna ser dig tydligt och bra.

För en del elever inom NPF kan känslighet för lukt, smak och konsistens göra att matsituationer blir extra svåra. Några kan ha svårt att äta mat de inte känner igen eller mat som blandats ihop. Känsligheten för lukt kan också göra att vissa elever har svårt att använda skolans toaletter. Det kan också var stressande att duscha och klä om till idrotten. 

---

Pedagogisk lärmiljö 

För att den pedagogiska lärmiljön ska bli tillgänglig för alla elever behöver den kontinuerligt ses över och utvecklas utifrån elevgruppens behov och förutsättningar.

Du behöver känna till dina elevers styrkor, förutsättningar och förmågor. Genom att lära känna dem får du också viktiga nycklar till hur du ska lägga upp din undervisning och göra den mer tillgänglig. Personalens samsyn kring eleverna leder till större framgångar i skolan. 

Stödjande strategier

Det finns olika former av stödjande strategier som du kan arbeta med. Här ges några exempel:

Strukturstöd

För många elever känns det bra att vara förberedd på vad som ska hända under dagen. Det är tryggt att känna igen strukturer och rutiner från ena dagen till den andra. Ett sätt att skapa trygghet är att utforma start och avslut på dagen på ett liknande sätt varje dag. Alla elever vet då i högre grad vad som skall hända när de kommer till skolan, vilket reducerar stress hos de elever som är i större behov av förutsägbarhet. De vet också när dagen är slut och när nya aktiviteter tar vid.  Om man vill utveckla detta ännu mer kan man forma gemensamma strukturer för alla skolans ämnen.  

Elever kan vara i behov av att varje lektion startar i stort sett likadant vilket också skapar trygghet hos många andra elever. Tryggheten kan öka ytterligare om man som lärare använder tydliga instruktioner som är elevnära och lättbegripliga i få steg.

Många elever har svårt att hantera alla de övergångar som sker under skoldagen. De förväntas ofta klara av det på egen hand. Det kan handla om övergångarna mellan olika ämnen eller mellan moment under lektionen. Det kan också handla om fysiska övergångar som att byta klassrum, eller att förflytta sig från klassrummet till idrottshallen eller matsalen. 

Genom att arbeta systematiskt med visuella scheman kan oron kring övergångar lindras och problematiska situationer förhindras.

För att minska belastningen på arbetsminnet kan elever, som har svårt att memorera och följa instruktioner i flera led, behöva att uppgiften presenteras stegvis. Dessutom gärna i skrift eller med bildstöd så att eleven vid behov kan återkomma till instruktionerna. Det kan vara en checklista där eleven kan bocka av eller stryka det som är klart efter hand.

Vissa elever behöver förberedas inför aktiviteter utanför skolan, som utflykter, skolresor eller studiebesök. Läraren kan berätta, visa bilder eller göra ett schema som beskriver vad som skall hända. Om det går kan det också vara bra att eleven får besöka platsen eller provåka bussen i förväg.

Strategistöd

För en elev med NPF kan det vara en stor utmaning att hålla många saker i minnet samtidigt och att hålla i sin egen planering. När eleverna får uppgifter att arbeta med i skolan ställs ofta stora krav på att de ska ha förmåga att planera och organisera sitt eget arbete. De behöver kunna skapa en överblick och veta i vilken ordning uppgifterna ska göras för att ett visst mål ska nås. Många elever har svårt med just detta och behöver hjälp med att överblicka och strukturera sitt skolarbete. Därför är det viktigt att det finns olika former av strategistöd i undervisningen. 

Det kan vara bra att tänka på hur man förmedlar instruktionerna till en arbetsuppgift. Eleverna behöver kunna ta till sig den och följa den. Det underlättar för eleven om de nedskrivna instruktionerna är korta, enkla och i få steg. Då blir de enklare att följa och bocka av. Ibland kan de även behöva kompletteras med tidsangivelser eller bilder. Det kan vara bra att du som lärare använder bilder när du beskriver ett förlopp eller en rutin.

Alla elever behöver ges möjlighet att förstå de uppgifter de förväntas genomföra. Reflektera över hur du ger uppgifter och instruktioner till eleverna och om du kan variera dem. Det blir också viktigt att reflektera över hur du säkerställer eller följer upp att alla har förstått vad uppgiften innebär. 

Ibland kan elever stöta på hinder och fastna vid en uppgift utan att veta hur de ska gå vidare. Du kan ge eleverna en manual som visar att eleven först ska försöka lösa det själv, sedan fråga en kamrat och sist räcka upp handen. 

Innehållsstöd

Skolan ställer höga krav på elevers språkliga förståelse därför kan det behövas olika former av innehållsstöd. 

Innehållsstöd handlar om olika sätt att förtydliga det eleverna förväntas lära. Det är ofta mycket information som eleverna ska ta in och lära sig i skolan. Därför behöver du tänka kring hur du kan göra informationen mer tillgänglig och begriplig. 

Det är bra att använda material som är överskådligt och innehåller sammanfattningar. En del elever behöver arbetsböcker. Andra elever tycker att en arbetsbok är för mycket och behöver få en uppgift i taget i stället. Även om materialet är digitalt behöver du tänka på hur det presenteras. Innehållet i undervisningen kan konkretiseras med begreppslistor, formler eller bildstöd. 

En omfattande textmassa kan kännas överväldigande och svår att reda ut för en del elever. Därför är det ofta bra att dela upp en text i mindre delar och komplettera med bilder, tankekartor, stödord och rubriker som stödjer de viktiga begreppen och företeelserna i texten.

När eleverna ska producera en text kan eleven ha hjälp av skrivmallar och checklistor. En skrivmall innehåller beskrivningar av de olika delarna som en viss texttyp ska bestå av och den ordning delarna ska skrivas. Om eleven får se olika exempel på hur en text kan börja kan det göra det lättare att komma igång med skrivandet. 

Checklistor är bra att ha för att bocka av de olika delarna i en text och för att se till att delarna kommer i rätt ordning. Färdiga exempel på den aktuella texttypen, som till exempel argumenterande text eller insändare, kan göra att det blir tydligare för eleven vad som förväntas. 

Att stödja elever att komma vidare

Många elever med NPF har svårigheter med arbetsminnet och de exekutiva funktionerna. Det kan göra att till och med det som verkar vara enkla uppgifter blir en utmaning. Det kan exempelvis bli svårt att planera och organisera sitt arbete. Vissa elever behöver stöd i att starta en uppgift och en tätare återkoppling från dig som lärare för att arbetet ska gå enligt plan. Några elever behöver veta när de är klara med sin uppgift och kan avsluta sitt arbete. För en del elever kan du som lärare behöva visualisera tid så att det blir tydligt hur länge uppgiften ska pågå eller hur lång tid det är kvar. Det är också av vikt att tydliggöra mål och syfte för eleven.

Att utveckla formativa bedömningsformer

Formativ bedömning är en löpande bedömning under hela lärprocessen. Syftet är att bidra till lärande, inte att summera kunskaper vid ett visst givet tillfälle. Med ett sådant arbetssätt får eleven regelbunden återkoppling på sina arbetsuppgifter av dig, en tydlig bild av nästa steg i sitt lärande och en klarare målbild.

En del elever kommer inte alls till sin rätt vid prov, även om kunskaperna finns. Det är därför bra att utveckla formativa bedömningsformer så att alla elever får fler och varierade tillfällen att visa sina kunskaper under arbetets gång. Att skolan tillämpar formativt lärande och formativa bedömningsformer gynnar alla elevers arbete enligt utbildningens mål och kan vara av stor betydelse för elever med NPF.   

Det kanske inte finns samma möjlighet att få hjälp och stöd i att få innehållet tydliggjort och förklarat vid ett prov. Elever med annorlunda kognition kan dessutom tycka att de resonerande, jämförande och värderande frågorna är svåra. För att de ska klara proven kan de behöva bildstöd och andra strategier.

---

Klassrumsnära strategier

Läsning 

Vissa elever med autism läser så pass noggrant att det kan leda till att förståelsen begränsas. Att ändra typsnitt på texten kan vara som att läsa något helt nytt för en del. Många elever med autism tycker det är svårt att läsa högt på grund av begränsningar i ordmobilisering och känslan av att vara i en utsatt situation. Men det finns också de som har svårt med tyst läsning. En del elever med autism är duktiga läsare särskilt om det handlar om att utveckla sitt specialintresse. Det finns också samband mellan autism, adhd och läs- och skrivsvårigheter. Elever med adhd kan ha svårt med ordavkodning, vilket tycks vara kopplat till fonologi.

Matematik

Det finns många elever som fascineras av och är extra duktiga på att upptäcka mönster. Det är också vanligt att elever med autism har en förmåga att se mönster som andra inte ser. De kan också se de områden där mönstret inte stämmer. Förmågan att se mönster kan skapa intresse för sådant som mandala eller kanske tabeller och resultat inom sport. 

En del elever uppfattar siffror mer som former och inte som en representation för mängd eller antal. Detta kan skapa svårigheter med att till exempel förstå systemet med matematikens positionssystem. Säkerheten och reglerna i samband med beräkningar och tabeller uppskattas av många elever, men ofta är förmågan att berätta hur man kommer fram till svaret begränsad. Det finns också kopplingar mellan adhd och svårigheter i matematik. Då kan det bland annat handla om kopplingen mellan språkförståelse och matematik.  

Planering och problemlösning 

En del elever med autism kan ibland fastna i ett och samma spår vid problemlösning. De ber inte heller alltid om hjälp för att de är rädda att tappa fokus. Elever kan också ha svårt att lära sig av misstagen och fortsätter i samma spår även fast det inte fungerar. Allt eftersom oro och ångest tilltar så kan en elevs rigiditet öka.

Försök att vara lugn, lyssna och att föreslå en alternativ strategi. Många elever föredrar tydliga, regelbundna aktiviteter som inte förändras. Om något ska förändras kan de behöva förberedelse. En del vill ha någon form av nedräkning. 

Elever med adhd kan ha svårt att se att ett problem kan ha flera lösningar. De kan också ha svårt att hitta en lösning när ett problem är komplext. Då kan det vara svårt att vara motiverad. Utan motivation eller belöning kan uppgifterna kännas tråkiga och ansträngande. Det kan göra att eleven blir ouppmärksam och får svårt att bli klar i tid. Eleven kan missa detaljer, glömma saker och störas av alla de intryck som finns i en inlärningssituation.

Prov

En del elever är extra känsliga för en orolig atmosfär inför en provsituation. Under provet behöver de känna sig trygga och få vägledning för att förstå frågorna. De kan föredra att skriva på dator istället för att skriva för hand. Det kan också finnas de som behöver paus under proven för att samla ny energi.

Rädslan att göra misstag

En del elever med NPF vill inte prova något nytt eller okänt av rädsla för att göra misstag. Rädsla att framstå som dum är väldigt stark hos vissa elever. Det kan uppfattas som en ouppnåelig nivå av perfektion och mycket självkritik. Men att misslyckas kan göra att man reagerar väldigt starkt känslomässigt. Det kan då kännas lättare att ge upp snabbt eller att inte ens försöka. Den här starka reaktionen kan göra att eleven inte klarar av att tänka klart och behöver lugna ner sig för att få en chans att hitta strategier som fungerar.

Specialintressen 

En del elever med autism har och utvecklar specialintressen. Det är inte ovanligt att yngre barns specialintresse börjar med att samla på något. Samlandet kan sedan övergå till katalogisering och att ta reda mer information eller fakta om intresset. Specialintressen kan sträcka sig från att vara intressanta i ett par timmar till flera decennier.

Utifrån elevens perspektiv kan specialintresset

• vara en källa till glädje
• hjälpa att hantera ångest och depression
• vara ett medel för avkoppling
• hjälpa till att stärka central koherens
• utforska tankar, känslor och upplevelser
• ge en känsla av identitet och självvärde
• bli en framtida karriär.  

Processhastighet 

En del elever med autism kan ha en så kallad långsam processhastighet. Det betyder att de behöver mer tid och vägledning för att slutföra uppgifter. Det kan grunda sig i att eleven kan vara noggrann, nästan pedantisk, för att inte riskera att göra misstag. Hastigheten på skolarbete kan också begränsas av att en del elever fångas av detaljer i uppgifterna som skall genomföras.

Elever kan prestera sämre på tidsbestämda prov för att de har svårt att arbeta snabbt och kan behöva mer tid. Att inte riktigt ha koll på tiden och hur länge det är kvar kan också orsaka stress och osäkerhet. 

För elever med adhd kan processhastigheten vara påverkad av utmaningar i att behålla uppmärksamheten. För många elever med adhd är det också svårt att reglera aktivitetsnivån. Det påverkar inlärningen genom att aktivitetsnivån antingen blir för hög eller för låg i förhållande till vad uppgifterna kräver.

Central koherens

Det är vanligt att elever med autism har en svag central koherens och bearbetar information på ett annorlunda sätt. Central koherens är en kognitiv funktion för att kunna söka och tolka information från omvärlden. För en elev med svag central koherens innehåller vardagen olika detaljerade händelser som analyseras var för sig och som är svåra att få ihop till ett sammanhang.

Det kan till exempel visa sig i uppmärksamhet på detaljer i bilder. Det kan också visa sig som att se delar av ett ansikte och svårigheter att tolka vad en rynka i pannan, arg mun och arg blick betyder. Den som har svag central koherens försöker se och förstå mönster vilket kan leda till felaktiga antaganden om varför händelser inträffar.

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner påverkar förmågan att planera, organisera och utföra en uppgift eller aktivitet. Som att plocka fram det som behövs till en uppgift och beräkna tiden det tar att genomföra. De elever som har svaga exekutiva funktioner behöver stöd i att starta och fortsätta sitt arbete. Visuellt stöd kan vara till hjälp. Till exempel kan man behöva markera viktiga instruktioner eller information, eller spela in instruktioner på till exempel mobilen. En annan strategi kan vara att fråga en klasskamrat.

Det är viktigt att veta att bristande exekutiva funktioner inte handlar om lathet eller att välja att inte delta. För många elever med adhd kan även arbetsminnet vara påverkat. Det kan få konsekvenser som att det kan vara svårt att komma ihåg vad målet är under tiden som man arbetar med något. All form av distraktion påverkar arbetsminnet.

---

Sammanfattning

När elever har en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö som utformas efter deras behov och förutsättningar kan alla elever lära och utvecklas. 

Bilden visualiserar hur fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljöerna hänger ihop och hur beroende de är av varandra för att uppnå lärande och utveckling. 

Bra att tänka på i den fysiska miljön:

• Placeringen i klassrummet för lugn och arbetsro
• placeringen i klassrummet för rörelsebehov
• ha belysning som förstärker visuella intryck
• använd ljudabsorbenter 
• Mjuka ytor och material minskar störande ljud
• Märk tydligt upp lokaler, scheman och material
• Undvik belysning som distraherar
• Se över så att matsituationen är tillgänglig för alla elever
• Konkretisera tiden med hjälp av tidshjälpmedel 
• Ge möjlighet för elever att använda hörselkåpor

Bra att tänka på i den sociala miljön:

• Stärk förståelsen för olikheter i klassen.
• Utgå ifrån tanken att olika är normen.
• Använd visuellt stöd i samtal.
• Använd seriesamtal och sociala berättelser.
• Dela in eleverna i mindre grupper. 
• Ge eleverna möjlighet att arbeta i par.
• Tydliggör sociala spelregler.
• Fundera på om sociala strategier behöver utvecklas.
• Strukturera raster med aktiviteter som leds av vuxna.
• Introducera nya lekar och aktiviteter så att alla elever är säkra på hur de går till.
• Ge eleverna strategier att hantera konflikter.
• Det är den vuxne som delar in barnen i grupper då det gäller grupparbeten eller lag. 

Bra att tänka på i den pedagogiska miljön: 

• Ge begripliga instruktioner, gärna med visuellt stöd.
• Ge tydliga, varierande och begripliga instruktioner, använd visuellt stöd
• Ha samma struktur på dagarna.
• Ha samma start och avslut i alla ämnen.
• Planera för byten och övergångar.
• Utgå ifrån elevernas intresse för att skapa motivation.
• Anpassa material.
• Använd digitala resurser.
• En del elever är helt utmattade efter en skoldag och behöver kanske anpassade läxor eller slippa läxor helt.
• Ge elever möjlighet att vid behov arbeta mindre grupp, bakom skärm eller mer avskilt.
• Ge elever möjlighet till dubbla uppsättningar av böcker, hemma och i skolan.
• Hjälp elever att avgränsa och dela upp sina arbetsuppgifter.

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Tillgängliga lärmiljöer i grundskolan men med referenser.

Tillgängliga lärmiljöer i grundskolan (PDF-dokument, 317 kB)