Främjande uppdrag

All personal i skolan har ett främjande uppdrag och det är i klassrummet som elevhälsans arbete börjar. Det främjande arbetet handlar om insatser på olika nivåer för att till exempel förbättra verksamhetens tillgänglighet. 

Skolans organisation kan ses som ett främjande verktyg för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Till exempel så kan man använda ett så kallat tvålärarsystem för att undervisningen ska bli mer flexibel. Ett annat exempel på främjande arbete är skolövergripande strukturer och rutiner. Till exempel så kan samma start och slut på lektionerna ge en bra förutsägbarhet för eleverna. 

Arbetet med trygghet och bemötande är avgörande i det främjande uppdraget nära eleverna. Trygga elever har bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Relationens betydelse för elevernas trygghet kan alltså inte nog betonas. 

Förebyggande uppdrag

Alla i personalen måste vara uppmärksamma på sånt som kan vara riskområden i skolan. Det kan vara att arbeta med det som hindrar elevernas lärande och utveckling men även elevernas delaktighet och skolans tillgänglighet.

Det är förebyggande att kartlägga och utveckla den pedagogiska lärmiljön och undervisningen. Men även att se över den fysiska och sociala lärmiljön.

Förutom att kartlägga elevens kunskapsutveckling så är det också viktigt att kartlägga elevens sociala lärmiljö. Det är viktigt att skolan arbetar med trygghet och studiero eftersom kränkningar och mobbing har så stor inverkan på den sociala lärmiljön och hur eleverna mår. En tillitsfull relation mellan lärare och elev är en bra grund för elevens delaktighet. Det är genom den som du som är lärare kan fånga elevernas tankar om sitt lärande och de lärmiljöer de vistas i. 

I den fysiska lärmiljön kan det finnas behov av att kartlägga och identifiera riskområden både inomhus och utomhus.

Åtgärdande uppdrag

Skolan har inte bara en främjande och förebyggande roll, utan även ett åtgärdande uppdrag. De elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen ska få stöd. Elevhälsans specialpedagogiska kompetens är viktig i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Kuratorn, studie- och yrkesvägledare och skolsköterskan kan vara nyckelpersoner för att hantera frånvaro, konflikter och för att ha olika sorters samtal. 

Skolan är skyldig att erbjuda ledning och stimulans och en tillgänglig undervisning för alla elever. De elever som är i behov av stöd ska få extra anpassningar. Det kan handla om individanpassat material, lästräning, var eleven placeras i klassrummet eller hur idrottslektionen anpassas. De elever som är i behov av omfattande stödinsatser skall ges särskilt stöd. Det kan handla om enskild undervisning, elevassistent, anpassad studiegång under längre eller kortare tid. Särskilt stöd regleras i åtgärdsprogram enligt de riktlinjer som skolverket tagit fram.

Elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag

Elevhälsan är en mycket viktig resurs i skolans främjande arbete. Elevhälsan har ett uttalat hälsofrämjande uppdrag och ska vara en del i arbetet kring elevernas utveckling och lärande för att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för samtliga elever. 

I elevhälsan ingår ofta en eller flera specialpedagoger. Trots att elevhälsan främst ska arbeta främjande, berättar specialpedagoger ofta att det åtgärdande arbetet dominerar. 

Elevhälsan kan vara ett bra, rådgivande stöd för dig som lärare i arbetet med att utveckla den ordinarie undervisningen. Elevhälsan kan även vara ett stöd i pedagogiska kartläggningar, i bedömningssituationer och i upprättandet av åtgärdsprogram.

Relationer  

Vår förmåga att bygga tillitsfulla relationer är olika. För en del kommer det naturligt i kontakten med eleverna, men inte för andra. Genom självreflektion, samtal med kollegor och med hjälp av sakkunnig ledning kan man utveckla sin relationskompetens. Den behövs eftersom undervisning i grunden handlar om mellanmänskliga möten. 

Vikten av goda relationer

Det är genom de tillitsfulla relationerna med dina elever som du kan få vetskap om deras tankar och behov. I relationsarbetet är det viktigt att du som lärare ges möjlighet att ha fördjupade samtal med eleverna. Om du känner till dina elevers utmaningar och i vilka sammanhang de uppstår, blir det lättare att skapa tillgängliga lärmiljöer. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i utformningen av undervisningen.    

När elever känner sig sedda, respekterade och upplever en känsla av sammanhang är det inte bara hälsan som påverkas positivt, utan också lärandet.

Relationskompetens

Att arbeta med att utveckla relationskompetens är viktigt, såväl enskilt och i arbetslaget. Det kan vara bra att prata tillsammans om hur goda relationer till eleverna utvecklas och bibehålls. 

För en del elever kan det räcka att du som lärare har goda ämneskunskaper och är skicklig på att undervisa i ditt ämne. Dessa elever är helt enkelt i klassrummet för att lära sig det du vill lära ut. Men det finns också elever som har svårt att se en mening med undervisningen, men som ändå kommer till skolan. De kan vara i större behov av goda relationer med vuxna för att skolan ska kännas meningsfull. För vissa elever spelar ämneskunskaperna inte någon större roll förrän en förtroendefull relation har byggts upp.

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Tillgängliga lärmiljöer i grundskolan men med referenser.

Tillgängliga lärmiljöer i grundskolan (PDF-dokument, 317 kB)