Moment 2 – Kognition i fritidshem
Här får du information om de kognitiva funktionernas betydelse och hur de kan vara påverkade vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.
- Inledning
- Begåvning
- Perception
- Exekutiva funktioner
- Stress
- Motivation
- Reflektionsfrågor
- Referensdokument
Inledning
Kognition handlar bland annat om hur vi upplever och bearbetar information. Det handlar också om hur vi kommunicerar, hur vi bearbetar och reglerar våra känslor samt om vår förmåga att fatta beslut. Kognition handlar dessutom om språkliga och motoriska färdigheter, om att lära och på vilket sätt vi lär.
Våra kognitiva funktioner visar sig i det mesta vi gör, i allt från lek och spel till när vi klär på oss, arbetar med uppgifter, samspelar med andra och läser böcker. Därför spelar våra kognitiva funktioner en så stor och viktig roll i våra liv.
De kognitiva funktionerna varierar hos alla människor. Om en elev har en annorlunda kognition kan det påverka möjligheterna att fungera i vardagen, i skolan och på fritidshemmet.
Personer med NPF har påverkade kognitiva funktioner i olika omfattning och grad, eller förmågor som fungerar annorlunda.
Social kognition, mentalisering
Social kognition handlar om hur vi uppfattar, tolkar och svarar på andra människors avsikter, känslor och beteenden och hur vi tolkar vår sociala omgivning. Inom social kognition ryms flera olika kognitiva funktioner som behövs för att bearbeta social information och för att klara av sociala situationer på ett bra sätt. Bland dessa funktioner finns förmågan att förstå andra människors reaktioner och kroppsspråk, förmågan att tolka det sociala samspelet och den empatiska förmågan. Det handlar också om förmågan att sätta sig in i andras tankar, känslor och upplevelser. Den förmågan kallas mentalisering.
Samtidigt ställer undervisningen i skolan stora krav på just dessa förmågor. Eleverna förväntas klara av att planera och organisera, hålla uppmärksamheten, styra sina impulser, förstå tid och vara en fungerande del i det sociala sammanhanget.
Begåvning
Begåvning handlar om en individs förutsättningar att utveckla olika grundläggande förmågor. Man kan ha begåvning i många områden, till exempel i social kompetens, musik eller matematik.
För alla spelar begåvningen en stor roll och bidrar till hur personer fungerar. Med en låg begåvning kan andra svårigheter förstärkas och bli mer framträdande. En hög begåvning kan användas för att kompensera för svårigheter. På samma sätt som överkrav kan leda till beteendeproblem vid svag begåvning, kan också understimulans vid hög begåvning leda till liknande problem.
Att utreda begåvning
Begåvning bedöms av en psykolog som genomför olika tester. Testerna ger en bild av en persons begåvningsprofil inom olika områden.
Svag teoretisk begåvning
Elever som ligger klart under begåvningsgenomsnittet men som inte har en intellektuell funktionsnedsättning kan beskrivas ha en svag teoretisk begåvning. De kan ha svårt att klara av krav. I skolan förväntas man vara bra på sådant som just dessa elever kan ha svårt för, till exempel att vara analytisk och resonerande. Att kunna sortera information och kommunicera den kan också vara svårt. Här har personalen den viktiga uppgiften att ge förutsättningar för eleverna att utifrån sina förmågor nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Särskilt hög begåvning
En del har en särskilt hög begåvning. Det är viktigt att de uppmärksammas och identifieras så att de också får möjlighet att utveckla sina förmågor. Att en elev har en särskilt hög begåvning betyder inte alltid att eleven är högfungerande inom alla områden. När verksamheten eller undervisningen inte möter elevens behov kan också motivationen minska och det kan leda till att eleven presterar sämre. Det är vanligt att elever, främst inom autism har en ojämn begåvningsprofil.
Perception
I den här animerade filmen får vi ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
Speltid: 5 minuter.
I den här animerade filmen får vi ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
Speltid: 5 minuter.
I den här animerade filmen får vi ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan.
Speltid: 5 minuter.
Att uppleva, bearbeta och förstå sinnesintryck kallas för perception. I begreppet ingår sinnesbearbetning av syn, hörsel, smak, lukt och taktila intryck. Men vi uppfattar också värme, kyla, smärta, riktning och rörelse, kroppens läge och andra intryck inifrån den egna kroppen.
Över- och underkänslighet
Elever med NPF har ofta en annorlunda perception. En del uppfattar intryck väldigt starkt och andra väldigt svagt. Detta kan beskrivas som en över- eller underkänslighet. Det kan göra att elever undviker miljöer med starka intryck. Men en del elever söker i stället upp miljöer med exempelvis starkt ljus eller starka ljud. Du som är lärare kan märka att någon av dina elever uppfattar småprat mellan kompisar som väldigt störande, eller att någon tycker det är obehagligt att vara i matsalen på grund av ljudnivån och trängseln.
När du som är lärare har kunskap om hur perception fungerar kan din förståelse för elevernas beteenden öka. Det blir lättare att förstå hur eleven bearbetar information och hur samarbetet fungerar med andra. Kunskapen kan användas för att skapa mer tillgängliga lärmiljöer och i planeringen av din undervisning.
Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera olika kognitiva funktioner som hjälper oss att styra och reglera våra tankar, känslor och beteenden. De hjälper oss också att samordna information, fungera målinriktat och att anpassa oss till olika situationer och miljöer. De är dessutom viktiga eftersom de hjälper oss att bli medvetna om våra egna tankeprocesser.
Exekutiva funktioner utvecklas med åldern och hjälper oss att få saker gjorda. Funktionerna som ingår i exekutiva funktioner är:
- självreglering
- olika uppmärksamhetsfunktioner
- arbetsminne
- impulskontroll
- flexibilitet
- förmågan att komma igång och fullfölja uppgifter
- planering och organisering.
För elever med svaga eller outvecklade exekutiva funktioner är det en svår utmaning att klara av vardagens krav och utbildningens mål.
Stress
Alla människor upplever stress i kortare eller längre perioder. För en del människor kan måttlig stress till och med verka prestationshöjande. Vi tål ganska mycket stress, så länge vi får regelbundna tillfällen till återhämtning. Men stress utan möjlighet till återhämtning och rekreation kan vara skadligt.
Stress uppstår när det blir en obalans mellan kraven som ställs och förmågorna vi har. Elever med NPF har en annorlunda kognition och perception. Det ökar risken för stress. De kognitiva förutsättningarna och individens personliga strategier för att hantera vardagen påverkar också, liksom omgivningens förhållningssätt och bemötande.
Risk för psykisk ohälsa
Oro och stress är vanligt hos elever med NPF och kan innebära en ökad risk för psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att försöka minimera onödiga stressfaktorer i vardagen. Lärmiljöer och aktiviteter som är anpassade och strukturerade kan vara en stor skyddsfaktor mot oro och stress för elever med NPF. Därför är det viktigt att kartlägga lärmiljön och utveckla strukturer och strategier som fungerar.
Motivation
Det är viktigt för lärande och utvecklingen att känna motivation. Skolan behöver identifiera de behov och skapa de förutsättningar som motiverar eleverna. Forskning visar att motivationen för skolarbetet ofta minskar med stigande ålder.
Meningsfullhet
För att vi ska kunna lära oss något behöver vi känna meningsfullhet. Ofta är meningsfullhet knuten till ämnen som intresserar oss. Dessutom lär vi oss bäst tillsammans med andra. För att kunskapen ska få fäste kan den också behöva vara knuten till ett sammanhang som känns viktigt och begripligt.
Tydliggör målen för eleven
Ett sätt att öka motivationen är att tydliggöra målen med aktiviteter eller undervisningen och se till att syftet är begripligt. Ett annat sätt är att utnyttja elevernas individuella intressen och dagliga liv som en ingång.
Inre och yttre motivation
Motivation kan delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation uppstår när uppgiften eller aktiviteten känns intressant och arbetet är roligt och tillfredställande. Det är själva aktiviteten som ger glädje. En inre motivation ger oftast det bästa resultatet. Det är elevens intresse som styr den inre motivationen. Yttre motivation uppstår när man gör en uppgift för en belöning eller beröm. Det kan också vara för att man är rädd för att misslyckas.
Den inre motivationen är den starkaste drivkraften. Det kan vara svårt att få alla elever att bli intresserade och tycka om alla aktiviteter. Därför är det viktigt att läraren också bygger upp en yttre motivation. Genom att ge en aktivitet ett tydligt syfte kan läraren visa värdet av att behärska något.
Reflektionsfrågor
Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.
Lärare i fritidshem och speciallärare
Stress:
- Kan ni identifiera några stressfaktorer i verksamheten?
- Vad kan ni förändra i verksamheten för att minska elevernas stress?
Motivation:
- Hur kan ni identifiera elevens drivkraft och nyfikenhet?
- Hur tar ni tillvara det i verksamheten?
Specialpedagog
Stress:
- Hur kan du stötta fritidshemslärarna att identifiera och minska stressfaktorer i verksamheten?
- Hur arbetar elevhälsan med fritidshemmets sociala lärmiljö?
Resursperson
Stress:
- Kan du identifiera några stressfaktorer i verksamheten?
- Vad kan du förändra i ditt arbete för att minska stressnivån i verksamheten?