Samarbete i utredningen
När eleven är nyanländ kan en utredning av särskilt stöd vara komplex. I en sådan utredning behövs elevhälsans, modersmålslärarnas och studiehandledarnas samlade kompetens.
Om eleven har varit på flykt saknas ofta dokumentation av tidigare skolresultat, utredningar och eventuella diagnoser. När eleven är nyanländ finns också en risk att hens svårigheter alltid tolkas som en effekt av att hen är just nyanländ. En elev i förberedelseklass kan också ha behov av skolans ordinarie insatser, till exempel extra anpassningar. I mötet med nyanlända elever är det centralt att komma ihåg att de utgör en mycket heterogen grupp men med det gemensamt att alla är nya i det svenska språket och det svenska skolsystemet.
Komplex situation
Om skolan uppmärksammar att eleven inte kommer att nå betygskriterierna i ett eller flera ämnen, ska eleven få stöd i form av extra anpassningar. Räcker inte det, eller om eleven har andra svårigheter i skolsituationen, ska skolan utreda om eleven har behov av särskilt stöd. Visar det sig då att eleven har behov av särskilt stöd måste skolan komma fram till vilka stödinsatser som kan vara aktuella. När eleven är nyanländ kan den frågan vara svåröverskådlig. Långsam kunskapsutveckling kan bero på tidigare oregelbunden skolgång, ovana vid att studera, begränsad exponering för svenska och ovana vid det svenska skolsystemet. Det kan också exempelvis bero på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, språkstörning, hörselnedsättning, synnedsättning eller koncentrationssvårigheter till följd av till exempel adhd, posttraumatiskt stressyndrom eller stress i samband med migration.
Den samlade elevhälsan
I arbetet med att utreda behov av särskilt stöd har den samlade elevhälsan en viktig roll. Tillsammans kan professionerna inom elevhälsan undersöka om eleven har till exempel en synnedsättning, hörselnedsättning eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som utgör hinder för lärande. Nedan följer två filmer. Den ena handlar om likheter och skillnader mellan PTSD och adhd. Den andra handlar om bemötande av barn som varit med om svåra händelser. Mer information om elevhälsans arbete och trygghetsskapande insatser finns i temat Ledning, stimulans och förebyggande arbete.
Erica Mattelin berättar. Filmen spelades in 2018 och är 5:30 minuter och har valbar undertext.
Erica Mattelin berättar om bemötande av barn som varit med om svåra händelser. Filmen spelades in 2018 och är 5:30 minuter och har valbar undertext.
Modersmålslärare och studiehandledare
Elevens egen beskrivning av tidigare och nuvarande skolsituation är central i den kartläggning som ingår i en utredning av särskilt stöd. I dialogen med eleven kan modersmålslärare och studiehandledare på modersmål vara en viktig resurs. De kan prata med eleven på hens starkaste språk och har ofta kunskap om den kultur som eleven kommer ifrån. De kan därmed bidra till att eleven får ett gott bemötande och skapa förståelse för hens hela sammanhang. Läs mer i temat Samverkan med modersmålslärare och studiehandledare. Modersmålsläraren och studiehandledaren kan också bidra i bedömningen av elevens språkliga kompetens både på modersmålet och på svenska. Läs mer i temat Flerspråkighet och funktionsnedsättningar.
Att använda testmaterial
En utredning av särskilt stöd kan omfatta olika test för att kunna bedöma elevens språkliga och, eller kognitiva förmågor. Det kan emellertid vara svårt att få rättvisande och tillförlitliga resultat på test om eleven har varit kort tid i Sverige, levt i krig och varit på flykt. Forskning tyder på att tidiga trauman påverkar kognitiva förmågor och särskilt så kallade exekutiva förmågor som till exempel uppmärksamhetsförmåga. Elever som har upplevt trauman kan behöva lång tid för att återhämta sig. En psykolog kan hjälpa till med att ta reda på vad varje elev har för behov av stöd. När eleven är nyanländ, och ännu inte talar svenska, kan det dessutom vara svårt att hitta testmaterial som fungerar. Icke-verbala test kan vara till viss hjälp men kan försvåra för eleven att själv, med egna ord, uttrycka sina tankar och sin förståelse. I vissa fall går det att använda test på svenska och med hjälp av modersmålslärare, eller studiehandledare på modersmål, översätta frågor, uppgifter och elevens svar.
Formativ bedömning och dynamisk utredning
Texten under rubriken "Formativ bedömning och dynamisk utredning" är skriven för det här stödmaterialet av Petri Partanen fil.dr, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Mittuniversitetet. 2018.
Ett komplement, och i vissa fall ett alternativ till standardiserad testning för att bedöma elevens förmågor, är att arbeta med formativ bedömning. Det innebär att man kan bedöma elevens utveckling över tid, mellan två bedömningstillfällen, för att utvärdera den riktade insatsens effekt och för att identifiera framgångsfaktorer och hinder för lärandet. Såväl klassrumsobservationer, skolmaterial, intervjuer och andra underlag kan användas i en sådan bedömning av till exempel språklig utveckling.
Ett formativt arbetssätt handlar om att systematiskt utvärdera olika insatser tillsammans med eleven och kan användas i relation till exempelvis kunskapsmål i läroplanen. Detta går bra att göra inom ramen för ett åtgärdsprogram och där dokumentera hur eleven svarar på stödet. Arbetssättet bygger på att skolans medarbetare pratar med varandra och eleven flera gånger, och provar stödinsatser steg för steg. Mycket är vunnet på ett sådant proaktivt arbetssätt istället för att "vänta och se".
Det går också att använda ett formativt arbetssätt för att bedöma språkliga och kognitiva förmågor, och hur dessa utvecklas över tid, i en utredning. Professioner inom elevhälsan kan använda ett sådant formativt arbetssätt som då kallas för dynamisk utredning. Dynamisk utredning innebär att elevens språkliga och kognitiva förmågor bedöms över tid mellan två bedömningstillfällen, och med ett systematiskt stöd mellan tillfällena. Stödet kan utformas som frågor, ledtrådar, både verbal och ickeverbal kommunikation och olika typer av strategier. I forskning har man sett att detta sätt att utvärdera en elevs begynnande förmågor ger tilläggsinformation i bedömningen av elevens behov särskilt för elever med annan språklig och kulturell bakgrund. För elever som befinner sig i början av sin andraspråksinlärning liksom för elever med misstänkta språkliga och kognitiva svårigheter utgör dynamisk utredning därför ett komplement i det samlade bedömningsarbetet.
Vikten av dokumentation
Se till att arbetet med formativ bedömning och eventuell dynamisk bedömning dokumenteras så progressionen är tydlig för elever, vårdnadshavare och pedagoger. Se även till att det framgår hur eleven själv upplever stödinsatserna. Den informationen är mycket värdefull om eleven behöver utredas vidare.
Reflektionsfrågor – utredning
-
Hur ser samverkan ut i en utredning om särskilt stöd mellan elevhälsan, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål och lärare i er verksamhet idag?
-
Hur dokumenterar ni elevens egen bedömning av hur olika stödinsatser fungerar?
- Vilka förutsättningar har ni i er verksamhet att arbeta med formativ bedömning och dynamisk utredning?
Vill du veta mer?
Delaktighet – ett arbetssätt i skolan