CVI och APD – hjärnskador som påverkar syn och hörsel
Du som arbetar med elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver känna till cerebral synnedsättning och auditiv perceptionsstörning, som är ganska vanligt förekommande.
I den här texten finns kortfattad information om hur cerebral synnedsättning, CVI och auditiv perceptionsstörning, APD kan påverka lärandet. Den innehåller också några strategier för hur du kan göra lärmiljöerna tillgängliga för eleven. Prata med både elev och vårdnadshavare om hur de upplever lärmiljön och om vad ni skulle kunna testa i skolan för att underlätta. Utifrån samtal och din egen kunskap om CVI och APD kan du anpassa lärmiljön så att den blir så tillgänglig som möjligt.
CVI är en hjärnskada som ger synnedsättning
Cerebral synnedsättning, CVI, innebär att man har en visuell perceptionsstörning, det vill säga att hjärnan har svårt att tolka och förstå det som man ser. CVI orsakas av en hjärnskada som kan uppstå i samband med graviditet eller förlossning. För barn i i-länder är CVI den vanligaste orsaken till deras synnedsättning och CVI är vanligt förekommande när en person har en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi.
För den som har CVI kan det vara svårt att:
- läsa
- känna igen ansikten och tolka ansiktsuttryck
- uppfatta eller se detaljer i en bild
- uppfatta djup- och höjdskillnader, exempelvis ett trappsteg kan upplevas som avgrundsdjupt
- hitta ett föremål eller hitta i sin omgivning.
För att konstatera om en person har CVI behövs en funktionell synbedömning. Undersökningen görs för att ta reda på hur barnet eller eleven exempelvis reagerar på kontraster och färger och hur mörkerseendet fungerar.
Underlättande faktorer i lärmiljön vid CVI
Om du har en elev med CVI behöver du ha kunskap om vad som påverkar elevens möjligheter att ta del av undervisningen. Här är några exempel på vad du kan göra:
- undvik ”röriga” klassrum eftersom det kan förstärka elevens visuella svårigheter.
- ha en god auditiv miljö.
- använd starka kontrastfärger på exempelvis möbler och dörröppningar så att de syns tydligt mot omgivningen.
- syntolka bilder och filmer i undervisningen och berätta om vad som händer, till exempel om någon kommer in i klassrummet.
- öka radavstånd och mellanrum mellan ord och bokstäver i texter som eleven ska läsa.
APD är en hjärnskada som ger hörselnedsättning
Auditiv perceptionsstörning, APD, är en hörselnedsättning som beror på en hjärnskada. Den innebär att man hör, men att hjärnan har svårt att tolka vad man hör. Trots normal hörsel är det problem att uppfatta tal.
Elever som har APD kan ha svårt att kommunicera, exempelvis förstå tal, när
- det finns störande bakgrundsljud
- någon talar snabbt
- man pratar i telefon.
APD kan göra det svårare att behålla uppmärksamheten, så att personen kan vara lättdistraherad. Det kan påverka inlärning, till exempel läs- och skrivinlärning och skolresultat. APD kan också medföra svårigheter att lyssna på musik.
För att konstatera om en person har APD kan man behöva observera hur barnet eller eleven använder sin hörsel funktionellt. Det kan innebära att ta reda på om barnet eller eleven exempelvis tolkar tal lättare på förmiddagen eller på eftermiddagen. Hörselförmågan bör även testas praktiskt i olika typer av ljudmiljöer. APD kan förväxlas med andra hörselsjukdomar, därför behöver det göras en medicinsk utredning med olika typer av hörseltester och kognitiva tester. Det är även viktigt att utesluta andra diagnoser som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller kognitiva svårigheter.
Underlättande faktorer i lärmiljön vid APD
Om du har en elev med APD behöver du ha kunskap om vad som påverkar elevens möjligheter att ta del av undervisningen. Här är exempel på vad du kan göra:
- Se över den akustiska miljön, exempelvis genom akustiksanering.
- Använda mikrofoner och högtalare.
- Synanpassa lokalerna exempelvis se till att allmänbelysningen är god.
- Anpassa gruppstorleken.
- Erbjuda digitala verktyg i undervisningen.
- Använda tecken som stöd.