Arbetssätt

På sidan Vill du veta mer? finns förslag på fördjupning inom ämnena samtalsmetodik och grupphandledning.

Gruppstärkande övningar för två till tre personer

1. Spegeln

Vänd er mot varandra, två och två. Beskriv vad du ser, det vill säga den andres spegelbild. Den andre lyssnar och tittar på dig, under max en minut. Byt sedan och gör tvärtom. Den som speglades först berättar hur det upplevdes att bara vara tyst och lyssna. Därefter berättar den andra personen hur det kändes.

2. En betydelsefull person för mig

Sitt två eller tre personer tillsammans. Berätta om en person utanför din egen kärnfamilj, som betydde något särskilt för dig under uppväxten. När var det? Vad var det som var viktigt? Minns du hur och när ni möttes? Vad tror du gör att du först kom att tänka på den personen just nu? De andra lyssnar aktivt utan att kommentera, låt berättaren bara tala till punkt. Max fem minuter, sedan byter ni.

Gruppstärkande övningar för hela gruppen

1. Inflygning

Dela ut ett rent vitt papper till var och en i gruppen och be deltagarna att skriva ner tre saker som florerar i deras hjärna just nu. Pappren stoppar var och en undan, de ska inte läsas eller användas mer. Syftet är att deltagarna får chansen att skriva av sig och vara som ett rent blad, att hitta sitt fokus här och nu, innan det reflekterande samtalet startar.

2. Vattentrappan

Metoden är ett sätt att samtala om något gemensamt som alla har tagit del av, till exempel en film. Sitt i en cirkel. Be de två första personerna till höger ha en dialog med varandra om filmen i cirka två minuter, resten av gruppen lyssnar. Fortsätt sedan med nästa par som för en dialog om samma ämne i cirka två minuter. Fortsätt tills alla i gruppen har fått prata. Övningens syfte är att synliggöra att vi både fastnar för och uppfattar olika saker. Övningen bidrar till att skapa samsyn i gruppen.

Handledningsmetoder

1. Reflekterande team

En deltagare med en frågeställning intervjuas av samtalsledaren, med positiva och konstruktiva följdfrågor på sin beskrivning. Följdfrågorna ska vara nyfikna och öppna, som hur, när, hur länge, vad har du tänkt om det och så vidare. Dessa två sitter vända mot varandra medan övriga handledningsgruppen sitter en bit bort, lyssnar och reflekterar, antecknar kanske som minnesstöd, utan att tala.

När intervjun är klar, efter max fem minuter, får det "reflekterande teamet" det vill säga resten av handledningsgruppen utom den som har intervjuats ge sina tankar om det som de har hört och tala om berättelsen i sin grupp. Vilka alternativa sätt att förstå berättelsen kommer fram, vad skulle jag tänka om jag var en del av den händelsen? Direkta råd med lösningar ska undvikas i den här delen. Den intervjuade lyssnar nu, utan kommentarer. Det reflekterande teamet vill kanske ställa en fråga för att klargöra beskrivningen, det är möjligt.

Därefter får den intervjuade berätta vad hen har hört och tänkt om vad övriga har sagt och berätta vilka tankar hen tar med sig från den övningen.

Övningen lär oss lyssna utan att direkt få återkoppling genom att fråga tillbaka. Frågandet är viktigt men lyssnandet är viktigast!

2. Laget runt

Rundan går, var och en presenterar sin fråga helt kort. Samtalsledaren antecknar på blädderblock eller tavla med ett stödord. Deltagare kan säga "pass". Gruppen väljer fråga att börja med. Den som hade frågan, berättar närmare om sitt ärende. Inga frågor ställs ännu.

Därefter går vi laget runt med frågestund om ärendet, för att förstå det bättre. Man kan säga "pass" till den här rundan också. Gå flera rundor tills frågorna är slut. Den som dragit ärendet svarar kort och koncist på gruppens frågor.

Ärendeägaren beskriver nu vilket eller vilka lösningar hen kan se. Samtalsledaren anteckningar lösningarna på blädderblocket, som sen godkänns av ärendeägaren.

Att skriva loggbok

- en metod för professionellt lärande och utveckling

Loggboksskrivande ger pedagoger och rektorer möjlighet att reflektera enskilt kring sitt eget lärande och kring vardagens alla utmaningar. Loggboksskrivande ger också möjlighet för var och en att utveckla ett mer professionellt yrkesspråk, genom att noteringarna formuleras med hjälp av begrepp från begreppslistan. Utifrån observationer och reflektioner i loggboken är det möjligt för deltagarna att dra välgrundade och vardagsnära slutsatser, till exempel formulera förslag till utvecklingsåtgärder som kan höja förskolans kvalitet. På så sätt är loggboken en metod för att öka medarbetarnas grad av delaktighet och inflytande.

Sammantaget kan sägas att skrivandet i en personlig loggbok ger både personalen och ledningen nya perspektiv på verksamheten, med enkla medel. Läs mer om hur loggboksskrivandet går till i praktiken på sidan Deltagare.