Vill du veta mer inom stödmaterial förskola?
På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnen som är relevanta för rektorer i förskolan.
Undervisning i förskolan (2019).
FoU-programmet Undervisning i förskolan: "Förskolan står inför nya förutsättningar, utmaningar, behov och krav som tydliggörs i nationella styrdokument. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen i förskolan ska utgöras av målstyrda processer som leder till utveckling och lärande hos varje enskilt barn. Undervisning i förskola – vad kan det vara?"
Eidevald, C. & Engdahl, I. ( 2019)
Utbildning och undervisning i förskolan.
Boken handlar om omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande i förskolan. Dessa två författare har varit med och reviderat förskolans läroplan och i boken lyfter de fyra grundkomponenter i förskolan Omsorg, Lek. Demokratifostran och Skapande.
Skolverket. (2017).
Systematiskt kvalitetsarbete, för skolväsendet.
De allmänna råden gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Kroksmark, T. (red.) (2014).
Förskola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.
Boken är indelad i olika kapitel där skilda aspekter av forskning i förskolan, forskande lärare, kunskapsbegreppet och yrkeskompetensen beskrivs och diskuteras.
Rönnerman, K., red. (2012).
Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.
Att utveckla och förändra förståelsen av praktiken handlar om att tillsammans med andra ha möjlighet att reflektera över den praktik man är en del av.
Timperley, H. (2013).
Det professionella lärandets inneboende kraft.
Lund: Studentlitteratur.
Boken beskriver ett perspektiv på professionellt lärande. Mycket av innehållet bygger på skolans utmaningar, men den är användbar även för rektorer som initierar kompetensutveckling och för dem som handleder kollegialt lärande oavsett skolform.
Fowelin, P. (2012).
Från motstånd till möjlighet – att leda förändringsarbete i förskola och skola.
Stockholm: Sveriges Lärare.
Att leda en verksamhet i förändring är en viktig uppgift för varje chef. Men hur gör man för att verkligen lyckas? Hur skapar man en förändringsbenägen kultur? I boken presenteras praktiska tillvägagångssätt baserade på aktuell forskning, intervjuer samt förändringsmodeller som anpassats för förskola och skola.
Granlund, M., Almqvist, L., Gustafsson, P., Gustafsson, B., Golsäter, M. & Sjöman, M. (2016).
Slutrapport Tidig upptäckt – tidig insats (pdf).
Jönköping University, CHILD.
Detta är en slutrapport från ett projekt med fokus på tidig upptäckt och tidig insats (TUTI) när det gäller små barn som uppvisar beteendeproblem i förskolan. "Ett positivt emotionellt klimat är grunden till barns engagemang medan ett pedagogiskt bemötande som främjar begreppsutveckling (dialoger med barnen) behövs för att generera höga engagemangsnivåer hos barnen. Samma arbetssätt med betoning på emotionellt klimat och pedagogiskt bemötande har sammanknippats med att barn utvecklar självreglering som i sin tur minskar hyperaktivitet. [...] De insatser som görs för att stärka hälsa hos små barn har visat sig ge goda effekter på barns psykiska hälsa senare i livet. Förskolan har lyfts fram både som en miljö i vilken barns psykiska ohälsa tidigt kan upptäckas men också som en miljö som genom tidiga insatser kan främja god psykisk hälsa och ge skydd mot ohälsa."
Bygdeson-Larsson, K. (2010).
Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt – Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av pedagogisk processreflektion. (pdf)
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Kvaliteten i samspelet mellan barn och vuxna i förskolan har stor betydelse för hur samspelet mellan barnen blir. Genom att systematiskt observera och reflektera kring samspelet i verksamheten ges möjlighet till en vidgad förståelse av samspelskvalitetens betydelse och hur pedagogerna kan främja den. Pedagogisk processreflektion är ett arbetssätt som innefattar kollegialt lärande.
Gustafsson, L. H. (2011).
Förskolebarnets mänskliga rättigheter.
Lund: Studentlitteratur.
Författaren klargör sambandet mellan utveckling, behov och rättigheter. De viktigaste principerna i barnkonventionen får stort utrymme: principen om barnets bästa, alla barns lika rätt och barnets rätt att få komma till tals. Men också barnets rätt till privatliv och åsiktsfrihet liksom rätten till lek och kultur behandlas. Ambitionen är att visa hur ett barnrättstänkande kan gestaltas i det dagliga arbetet och umgänget med barnen - och vilka dilemman som då kan uppstå.
Smidt, S. (2010).
Vygotskij och de små och yngre barnens lärande.
Lund: Studentlitteratur.
Boken påminner oss om att lärande är något som pågår hela tiden, när barn interagerar med mer kompetenta jämnåriga, äldre kamrater samt med vuxna.
Skolverket. (2015).
Att utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskolan – en observationsstudie i fem förskolor, rapport nr 428.
Stockholm: Skolverket
Hur förskolan kan främja barns utveckling av förmågor som kreativitet, ansvarstagande och empati. Vi får läsa korta exempel på hur personalens handlingar och ord främjar lust och motivation, självuppfattning, ansvar och genomförande, tänkande och analys samt kommunikation och sociala relationer. Det teoretiska ramverket runt exemplen sätter ord på pedagogernas agerande.
The Heckman Equation. (2016).
Invest in Early Childhood Development: Reduce Deficits, Strengthen the Economy.
Heckman fick Nobelpriset i ekonomi 2000. Hans forskning handlar om att tidiga insatser lönar sig i längden. "The highest rate of return in early childhood development comes from investing as early as possible, from birth through age five, in disadvantaged families. Starting at age three or four is too little too late, as it fails to recognize that skills beget skills in a complementary and dynamic way. Efforts should focus on the first years for the greatest efficiency and effectiveness. The best investment is in quality early childhood development from birth to five for disadvantaged children and their families."
www.skolverket.se
På Skolverkets hemsida finns läroplanen, Allmänna råd om måluppfyllelse för förskolan, stöd för pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete, med mera.
Lindqvist, G. (2013).
Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs. (Doktorsavhandling). (pdf)
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
Denna sammanläggningsavhandling, som bygger på fyra delstudier, har sin huvudsakliga fokus på hur olika yrkesgrupper i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.
Inclusive early childhood education
EU-projektet Inkluderande förskoleutbildning syftade till att synliggöra betydelsen av tidigt stöd och inkluderande utbildning.
Projektet har bidragit med tre avgörande slutsatser:
- Högkvalitativ förskoleverksamhet bör vägledas av en inkluderande vision och med målsättning att säkerställa alla barns tillhörighet, engagemang och lärande.
- För att stödja verksamheten till ständiga förbättringar arbetade projektet fram ett verktyg för självvärdering som fokuserar på en tillgänglig lärmiljö fysiskt, socialt och pedagogiskt.
- Genom undersökningar och analys skapade projektet en modell, Ecosystem Model of Inclusive Early Childhood Education. Det är ett ramverk för en inkluderande verksamhets avgörande strukturer och processer samt vilka resultat det kan leda till för barnen. Modellen kan stödja beslutsfattare och praktiker i samverkan när de planerar, följer upp och förbättrar kvaliteten i verksamheten.
I länkarna nedan kan du ta del av självreflektionsverktyget och projektets slutrapport.