Här följer en kort beskrivning av hörselnedsättning.
En hörselnedsättning kan vara lindrig, måttlig eller grav och omfatta ett eller båda öronen. Alltifrån att det kan vara svårt att höra vissa frekvenser, särskilja ljud, till att inte uppfatta något ljud alls.
Personer med lätt till måttlig hörselnedsättning har ofta hjälp av hörapparat. Vid grav hörselnedsättning eller dövhet är det numera vanligt att använda hörselimplantat. Hjälpmedel kan dock inte helt ersätta normal hörsel.
Många med hörselnedsättning har även någon ytterligare funktionsnedsättning. Exempelvis intellektuell funktionsnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Hörselnedsättning kan också vara en vanlig sekundär funktionsnedsättning inom flera diagnoser.
Över 90 procent av de barn som diagnostiseras med dövhet eller hörselnedsättning har hörande föräldrar. Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig för att ge barnet ett språk tidigt.
Barn med grav hörselnedsättning eller dövhet behöver teckenspråk och utvecklas bäst i en teckenspråkig miljö. Även om många idag får hörselimplantat som förbättrar hörseln är teckenspråk ett viktigt stöd. Det finns olika teckenspråk i världen och i Sverige använder vi svenskt teckenspråk.
Hörande lär sig läsa och skriva med hjälp av att ljuda. En teckenspråkig elev lär sig skriven svenska som ett andraspråk. Därför är en god språkutveckling på teckenspråk en nödvändighet för att kunna lära sig läsa och skriva på svenska. Att arbeta med metalingvistik, det vill säga att jämföra de båda språken, är en viktig strategi för läsinlärning för teckenspråkiga barn då de ska lära sig läsa och skriva på svenska. Bokstavering med hjälp av handalfabetet är också ett stöd för barnet.
Vanliga språkliga tecken på hörselnedsättning är svårigheter med uttalet. Om hörselnedsättningen är lindrig påverkas oftast inte ordförråd och grammatik så mycket. Vid grav hörselnedsättning påverkas däremot flera delar av det talade språket. Omgivningen anpassar ofta sitt språk utan att tänka på det, till exempel genom att förenkla ord och meningar. Det kan leda till att barnet inte utvecklar ett åldersanpassat ordförråd eller får en förenklad grammatik.
Då hörselnedsättning påverkar språkutvecklingen påverkas även läs- och skrivutvecklingen senare i livet. Läs- och skrivutveckling påverkar i sin tur de processer som är kopplade till kunskap, information och tänkande, det vill säga kognitionen.
Lärmiljön är av stor betydelse för elever med hörselnedsättning. Det kan exempelvis handla om ljudmiljö och visuell miljö, tillgång till hörselteknisk utrustning, gruppstorlek och möblering i klassrummet.
Teckenspråkiga elever behöver en teckenspråkig lärmiljö och läromedel på teckenspråk. Detta innebär ofta läromedel i form av filmer. Texter och övningsexempel som jämför teckenspråk och svenska är också viktiga.
Elever med hörselnedsättning finns i olika skolformer. I statliga specialskolor, i hörselklasser på kommunala skolor, kommunala hörselskolor eller integrerade i ordinarie skolverksamhet.
De kan även finnas i anpassade skolformer, integrerade i kommunala gymnasieskolor, riksgymnasiet för döva och hörselskadade samt i vuxenutbildningen.
Skolgången på specialskolan är 10 år. På gymnasiet för döva och hörselskadade kan skolgången vara tre eller fyra år.
Behovet av läromedel för elever med hörselnedsättning ser olika ut beroende på exempelvis graden av hörselnedsättning samt vilket språk eleven väljer att använda. Det vill säga teckenspråk eller talat språk.
Här följer en beskrivning av hur läromedel kan vara utformade för att fungera för elever med hörselnedsättning.
I ämnen där det är vanligt med hörövningar, bland annat engelska och moderna språk, bör hörövningen också finnas i textform så att eleven kan få stöd av texten när hon eller han lyssnar på ljudet.
Så här kan du göra:
Publicerat 2024-10-18