Här följer en kort beskrivning av dövblindhet. En utförligare beskrivning kan du läsa i pdf:en till höger samt på sidorna om dövblindhet på spsm.se.
Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning där syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra. Förutsättningarna varierar om man:
Medfödd dövblindhet begränsar möjligheten att spontant utveckla kommunikation. För den grundläggande kommunikationen används främst känsel, smak och lukt. Kommunikationen baseras på kroppsliga intryck och uttryck som personer i omgivningen kan bekräfta och stödja med taktila tecken, visuella tecken eller tal. Flera kommunikationssätt kan användas samtidigt – alltid anpassat efter barnets förmåga och nivå av syn- eller hörselnedsättning.
Taktilt teckenspråk innebär att en person med dövblindhet avläser tecknen med händerna och använder teckenspråk tillbaka. Känslor, sinnesstämningar eller andra icke-språkliga budskap kompletteras med socialhaptiska signaler, det vill säga beröring på neutrala zoner på kroppen, exempelvis på ryggen eller armen.
För en person med medfödd dövblindhet är behovet av stöd från omgivningen stort. Möjligheten till utveckling är i hög grad beroende av de personer som finns omkring barnet. Det är viktigt att de har god kunskap om dövblindhet generellt och om de pedagogiska strategier som passar det enskilda barnet.
En tillrättalagd miljö, pedagogiskt, fysiskt och socialt ger möjlighet till utveckling och känsla av trygghet. Det är viktigt att kunna orientera sig och förflytta sig i den miljö man vistas i.
Barn med medfödd dövblindhet upplever världen i fragment. Då behövs en vuxen som tolkar och genom taktil kommunikation och bekräftar och utvidgar det barnet är med om. Lek har stor betydelse långt upp i åldrarna för utvecklingen och lärandet.
Undervisningen vid medfödd dövblindhet sker oftast individuellt av en pedagogiskt ansvarig person.
De flesta elever med medfödd dövblindhet går ofta i någon form av anpassad grundskola. De som har en förvärvad dövblindhet går i kommunala skolor eller friskolor. Varje elev, oavsett skolform, har en individuell utvecklingsplan. Utifrån enskilda behov kan extra anpassningar behöva göras.
Publicerat 2024-03-01