Lättlästa texter

Här följer exempel på vad det kan innebära när ett läromedel är lättläst.

Innehåll

• Texten har ett personligt tilltal.
• Texten har en tydlig författarröst.
• Innehållet har en tydlig ordningsföljd, röd tråd, kronologi.
• I texten förmedlas information i korta sekvenser.
• Underförstådd information förekommer sparsamt i texten.
• Orsakssamband framgår och förklaras tydligt i texten.
• I texten förekommer det praktiska exempel för att förtydliga den fakta som avhandlas.
• Texten innehåller korta summeringar efter ett avsnitt.
• Rubrikerna beskriver avsnittets innehåll.
• Siffrors betydelse (vad de innebär/står för) blir förklarade i texten.

Språklig uppbyggnad

• Begränsad mängd text på varje uppslag.
• Texten har omväxlande långa och korta meningar som ger en god läsrytm.
• Texten innehåller ord som får meningarna att hänga ihop (satskonnektorer)
• Meningarna är skrivna i rak ordföljd.
• Inskjutna bisatser förekommer sparsamt i texten.
• Passiv form förekommer sparsamt i texten.
• Svåra ord förekommer sparsamt i texten.
• Texten innehåller vanliga och ofta förekommande (högfrekventa) ord.
• Svåra ord blir förklarade löpande i texten.
• Texten innehåller få abstrakta begrepp.
• Fasta uttryck och metaforer förekommer sparsamt i texten.

Bilder

• Bilderna i läromedlet säger samma sak som texten.
• Det finns förklarande bildtexter till bilder och illustrationer.

Talat språk i film

• Vi har vidgat begreppet lättläst så det kan användas till det talade språket i film.
• Det talade språket, i exempelvis film, är språkligt anpassat.

Maja ser en liten pojke. Han dyker.

Exempel ur Maja på badhuset, SPSM

Bra att veta

Beskrivningarna bygger dels på riktlinjer från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och dels på det som står i boken Vad är lättläst? (PDF-dokument, 2 MB)Texter som upplevs vara lätta att läsa faller inte nödvändigtvis inom ramen för lättläst.