Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd

Ledning och stimulans för en tillgänglig lärmiljö

För att veta vilken slags ledning och stimulans som passar en specifik elevgrupp behöver elevernas förutsättningar och behov synliggöras. Som stöd för att kartlägga elevers kunskaper och identifiera behov av stöd i matematik finns Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass och bedömningsstöd för årskurs ett .

Utöver att kartlägga elevernas matematikkunskaper behöver arbetslagets och elevhälsans erfarenheter och iakttagelser tas till vara. Det är viktigt att fånga upp faktorer som är kopplade till undervisningen men som inte har med direkta svårigheter i matematik att göra. 

Kartläggningen är ett stöd för verksamheten att hitta de rätta didaktiska verktygen och rätt kunskapsnivå. Vad finns det för gruppspecifika faktorer att ta hänsyn till? Vad finns det för individspecifika aspekter som behöver uppmärksammas? Det är troligt att elever med olika individuella förutsättningar är hjälpta av samma stöd.  En fråga att ställa sig i arbetslaget kan vara om det utifrån de individuella förutsättningarna går att identifiera exempelvis fem stödstrukturer som skulle hjälpa hela gruppen.

Genom att ringa in de stödbehov som finns på gruppnivå och diskutera vilka stödåtgärder som kan sättas in som ledning och stimulans kan arbetet med extra anpassningar på nästa nivå underlättas. 

Tydliggörande pedagogik

Ett av syftena med tydliggörande pedagogik är att stödja elever att bearbeta, uppmärksamma och komma ihåg information. Bland annat används visuellt stöd för att stödja elever att tolka och förstå det de möter. Exempel på moment då detta kan vara aktuellt är i samband med genomgångar och enskilt arbete i matematikboken. 

Tydliggörande pedagogik innefattar till exempel:

• tydliga mål och delmål för lärande
• checklistor 
• arbetsordningar
• ordlista med tillhörande bildstöd 
• tankekartor
• färgkodning
• tidshjälpmedel.

Begriplighet och hanterbarhet

Genom tydliggörande pedagogik ökar chansen att den enskilda eleven upplever sin lärmiljö och sin situation som mer begriplig och hanterbar. 

Frågor att ställa i matematikundervisningen kan vara: 

• Är innehållet presenterat på ett sådant sätt så att alla elever kan ta det till sig? 
• Är genomgångarna hanterbara eller riskerar de vara för långa och omfattande i sin utformning? 
• Är lektionsmålen möjliga att nå eller finns det elever som aldrig når hela vägen fram? 
• Är det tydligt vad eleverna förväntas kunna samt hur och när de ska visa sin kunskap?

Det kommer alltid att finnas elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. En målsättning bör ändå vara att dessa elever ska vara så få som möjligt genom att inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen erbjuda en bred bas då det gäller ledning och stimulans.