Kommunikativa strategier och visuellt stöd för vuxenutbildning
Medveten och tydlig kommunikation är av stor vikt för studerande med hörselnedsättning.
Medveten och tydlig kommunikation
Personer med hörselnedsättning uttrycker hur energikrävande det är att anstränga sig för att höra och att hela tiden vara koncentrerade för att inte missa någonting. Det beror på att en stor del av arbetsminnet går till att uppfatta vad som sägs, istället för att bearbeta innehållet i informationen. En hörselnedsättning leder dessutom ofta till bortfall av språkljud, vilket innebär att det saknas information i ljudbilden.
De studerande har inte alltid tillräckligt med språkliga erfarenheter för att fylla i de informationsluckor som saknas när språkljud faller bort. Det gäller särskilt för personer med hörselnedsättning som håller på att lära sig svenska.
Svenska är ett konsonantrikt språk, mer än hälften av språkljuden är konsonantljud. När man har en hörselnedsättning är det oftast i diskanten det är svårt att uppfatta och det är just där konsonantljuden finns. I svenskan finns dessutom många konsonantkombinationer som är svåra att uppfatta för hörande med ett annat modersmål, eftersom de saknas i modersmålet.
Därför är en medveten och tydlig kommunikation nödvändig för studerande med hörselnedsättning. Här är några exempel:
Visuell förstärkning
Visuell förstärkning i form av presentationer, bilder, undertextade filmer, eller text skriven med svart penna på tavlan, kan kompensera och ge stöd när inte alla ord uppfattas i den talade kommunikationen.
Då de studerande visuellt kan ta del av undervisningsinnehållet skapas utrymme för pauser i lyssnandet, vilket ökar möjligheterna att bearbeta innehållet.
Tänk på att personer med hörselnedsättning behöver se ansiktet på den som talar, för att få det nödvändiga visuella stödet som kroppsspråk och ansiktsuttryck kan ge. Därför är placeringen i rummet viktig. En lämplig möblering är U-form, så att alla kan se varandra.
Studerande med hörselnedsättning bör ha ryggen mot fönstren, så de inte sitter i motljus. Ljuset ska falla på den som talar.
Förförståelse och repetition
Att erbjuda förförståelse, upprepningar och repetitioner är viktiga strategier i undervisningen.
- Delge de studerande dina planeringar.
- Inled varje undervisningspass med att ge kort information om vad passet kommer att handla om och hur det är uppbyggt. Tydliggör vad ni ska göra först, sedan, och en annan gång.
- Dela gärna ut lästexter, längre presentationer och liknande material i förväg.
- När du upplever att alla inte har hunnit uppfatta eller bearbeta all talad information, bör du upprepa den.
- Att regelbundet repetera det viktigaste undervisningsinnehållet vid nästa tillfälle är bra för alla studerande, men av extra stor vikt för personer med hörselnedsättning.
Anteckningsstöd
Personer med hörselnedsättning har nytta av att få hjälp med anteckningsstöd, till exempel genom att få kopiera lärarens eller andra studerandes föreläsningsanteckningar. På så sätt kan de studerande fokusera bättre på det som sägs och vara mer delaktiga under undervisningspasset.
God samtalsteknik
Samtalsteknik i form av tydlig turtagning, det vill säga att bara en person i taget pratar, är en enkel men betydelsefull strategi. Att räcka upp handen när man vill säga något är också viktigt.
Du som lärare behöver tänka på att säga namnet på den som får ordet, samt visa med en handgest eller en tydlig nick vem det är som ska prata, så att alla hinner rikta sin uppmärksamhet dit och slipper missa inledningen av det som sägs.
Arbeta för att skapa ett positivt samtalsklimat där alla är delaktiga och som fungerar i alla situationer, hela dagen. Till exempel när två samtalar, för samtal med hela gruppen och för samtal i mindre grupper. Enskilda samtal fungerar bäst när de som samtalar sitter mitt emot varandra. Gruppsamtal kan behöva ske i ett annat rum, om alla smågrupper ska prata samtidigt.
Det är viktigt att du inte börjar prata förrän alla är på plats och har sin uppmärksamhet riktad mot dig, samt eventuell hörteknik är påslagen. Vänta med att tala tills det är tyst från buller i omgivningen, exempelvis från småprat, prassel från papper, skrap från stolar och liknande.
Det är också viktigt att tänka på att:
- Hörapparater fungerar bäst på korta talavstånd, upp till ett par meter.
- Visa ansiktet när du pratar, undvik att tala med ryggen mot gruppen. Se till att ljuset faller på dig, eftersom motljus försvårar avläsningen.
- Stå stilla när du pratar och undvik att sätta händerna framför munnen.
- Tala tydligt. Ibland kan man göra korta pauser före och efter det som är extra viktigast att uppfatta. Uppmuntra de studerande att tala tydligt.
- Förstärk budskapet med visuellt stöd i form av presentationer och bilder. Använd gärna kroppsspråk och mimik.
- Uppmärksamma om något händer i rummet, till exempel om några skrattar åt något eller om någon kommer in och vill säga något till gruppen.
- När du håller i en presentation och ska byta bild är det bra att uppmärksamma detta med en tydlig handgest, så att alla hinner flytta fokus från att se på dig till att se på presentationen.
- Använd whiteboardtavlan eller den interaktiva skrivtavlan. Skriv med svart penna. Läs upp det som du har skrivit på tavlan. Vänd dig mot de studerande när du pratar, inte mot tavlan.
- Ta som rutin att upprepa kort vad någon säger eller frågar, när ni arbetar i storgrupp.
- Visa bara undertextade filmer.
Svenskt teckenspråk och tecken som stöd
Oavsett vilka typer av hörapparater eller kokleaimplantat de studerande använder så räcker inte det för att vara fullt delaktig i all kommunikation. Personer med hörselnedsättning behöver kommunikativa strategier för olika situationer, och har stor nytta av att få lära sig antingen svenskt teckenspråk eller tecken som stöd till det talade språket.
Studerande som får tillgång till både talad svenska och svenskt teckenspråk, eller tecken som stöd, får fler möjligheter att vara delaktiga. En väl genomtänkt och gynnsam språklig miljö ger dem möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat språk. I helhetsperspektivet är teckenspråket ett verktyg som ger personer med hörselnedsättning fler valmöjligheter, till exempel genom att kunna använda teckenspråkstolk vid studier och möten.
Hörselskadades riksförbund uttrycker det så här: "Tvåspråkighet är en tillgång för alla med hörselnedsättning. Det gäller att inte bara se Elin, 5 år, i förskolan, utan att se tonåringen Elin på gymnasiet, studenten Elin i universitets föreläsningssal, civilingenjören Elin på jobbet, simmerskan Elin på träning och kompisen Elin på fiket med vännerna. Varje barn måste få förutsättningar för obehindrad kommunikation och delaktighet genom hela uppväxten och livets olika skeden. Även personer med väl fungerande hjälpmedel och hörapparater möter så gott som dagligen ljudmiljöer och situationer där tekniken inte räcker till. Då är teckenspråk en fantastisk tillgång."
Det finns inte några motsättningar mellan talad svenska, svenskt teckenspråk och tecken som stöd. Tvärtom, de berikar varandra. Studerande kan också ha nytta av att använda handalfabetet som ett visuellt stöd i kommunikationen.
Läs mer om kommunikation, tvåspråkighet och svenskt teckenspråk på de här sidorna i stödmaterialet.
Språkundervisning
Vad behöver lärare tänka på när studerande med hörselnedsättning ska lära sig ett nytt språk?
En lärare berättar: "Min erfarenhet är att det är så olika från person till person hur det har gått med exempelvis engelskan. Det viktiga är att jag som undervisande lärare är medveten om vad hörselnedsättning kan ge för konsekvenser och hur jag kan underlätta undervisningen. A och O är att alltid rådgöra med den studerande själv om hur han eller hon vill ha det. Förförståelse är alltid viktigt att arbeta med, liksom att fokusera på språkljud och uttal. Men det är lika viktigt att stärka självkänslan, att bygga upp självförtroende, att våga.
Att få texter upplästa av mig, så att man kan avläsa min mimik och mina munrörelser och lyssna på min välbekanta röst, underlättar mycket. Det kan ges som stöd även vid nationella prov. Jag har aldrig haft en studerande som absolut inte har velat göra hörförståelsetest i språk, men som lärare måste jag vara medveten om vars och ens förutsättningar."
En specialpedagog berättar: "När man ska lära sig ett språk som inte är modersmålet och som man inte kan uppfatta fullt ut med hörseln kräver det mycket motivation och energi. Det fonetiska alfabetet kan vara ett bra stöd i arbetet, liksom handalfabetet. När man ska öva eller testa hörförståelse i ett nytt språk är det viktigt att ha en god planering i förväg. Anpassa genomförandet efter individens förutsättningar. Det kan till exempel innebära att man sitter i ett eget rum och får lyssna i fred i sin egen takt, eller att man får texten uppläst av läraren, som har en bekant röst."
Gå till nästa sida, Sociala strategier och hörselmedvetenhet