Sociala strategier och hörselmedvetenhet för årskurs 7-9
En tillgänglig kommunikation och en hög grad av delaktighet och inkludering är förutsättningar för lärandet.
"Likvärdiga förutsättningar att lära ska uppnås i en miljö som stärker självkänslan och där eleven upplever delaktighet och gemenskap med andra.", skriver Skolinspektionen i kvalitetsgranskningen Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan (2009).
En tillgänglig kommunikation och en hög grad av både delaktighet och inkludering är förutsättningar för lärandet. För att undvika missförstånd som beror på att eleverna inte hör eller inte förstår, krävs det att kommunikationen fungerar och att eleverna är trygga med att använda hörhjälpmedel.
Rapporten skriver vidare: "Granskningen visar att elever med hörselnedsättning många gånger väljer att inte använda tekniska hjälpmedel då de upplevs som störande. En annan orsak är att eleverna vill vara som alla andra och inte avvika på något sätt. På några skolor har också elever behandlats kränkande av andra elever utifrån sina funktionsnedsättningar. Detta har fått till följd att berörda elever inte alltid vill använda sina tekniska hjälpmedel. Skolorna behöver vidta åtgärder för att åstadkomma ett klimat som kännetecknas av respekt för olikheter och där det fullt ut godtas att man kan behöva hjälpmedel i sin skolsituation. Eleverna ska på ett tryggt sätt kunna använda nödvändiga hjälpmedel för att ges likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen. Om eleverna ändå väljer att inte använda dessa hjälpmedel måste skolorna öka sina övriga kompensatoriska insatser."
Som pedagog behöver du arbeta aktivt för en lärmiljö där olikheter framhålls som någonting självklart och positivt. Elever med hörselnedsättning behöver få ett medvetet stöd i att skapa goda strategier för att via hörseln kunna samspela med sin omgivning på bästa sätt. Sådana sociala strategier är en del av vad vi kallar hörselmedvetenhet.
Hörselmedvetenhet
Hörselmedvetenhet handlar om att ha kunskap om sin egen hörselnedsättning, att använda sig av goda hörselstrategier i alla situationer och använda hörteknik på ett bra sätt. Hörselmedvetenheten är något som skolan i kommunikation med eleverna bygger upp genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete.
I årskurs 7‒9 kan målet med arbetet vara att eleverna har goda kommunikativa strategier att använda sig av och att de utvecklar förmågan att använda hörtekniska hjälpmedel i olika miljöer.
Se filmen om Silviaskolans långsiktiga arbete för att stärka elevernas hörselmedvetenhet, självkänsla och självständighet.
På Silviaskolan arbetar man långsiktigt med kommunikativa strategier och hörselmedvetenhet, vilket stärker elevernas självkänsla och självständighet inför fortsatta studier. I filmen berättar lärare i årskurs F-3 och 6-9 om hur de planerar och genomför raster och undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Filmen är undertextad. Klicka på "cc" i den svarta listen för att se textningen. Speltid 10 minuter.
Återhämtning och ljudvila
Att lyssna på lärare och kamrater en hel skoldag kan vara krävande för eleverna, eftersom det krävs mycket energi från arbetsminnet för att processa det som sägs. Det är bra om det finns tid och plats för återhämtning, där de kan få "ljudvila" och möjlighet till att bearbeta och processa alla ljudintryck.
Att förhålla sig till omgivningens attityder
Sociala relationer för elever på högstadiet bygger till stor del på språklig kommunikation med kompisarna. Fungerande samtalsstrategier är därför mycket viktiga för att elever med hörselnedsättning ska kunna vara delaktiga på ett likvärdigt sätt även på raster och andra tillfällen när elever umgås med varandra, till exempel att visa ansiktet när man pratar, att tala tydligt och upprepa vid behov.
Under de här åren kan omgivningens attityder och normer spela en betydande roll för unga människor med hörselnedsättning, vilket framgår i tydligt i citatet från Skolinspektionens rapport överst på här sidan. Det är också något som Rebecca och Ulrika pratar om i filmen nedan.
Det finns flera intresseorganisationer för personer med hörselnedsättning. I deras verksamhet kan barn och ungdomar med hörselnedsättning träffa jämnåriga med liknande erfarenheter. Sök exempelvis på: DHB, HRF, UH, SDR, DBU och FSDB.
