Sociala strategier och hörselmedvetenhet för årskurs 4-6

En tillgänglig kommunikation och en hög grad av delaktighet och inkludering är förutsättningar för lärandet.

"Likvärdiga förutsättningar att lära ska uppnås i en miljö som stärker självkänslan och där eleven upplever delaktighet och gemenskap med andra.", skriver Skolinspektionen i kvalitetsgranskningen Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan (2009).

En tillgänglig kommunikation och en hög grad av både delaktighet och inkludering är förutsättningar för lärandet. För att undvika missförstånd som beror på att eleverna inte hör eller inte förstår, krävs det att kommunikationen fungerar och att eleverna är trygga med att använda hörhjälpmedel.

Rapporten skriver vidare: "Granskningen visar att elever med hörselnedsättning många gånger väljer att inte använda tekniska hjälpmedel då de upplevs som störande. En annan orsak är att eleverna vill vara som alla andra och inte avvika på något sätt. På några skolor har också elever behandlats kränkande av andra elever utifrån sina funktionsnedsättningar. Detta har fått till följd att berörda elever inte alltid vill använda sina tekniska hjälpmedel. Skolorna behöver vidta åtgärder för att åstadkomma ett klimat som kännetecknas av respekt för olikheter och där det fullt ut godtas att man kan behöva hjälpmedel i sin skolsituation. Eleverna ska på ett tryggt sätt kunna använda nödvändiga hjälpmedel för att ges likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen. Om eleverna ändå väljer att inte använda dessa hjälpmedel måste skolorna öka sina övriga kompensatoriska insatser."

Som pedagog behöver du arbeta aktivt för en lärmiljö där olikheter framhålls som någonting självklart och positivt. Elever med hörselnedsättning behöver få ett medvetet stöd i att skapa goda strategier för att via hörseln kunna samspela med sin omgivning på bästa sätt. Sådana sociala strategier är en del av vad vi kallar hörselmedvetenhet.

Hörselmedvetenhet

Hörselmedvetenhet handlar om att ha kunskap om sin egen hörselnedsättning, att använda sig av goda hörselstrategier i alla situationer och använda hörteknik på ett bra sätt. Hörselmedvetenheten är något som skolan i kommunikation med eleverna bygger upp genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete.

I år 4‒6 kan mål med arbetet vara:

  • att eleverna är medvetna om hur och när de hör bäst,
  • att de tar visst ansvar för sina behov av återhämtning,
  • att de kan använda och sköta sin hörapparat,
  • att de kan växla mellan M-läge och T-läge på hörapparaten.

Se filmen om Silviaskolans långsiktiga arbete för att stärka elevernas hörselmedvetenhet, självkänsla och självständighet.

 

Systematiskt arbete med hörselmedvetenhet ger resultat

På Silviaskolan arbetar man långsiktigt med kommunikativa strategier och hörselmedvetenhet, vilket stärker elevernas självkänsla och självständighet inför fortsatta studier. I filmen berättar lärare i årskurs F-3 och 6-9 om hur de planerar och genomför raster och undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Filmen är undertextad. Klicka på "cc" i den svarta listen för att se textningen. Speltid 10 minuter.

Här kan du ladda ner Silviaskolans hörselmedvetenhetsplan (PDF-dokument, 519 bytes) och förväntansdokument (PDF-dokument, 350 bytes).

I det här stödmaterialet finns arbetsblad med övningar som är framtagna för att arbeta med elevernas hörselmedvetenhet, enskilt eller i grupp.

I läromedlet Min hörsel finns många filmer som är framtagna för att stärka hörselmedvetenheten hos elever i olika åldrar. Se en presentationsfilm om materialet.

Återhämtning och rastverksamhet

Sociala relationer för elever i år 4‒6 bygger ofta mer på språklig kommunikation och samtal än vad det gör hos yngre barn. Eleverna leker kanske inte lika mycket fysiska lekar på rasterna längre, utan pratar mer med varandra istället. Tänk på att det är avgörande med fungerande samtalsstrategier för att elever med hörselnedsättning ska kunna vara delaktiga på ett likvärdigt sätt, framförallt när rasterna har mer fri karaktär.

Att planera och organisera för viss del av rastverksamheten är ett bra sätt att öka likvärdigheten och delaktigheten för alla elever. Se goda exempel på det i filmen från Silviaskolan ovan.

Att lyssna på lärare och kamrater en hel dag kan vara krävande för eleverna, eftersom det krävs mycket energi från arbetsminnet för att processa det som sägs. Det är bra om det finns både tid och plats för återhämtning, där man kan få "ljudvila" och hinna bearbeta och processa alla intryck. Här kan fritidshemmet spela en viktig roll, läs mer på sidan Fritidshem och skolalternativ.


Gå till nästa sida, God ljud- och ljusmiljö.

Publicerat onsdag 8 februari 2023