Utveckling av tillgänglighetsmodellen

• Funktionshinderspolitik och universell utformning
• Vill du veta mer?

---

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder specialpedagogisk fortbildning och rådgivning för förskolor, skolor och huvudmän i hela landet. Vi samlar in erfarenheter från verksamheterna och tillsammans med dem utvecklar vi kunskap om utveckling och lärande i samband med funktionsnedsättning. I det arbetet har vi sett att det är viktigt att ha en gemensam förståelse för vad tillgänglighet i förskola och skola innebär. Därför har vi tagit fram en tankemodell som ger stöd för både samtal och verksamhetsutveckling. Modellen är framför allt framtagen för arbetet med att kartlägga lärmiljöerna och därmed kunna identifiera insatser för barn och elever med funktionsnedsättning. Den synliggör också vikten av att tillgänglighetsarbetet ska vara systematiskt. 

Tillgänglighetsmodellen är baserad på forskning om relationen mellan människa och miljö och på det samspel som behöver ske för att möjliggöra utveckling på individnivå, gruppnivå eller organisationsnivå. Utgångspunkten är individens förutsättningar i relation till lärmiljön. Tillgänglighetsmodellen har vidareutvecklats av en arbetsgrupp inom SPSM med specialistkunskap om tillgänglighet och funktionsnedsättning i förskola och skola. Modellen knyter samman lagar och regler inom utbildnings- och funktionshindersområdet med relevant forskning och SPSM:s beprövade erfarenhet på tillgänglighetsområdet. 

Vi har involverat användare av det tidigare Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning när vi har tagit fram det här stödmaterialet. Vi har också gjort en uppdaterad forskningsgenomgång och sammanställt SPSM:s beprövade erfarenhet. 

I stödmaterialets referensdokument finns bilagor med mer information om den teoretiska bakgrunden till tillgänglighetsmodellen och dess tidigare version. Referensdokumentet finns på sidan Om Stödmaterial för tillgänglig utbildning.

Funktionshinderspolitik och universell utformning

Utbildning är ett prioriterat område inom funktionshinderspolitiken. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet beslutades 2017 och utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att nå det funktionshinderspolitiska målet ska genomförandet av funktionshinderpolitiken inriktas mot de fyra områdena:

• Principen om universell utformning.
• Befintliga brister i tillgängligheten.
• Individuella stöd och lösningar för individens självständighet.
• Förebygga och motverka diskriminering.

Att arbeta med principen om universell utformning handlar om att från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt, istället för att göra anpassningar för några personer i efterhand. Det kräver en medvetenhet om den variation av behov och förutsättningar som finns hos barn och elever.

Arbetet med att identifiera och undanröja hinder och brister i förskolans och skolans tillgänglighet behöver systematiseras. Förskolor och skolor behöver också arbeta systematiskt med att erbjuda stöd och individuella lösningar när behov finns. Enligt artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska ”ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjudas i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling”. På så sätt kan förskolan och skolan förebygga diskriminering i form av bristande tillgänghet. Förskolan och skolan bidrar också till att främja barns och elevers utveckling enligt utbildningens mål. Enligt barnkonventionen ska det som bedöms vara barns bästa i första hand beaktas i alla beslut som rör barn.

Stödmaterial för tillgänglig utbildning är framtaget för att vara ett stöd i det arbetet.