1. Stödmaterial för tillgänglig utbildning
  2. Att leda tillgänglighetsarbete

Att leda tillgänglighetsarbete

Det här momentet handlar om hur du kan planera för ett hållbart utvecklingsarbete med tillgänglighet. Det riktar sig till alla som arbetar med styrning och ledning i förskolan och skolan.

Det är bra om du har grundläggande kunskaper om tillgänglighet. Därför rekommenderar vi att du först tar del av innehållet i momentet Tillgänglig utbildning.

Exempel på hur du som huvudman kan använda stödmaterialet i utvecklingsarbete finns på sidan Arbetssätt på olika nivåer.

Se film

Filmerna nedan är framtagna som inspiration för huvudmän, rektorer och andra som driver utvecklingsarbete. Se de filmer som är relevanta i er verksamhet. På sidan Film och podd finns reflektionsfrågor till filmerna.

Filmer om utvecklingsarbete med tillgänglighet

Filmerna från Karlshamn beskriver analys och planering inför ett flerårigt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet initierades efter kvalitetsdialog med Skolverket och SPSM. Filmerna från Sundbyberg och Knutby beskriver erfarenheter från ett systematiskt tillgänglighetsarbete.

I filmen medverkar Marie Lindvall Wahlberg, verksamhetschef för de kommunala förskolorna i Sundbyberg. Hon beskriver hur de organiserat arbetet med att tillgängliggöra lärmiljöerna och vilka vinster de har fått av att knyta ihop flera utvecklingsprojekt. I filmen medverkar också Sofi Lundvall, rektor på Knutby skola, som berättar om effekter av ett långvarigt och systematiskt arbete för ökad tillgänglighet och likvärdighet.

Filmen är undertextad och översatt till teckenspråk. Speltid 13 minuter.

I filmen medverkar Marie Lindvall Wahlberg, verksamhetschef för de kommunala förskolorna i Sundbyberg. Hon beskriver hur de organiserat arbetet med att tillgängliggöra lärmiljöerna och vilka vinster de har fått av att knyta ihop flera utvecklingsprojekt. I filmen medverkar också Sofi Lundvall, rektor på Knutby skola, som berättar om effekter av ett långvarigt och systematiskt arbete för ökad tillgänglighet och likvärdighet.

Filmen är undertextad och översatt till teckenspråk. Speltid 13 minuter.

Marie Lindvall Wahlberg, verksamhetschef för de kommunala förskolorna i Sundbyberg, berättar om kommunens strategiska utvecklingsarbete i hela styrkedjan, med en gemensam riktning och barnens bästa i centrum. Hon tar exempelvis upp lärdomar i form av att utse nyckelpersoner och skapa arenor för samarbete. I filmen nämns makerpedagoger, det vill säga pedagoger med uppdrag inom bland annat digitalt lärande.

Filmen är undertextad och översatt till teckenspråk. Speltid 10 minuter.

Marie Lindvall Wahlberg, verksamhetschef för de kommunala förskolorna i Sundbyberg, berättar om kommunens strategiska utvecklingsarbete i hela styrkedjan, med en gemensam riktning och barnens bästa i centrum. Hon tar exempelvis upp lärdomar i form av att utse nyckelpersoner och skapa arenor för samarbete. I filmen nämns makerpedagoger, det vill säga pedagoger med uppdrag inom bland annat digitalt lärande.

Filmen är undertextad och översatt till teckenspråk. Speltid 10 minuter.

Karlshamns kommun har beslutat att inleda ett flerårigt utvecklingsarbete utifrån SPSM:s Stödmaterial för tillgänglig utbildning. Ledningsgruppen beskriver här bland annat hur styrkedjan och kopplingen till det systematiska kvalitetsarbetet är tänkt att fungera. De ser fördelar med att utgå ifrån tillgänglighetsmodellen. Då kan personal i alla skolformer få samsyn och en gemensam förståelse. Filmen riktar sig till dig som arbetar på huvudmannanivå eller rektorsnivå. Speltid 20 minuter. Filmen är undertextad.

Utbildningsförvaltningen i Karlshamn beskriver roller och ansvar i ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer i samtliga skolformer. Styrgrupp, rektorsgrupper och nyckelgrupper ska samspela för att leda förändringsarbetet så att det gör skillnad för barn och elever i praktiken. Filmen riktar sig till dig som arbetar på huvudmannanivå eller rektorsnivå. Speltid 21.30 minuter. Filmen är undertextad.

För att förskolor och skolor ska lyckas med ett hållbart arbete med tillgänglighet behöver det finnas förutsättningar, till exempel i form av strukturer och rutiner. Dessutom behöver verksamheter organisera för utvecklingen så att de professionella får en chans att lära och utveckla lärmiljöerna.

I texterna om att leda tillgänglighetsarbete används begreppet ledarskap. Då menar vi både att påverka andras förståelse och att skapa en samsyn om vilka uppgifter som bör utföras och hur det ska gå till. Det handlar också om att underlätta för individer och grupper att nå gemensamma mål. När man utvecklar och leder ett arbete för tillgänglighet använder man styrmedel som resurser, regler, mål, rekrytering, uppföljning och utvärdering. 

Rekommendationer för organisationens olika nivåer 

Till varje avsnitt i det här momentet finns frågor för reflektion och rekommendationer från Specialpedagogiska skolmyndigheten på huvudmannanivå, rektorsnivå och undervisningsnivå. Rekommendationerna är avsedda att vara ett stöd för utvecklingsarbetet med att tillgängliggöra lärmiljöerna och de är inte bindande. De tar sin utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

  • Huvudmannanivå: På huvudmannanivå ingår förvaltningschefer, skolchefer, styrelser för enskilda huvudmän samt politiska nämnder.
  • Rektorsnivå: På rektorsnivå ingår rektorer och andra som arbetar med ledningsfrågor på förskolor och skolor.
  • Undervisningsnivå: På undervisningsnivå ingår alla lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevhälsopersonal och annan skolpersonal som arbetar med uppgifter nära undervisning.

Samtliga rekommendationer finns i dokumentet Rekommendationer om att leda tillgänglighetsarbete (PDF-dokument, 184 kB)

Utgångspunkter

Diskrimineringslagen och skollagen är några av de lagar som reglerar förskole- och skolverksamheter. De är utgångspunkter för det här stödmaterialet.

Att inte diskrimineras är en rättighet enligt flera internationella konventioner. Enligt diskrimineringslagen gäller skyddet mot diskriminering inom skolväsendet. De sju diskrimineringsgrunderna som omfattas av diskrimineringslagen är: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning och ålder. Det här stödmaterialet fokuserar på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning och formen bristande tillgänglighet.

Skollagen anger att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras och följas upp både på huvudmannanivå och förskole- och skolnivå. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Insatser för att utveckla utbildningen ska göras utifrån analysen. 

Även i läroplanerna beskrivs att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet står det till exempel: 

”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället”.

I en inkluderande utbildning behöver lärmiljöerna vara tillgängliga och möta barns och elevers olika behov och förutsättningar. Skollagen slår fast att utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära och att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förskolan och skolan har ett särskilt ansvar för de barn och elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen, eller som av andra skäl behöver stöd.

Forskning och våra erfarenheter

SPSM gav ut Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning 2014 för att stödja huvudmäns och verksamheters arbete med att göra förskolans och skolans lärmiljöer tillgängliga. 

Myndigheten har sedan dess följt och dokumenterat verksamheter som har utvecklat tillgängligheten med stöd av värderingsverktyget. Dokumentationen har legat till grund för detta stödmaterial och våra rekommendationer, tillsammans med forskning om skolutveckling, tillgängliga lärmiljöer och inkludering.

Stödmaterial för tillgänglig utbildning är framtaget för att vara ett stöd i arbetet med att utveckla lärmiljöer som är tillgängliga för varje barn och elev. Det fokuserar särskilt på barn och elever med funktionsnedsättning. Arbetet med tillgänglighet skulle kunna vara en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete för att förbättra lärmiljöerna. Som stöd för att systematiskt följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i alla skolformer finns det nationella kvalitetssystemet. 

Det nationella kvalitetssystemet

Det nationella kvalitetssystemet består av följande delar:

  • Nationella målsättningar: sammanfattar flera viktiga nationella mål i de olika skolformerna, inklusive fritidshemmet.
  • Delmål: pekar ut viktiga områden som behöver följas upp för att nå de nationella målsättningarna.
  • Indikatorer: visar hur delmålen kan följas upp.
  • Verksamhetens förutsättningar: synliggör faktorer som kan påverka i vilken grad målsättningarna uppfylls.
  • Faktorer för framgångsrik skolutveckling: beskriver olika sätt att arbeta och bedriva verksamheten på, som kan främja att målsättningarna uppfylls. Här förkortar vi dem till framgångsfaktorer.

Delmålen fokuserar bland annat på barns och elevers upplevelse av trygghet i miljön, ledning och stimulans samt om varje barn och elev får det stöd som de behöver.

Framgångsfaktorerna ska, tillsammans med delmål och indikatorer, synliggöra områden som kan bidra till att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målsättningarna.

Framgångsfaktorerna kan vara ett stöd i tillgänglighetsarbetet. De behöver läsas och tolkas i förhållande till varandra och i relation till den aktuella verksamhetens specifika styrdokument. De vänder sig särskilt till huvudmannanivån men berör även rektorsnivå och undervisningsnivå.

Framgångsfaktorerna är: 

  • förtroendefullt klimat
  • hälsofrämjande lärmiljö
  • kompensatoriska insatser
  • kompetent ledarskap
  • professionell utveckling
  • systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus
  • tydlig roll- och ansvarsfördelning.

Läs mer om systematiskt kvalitetsarbete på Skolverket.se. Framgångsfaktorerna presenteras närmare i PDF-filen Faktorer för framgångsrik skolutveckling som ligger under rubriken Det nationella kvalitetssystemet stärker, stödjer och underlättar kvalitetsarbetet.

På sidan Om Stödmaterial för tillgänglig utbildning finns ett dokument med referenser till texterna i det här momentet.

I det här momentet presenterar vi fyra avsnitt som handlar om att möjliggöra för ett hållbart utvecklingsarbete med tillgänglighet över tid. De har rubrikerna: 

  • Samsyn och förståelse.
  • Kapacitet och kompetens.
  • Rutiner och organisering.
  • Systematik och kontinuitet.

Gå vidare till nästa sida, Samsyn och förståelse.

Publicerat fredag 24 april 2026