Systematik och kontinuitet
Arbetet med tillgängliga lärmiljöer behöver kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras. Här kan du läsa om hur det kan gå till. Här finns också frågor för reflektion och våra rekommendationer för olika nivåer i organisationen.
- SPSM:s erfarenheter
- Stöd i analysen vid nulägesvärdering
- Reflektionsfrågor
- Ta stöd av framgångsfaktorer i det nationella kvalitetssystemet
- Rekommendationer
För att lärmiljöerna ska bli tillgängliga behöver tillgänglighetsarbetet vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Lärare och annan skolpersonal på undervisningsnivå behöver ha kunskap om konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar och pedagogiska strategier som gör undervisningen tillgänglig. Rektor har ansvar för att kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt på varje förskola och skola. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheter utvecklas och når de nationella målen. De olika nivåerna behöver ha kopplingar mellan varandra och möjligheter till samverkan.
Tillgänglighetsmodellens områden och kategorier är framtagna som stöd för systematik i arbetet med att identifiera, förebygga och undanröja hinder för lärande.
SPSM:s erfarenheter
Vi på SPSM följer förskolors, skolors och kommuners arbete med tillgänglighet. Vi samlar in erfarenheter från verksamheter i hela landet och utvecklar kunskap tillsammans med dem. Vi har sett att verksamheter som arbetar kontinuerligt och fogar samman tillgänglighetsarbetet med övrigt systematiskt kvalitetsarbete ökar sina möjligheter att skapa hållbar utveckling. Arbetet med tillgänglighet följer då verksamhetens behov och förutsättningar, som hela tiden är i förändring. Barn och elever börjar och slutar, deras behov i lärandet förändras. Även omorganisering och personalomsättning är faktorer som påverkar verksamhetens förutsättningar. Därför behöver tillgänglighetsarbetet ständigt pågå och resultaten behöver analyseras, följas upp och utvärderas på ett systematiskt sätt.
Enligt SPSM:s erfarenheter är en långsiktig plan till hjälp för att få systematik och kontinuitet i tillgänglighetsarbetet. Planen bör utgå från en gemensam bild av nuläget och från identifierade förbättringsområden i verksamheten. SPSM ser att tillgänglighetsarbetet blir mer långsiktigt och hållbart när utbildningsnämnder eller styrelser har fattat beslut om att prioritera tillgänglighetsarbetet.
Bild: Ett förslag på hur du kan arbeta kontinuerligt med tillgänglighetsarbete.
Stöd i analysen vid nulägesvärdering
Genom att värdera lärmiljöerna får verksamheten en bild av sitt nuläge i tillgänglighetsarbetet. Utifrån den bilden kan verksamheten identifiera mönster samt styrkor och hinder för barns och elevers utveckling och lärande. Skillnader mellan och inom olika delar av verksamheten kan också synliggöras i analysen.
När man har analyserat nuläget kan man påbörja arbetet med att undanröja hindren och utjämna skillnaderna . Då är det framgångsrikt att utgå ifrån det som har visat sig fungera bra i verksamheten.
I det här stödmaterialet finns stöd för nulägesvärdering i form av ett antal påståenden. Varje verksamhet kan med fördel välja vad man vill undersöka djupare med hjälp av ett påstående. Till exempel kan påståendet om att främja varje barns och elevs hälsa och välbefinnande kopplas till underlag för närvarostatistik, resultat från elevenkäter eller andra underlag som rör fysisk och psykisk hälsa.
Exempel på vad nulägesvärderingen kan visa:
Rättigheter i lärandet
En nulägesvärdering av området rättigheter i lärandet kan synliggöra hur väl verksamheten främjar tillgången till språk och kommunikation. Här kan verksamheten till exempel undersöka tillgången till alternativ och kompletterande kommunikation i olika situationer eller miljöer. I kategorin jämlikhet och jämställdhet kan verksamheten undersöka exempelvis talutrymme eller måluppfyllelse för olika elevgrupper.
Nulägesvärderingen kan också visa hur väl verksamheten arbetar för att motverka diskriminering och kränkande behandling, samt hur barn och elever med funktionsnedsättning får vara delaktiga i frågor som rör dem.
Social lärmiljö
Genom att göra en nulägesvärdering av den sociala lärmiljön kan förskolan och skolan få syn på om barn och elever upplever erkännande och trygghet. Verksamheten kan också undersöka upplevelsen av tillhörighet och gemenskap med andra. Nulägesvärderingen kan synliggöra personalens beredskap att agera på det som barn och elever berättar, till exempel om social utsatthet. Påståendet om en kultur som präglas av dialog, gemensamma regler och respektfulla attityder kan användas för att undersöka förhållningssätt och bemötande.
Pedagogisk lärmiljö
Genom att göra en nulägesvärdering av den pedagogiska lärmiljön kan tillgängligheten i undervisningen och det kollegiala samarbetet undersökas. I förskolan kan värderingen visa vilka pedagogiska förutsättningar som ges och hur väl de stödjer barns utveckling och lärande. I skolan kan värderingen också synliggöra om undervisningen ger förutsättningar för varje elev att nå så långt som möjligt enligt målen för utbildningen.
I nulägesvärderingen kan verksamheten undersöka om alla barns och elevers förutsättningar och behov beaktas i planeringen. Till exempel kan påståendet om stödstrukturer och pedagogiska strategier användas för att undersöka hur undervisningen erbjuder variation i hur innehåll presenteras, i hur eleverna får bearbeta innehållet och i hur de får visa sina kunskaper.
Fysisk lärmiljö
En nulägesvärdering av den fysiska lärmiljön kan synliggöra om varje barn och elev har möjlighet att delta på de platser där undervisning och andra aktiviteter bedrivs. Därefter kan man göra lärmiljön mer tillgänglig och förebygga diskriminering.
Här kan verksamheten undersöka om den fysiska lärmiljön stödjer det lärande som är tänkt att ske i en viss aktivitet i undervisningen. Till exempel kan man undersöka om ventilationen är tillräcklig eller om det finns adekvat belysning i en lokal. Utomhus kan man undersöka hur miljön stödjer samspel och lek för varje barn och elev.
Reflektionsfrågor
- Hur följer vi kontinuerligt upp barns och elevers upplevelser av tillgänglighet i undervisningen?
- Finns det nämnds- eller styrelsebeslut som påverkar tillgänglighetsarbetet?
- Hur ser samarbetet ut i det systematiska kvalitetsarbetet mellan huvudmannanivå, rektorsnivå och undervisningsnivå?
- Hur samarbetar vi kontinuerligt mellan olika professioner i det systematiska kvalitetsarbetet?
- Hur ser årshjulet ut för kartläggning, analys, åtgärder, uppföljning och utvärdering av tillgänglighetsarbetet?
- Vilka tendenser ser vi i nulägesvärderingen och hur stämmer de med övriga underlag för analys?
- Vilka underlag samlar vi in för att få syn på hur tillgängliga lärmiljöerna är?
- Vilka utvecklingsbehov har vi redan identifierat?
- Hur prioriterar vi tiden för att genomföra tillgänglighetsarbetet?
- Hur analyserar vi vårt insamlade underlag?
- Vilka mönster ser vi i analysen?
- Hur använder vi analysens resultat, till exempel som grund för insatser och fördelning av resurser och kompetens?
- Hur kan Stödmaterial för tillgänglig utbildning användas kontinuerligt i vårt arbete?
Ta stöd av framgångsfaktorer i det nationella kvalitetssystemet
Framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet kan vara ett stöd i arbetet med att systematisera tillgänglighetsarbetet. Särskilt framgångsfaktorn systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus kan ge stöd i uppföljning, analys av resultat samt i arbetet med resursfördelning och insatser utifrån identifierade behov.
Inom det nationella kvalitetssystemet finns förslag till underlag för analys av relationen mellan verksamhetens förutsättningar och resultat. SPSM menar att även en nulägesvärdering av tillgängligheten i verksamheten kan vara ett underlag för den analysen.
På huvudmannanivå och rektorsnivå ligger analysen till grund för beslut om exempelvis fördelning av resurser och kompetens, organisering eller kompetensutveckling.
På undervisningsnivå ligger analysen till grund för förståelsen för hur väl lärmiljöerna stödjer barns och elevers utveckling och lärande. Analysen bidrar därmed till att undervisningen och lärmiljöerna bättre kan anpassas efter barns och elevers behov.
Även framgångsfaktorn kompensatoriska insatser kan bidra i arbetet med att identifiera barns och elevers behov, föreslå och genomföra insatser som möter behoven samt i uppföljning av hur insatserna fungerat.
De olika nivåernas uppdrag beskrivs så här i det nationella kvalitetssystemet:
- Huvudmannanivån: säkerställa att det i samtliga verksamheter och för alla barn och elever finns förutsättningar för tillgänglig lärmiljö av god kvalitet.
- Rektorsnivån: arbeta medvetet och systematiskt för att skapa en tillgänglig lärmiljö i hela verksamheten som fungerar väl för alla barn och elever oavsett vilka skillnader som finns i deras förutsättningar.
- Undervisningsnivån: anpassa lärmiljön så att den fungerar väl för alla barn och elever oavsett vilka skillnader som finns i deras förutsättningar.
Rekommendationer
För att skapa systematik och kontinuitet i arbetet med tillgängliga lärmiljöer ger SPSM följande rekommendationer.
Samtliga rekommendationer finns i dokumentet Rekommendationer om att leda tillgänglighetsarbete (PDF-dokument, 184 kB).
Huvudmannanivå
- Arbeta medvetet och systematiskt för att skapa tillgängliga lärmiljöer i hela organisationen.
- Skapa förutsättningar för kontinuerlig uppföljning av tillgängligheten i lärmiljöerna.
- Säkerställ kontinuitet i uppföljningen av verksamheternas arbete med att ge varje barn och elev en trygg och god miljö, den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt och det stöd som de är i behov av.
- Skapa förutsättningar för analys av hur tillgängligheten i lärmiljöerna påverkar undervisningens kvalitet och likvärdighet i samtliga verksamheter.
- Genomför och dokumentera en analys av tillgängligheten i verksamheterna.
- Identifiera sådant som hindrar barns och elevers lärande i lärmiljöerna.
- Fatta beslut om och genomför utvecklingsinsatser på övergripande nivå som prioriterats med utgångspunkt i genomförda analyser.
- Fatta beslut om resursfördelning och andra åtgärder som kan bidra till att utjämna skillnader som framkommit i den genomförda analysen och som kan bidra till ökad tillgänglighet i alla verksamheter.
- Följ upp att beslutade insatser bidrar till att skapa tillgängliga lärmiljöer som främjar lärande och hälsa.
Rektorsnivå
- Arbeta medvetet och systematiskt för att skapa tillgängliga lärmiljöer i hela verksamheten.
- Skapa förutsättningar för att tillsammans med lärare och personal kontinuerligt följa upp hur tillgängliga lärmiljöer påverkar undervisningens kvalitet och likvärdighet.
- Säkerställ kontinuitet i uppföljningen av verksamhetens arbete med att ge varje barn och elev en trygg och god miljö, den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt och det stöd som de är i behov av.
- Genomför och dokumentera en analys av tillgängligheten i verksamheten.
- Identifiera sådant som hindrar barns och elevers lärande i lärmiljöerna.
- Fatta beslut om och genomför kontinuerliga utvecklingsinsatser för tillgängliga lärmiljöer som prioriterats med utgångspunkt i genomförda analyser.
- Fatta beslut om fördelning av kompetens och andra resurser för att utjämna skillnader som framkommit i den genomförda analysen och som kan bidra till ökad tillgänglighet i verksamheten.
- Följ upp att beslutade insatser bidrar till att skapa tillgängliga lärmiljöer som främjar lärande och hälsa.
Undervisningsnivå
- Delta aktivt i det systematiska tillgänglighetsarbetet genom att kontinuerligt följa upp genomförd undervisning.
- Identifiera sådant som hindrar barns och elevers lärande i lärmiljöerna.
- Genomför och dokumentera en analys av undervisningens resultat och reflektera över om undervisningen har varit tillgänglig för varje barn och elev utifrån deras behov samt vilken påverkan den kan ha haft på resultaten.
- Utveckla tillgängligheten i undervisningen och lärmiljöerna med den genomförda analysen som grund.
- Initiera och delta i utvecklingsinsatser kontinuerligt och arbeta aktivt för att med stöd av dem öka tillgängligheten i undervisningen och lärmiljöerna.